Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Kombinerad behandling bör ges vid tarmssjukdomen IBS

20 maj, 2019

NY STUDIE. Ju fler avvikelser i tarmens och hjärnans funktion en person med IBS har, desto svårare symtom ger den funktionella tarmssjukdomen, och desto mer negativt påverkas det dagliga livet. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, som tyder på att patienter med IBS bör få behandlingar som riktas mot olika avvikelser samtidigt, både för att förbättra tarmfunktionen och signalerna från hjärnan till tarmen.

IBS (irritable bowel syndrome) är mycket vanligt. Uppemot tio procent av den vuxna befolkningen har den funktionella tarmstörningen i någon svårighetsgrad. För att få diagnosen IBS ska man under lång tid haft magont, förstoppning eller diarré, oregelbunden tarmaktivitet och gasbesvär. De bakomliggande orsakerna är inte helt kända, men avvikelser både lokalt i tarmen och i det centrala nervsystemet anses ha betydelse.

Det finns i dag ingen behandling som botar IBS, men symtomen går att lindra. Det finns läkemedel som på olika sätt kan förbättra tarmfunktionen, och i vissa fall ges också behandling som riktas mot hjärnan:

Magnus Simrén. Foto: Cecilia Hedström.

– Det finns studier som visar att hypnos, KBT och antidepressiva läkemedel alla kan ha effekt mot IBS. Synsättet att tarmen och hjärnan samverkar vid IBS börjar få allt större genomslag, och många magtarmmottagningar strävar därför efter att arbeta holistiskt, i multiprofessionella vårdteam, när man möter patienter med IBS, säger Magnus Simrén, professor vid Sahlgrenska akademin, som lett arbetet med den nya studien.

Mätte avvikelser på olika nivåer

Studien är publicerad i tidskriften Gastroenterology. 400 personer med IBS ingick i studien, och även friska kontrollpersoner. Forskarna mätte avvikelser i tarmen, både när det gäller känslighet och tarmrörelser, och studiedeltagarna fick dessutom svara på frågor i formulär, för att fånga upp tecken på avvikande funktion i det centrala nervsystemet.

– Vi undersökte alltså flera avvikelser på olika nivåer i den nervkedja som kopplar samman tarmen och hjärnan och som kallas tarm-hjärna-axeln. De formulär som användes är etablerade för att visa förekomst av ångest och depression, som i vår studie fungerade som en markör för avvikande funktion i det centrala nervsystemet, säger Magnus Simrén.

Svår IBS kopplas till många avvikelser

Studien visar att de människor som hade många olika avvikelser som anses vara av betydelse för symtom vid IBS, både från mage-tarm och från hjärnan, också var de som rapporterade svårast symtom och som upplevde lägst livskvalitet. Sambandet var linjärt: när antal avvikelser ökade sågs också en gradvis ökande svårighetsgrad av symtomen.

– Det är slående i studien hur sjukdomsbördan ökar successivt ju fler avvikelser patienten har. Det innebär att vi sannolikt måste rikta in behandlingen mot flera av dessa samtidigt för att få bättre effekt. Det tyder alltså på att en kombination av olika behandlingar mot faktorer i tarmen och i hjärnan kan ha positiv effekt, men den hypotesen måste först undersökas i kliniska prövningar, säger Magnus Simrén.

Studien är genomförd i samarbete mellan några av världens främsta forskare inom IBS, vid Göteborgs universitet i Sverige, Katholieke Universiteit Leuven i Belgien och University of North Carolina at Chapel Hill, USA.

Titel: Cumulative Effects of Psychologic Distress, Visceral Hypersensitivity, and Abnormal Transit on Patient-reported Outcomes in Irritable Bowel Syndrome

TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

Av: Elin Lindström
Taggat med: IBS, institutionen för medicin, Klinisk forskning, Ny studie, tidskriften Gastroenterology, vetenskaplig publicering

GLAD SOMMAR!

Akademilivs nyhetsbrev är tillbaka onsdag 21 augusti.

Kontakta din institution för att lägga in din händelse i Medarbetarportalens kalendarium

  • Biomedicin: Kristian Kvint: kalender@biomedicine.gu.se
  • Core Facilities: Amelie Karlsson: amelie.karlsson.2@gu.se
  • Kliniska vetenskaper: Katarina Olinder Eriksson: klinvet@gu.se
  • Medicin: Nina Raun; kommunikation@medicine.gu.se
  • Neurovetenskap och fysiologi: Josefin Bergenholtz; kommunikation@neuro.gu.se
  • Odontologi: Johan Thompson; info@odontologi.gu.se
  • Sahlgrenska akademins kansli: och fakultetsgemensamma kalenderhändelser Åsa Ekvall; info@sahlgrenska.gu.se
  • Vårdvetenskap och hälsa: Karin Mossberg; vardvetenskap@fhs.gu.se

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JUNE 2024]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Nyheter på sajten har inte uppdaterats sedan maj månad – utlysningar fortsätter samlas på akademiliv.se

13 juni, 2024

NYHETER. Efter den omfattande kraschen av Akademilivs sajt i maj månad har sajtens nyhetsdel inte uppdaterats. Sajten är nu uppe igen, och det f … [Read More...]

En personlig död – chans att vinna Björn Fagerbergs nya bok

27 maj, 2024

NY BOK. Under sitt liv som invärtesmedicinare har Björn Fagerberg varit med om många dödsfall som han alltid hanterat professionellt i sin yrk … [Read More...]

Alba Corell ger rapport från ett hjärntumörmöte på hög nivå 

20 maj, 2024

KRÖNIKA. Nyligen avslutades den Skandinaviska Neuro-onkologiska gruppens (SNOG) sammankomst i Göteborg. Professor Asgeir Jakola stod som värd och … [Read More...]

Gudmundur Johannsson prisad med europeisk medalj

20 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Professor Gudmundur Johannsson fick nyligen ta emot 2024 års European Hormone Medal under mötet European Congress of Endocrinolgy i St … [Read More...]

Från Sydafrika till Sverige: forskningssamverkan för att förbättra gravida kvinnors hälsa

17 maj, 2024

GLOBAL HÄLSA. På det dynamiska universitetssjukhuset Tygerberg Hospital i Kapstaden arbetar ett hängivet forskarteam under ledning av Lina Be … [Read More...]

Sara Bjursten och Anna Wenger får Assar Gabrielssons pris 2024

17 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond har utsett Anna Wenger till pristagare i kategorin basvetenskaplig forskning och Sara Bjursten … [Read More...]

Hon gör residency i USA med läkarexamen från Göteborg

17 maj, 2024

STUDENT. Att få göra sin ”residency” inom ortopedi i USA är en ouppnåelig dröm för många nyutbildade amerikanska läkare. Nu har Janina Kaarre, med … [Read More...]

En heldag för doktorander med fokus på mental hälsa

16 maj, 2024

DOKTORAND. För sjätte gången har Sahlgrenska akademins doktorander bjudits in till PhD Day, organiserad av Doktorandrådet. Dagen gav bland annat k … [Read More...]

Kaj Blennow rankas högst i Sverige  inom neurovetenskap

16 maj, 2024

UTMÄRKELSE. I årets upplaga av forskarrankningen från Research.com inom ämnet neurovetenskap placeras Kaj Blennow på plats 17 på den inter … [Read More...]

Linda Wass gör postdok vid Stanford med ALF-medel

14 maj, 2024

ALF-MEDEL. Den biomedicinska analytikern Linda Wass har just installerat sig i Stanford i Kalifornien där hon ska göra en två år lång period som p … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor