UTBILDNING. Till hösten startar ett nytt internationellt masterprogram i folkhälsovetenskap med två inriktningar – hälsoekonomi och jämlik hälsa. Programmet får en unik profil, tydligare koppling till arbetsmarknaden och riktar sig till studenter från hela världen.
Den nya inriktningen mot jämlik hälsa blir unik i Sverige. Inget annat masterprogram i Sverige har en motsvarande specialisering. Jesper Löve är programansvarig för det nya programmet, tillsammans med Solveig Lövestad. Han menar att den nya inriktningen fyller ett stort behov.
– Fokus på jämlik hälsa och problemen med ojämlikheter i hälsa mellan olika grupper har ökat de senaste åren. Det gäller både internationellt och nationellt. Den förra regeringen tillsatte till exempel en nationell kommission inom området, säger han.
Verktyg för att skapa förändring
Att skillnaderna i hälsa ökar även i Sverige syns inte minst lokalt. I Göteborg kan skillnaden i medellivslängd mellan rika och fattiga stadsdelar skilja nio år. Det nya programmet ska dock inte bara fokusera på hur man kartlägger och förstår olikheter i hälsa. Det blir också ett större fokus på åtgärder.
– Tyngdpunkten inom folkhälsa och epidemiologi, inte minst inom forskningen, har ofta varit att kartlägga riskfaktorer och ojämlikhet. Nu vill vi plocka upp nästa del på ett tydligare sätt. Vad är det som leder till förändring och vilka barriärer finns mot förändring i en viss riktning? säger Jesper Löve.
Att fokus på utveckling av policy och interventioner behöver öka har påtalats av internationella folkhälsoaktörer som till exempel WHO. Det har också framkommit i samtal med svenska arbetsgivare och i intervjuer med före detta studenter, enligt Gunilla Priebe. Hon var tidigare studierektor och har ansvarat för utvecklingen av det nya masterprogrammet.
– De vill ha en större del av folkhälsoarbetet täckt, från att göra kartläggningar och utveckla metoder, till att implementera olika insatser och interventioner. Och särskilt hur myndigheter och organisationer kan arbeta för att påverka utvecklingen, säger hon.
På så sätt får programmet en ännu tydligare koppling till det som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Många från hälso- och sjukvården
En annan nyhet är att programmet får folkhälsovetenskap som huvudområde. Det tidigare huvudområdet hälsoekonomi blir istället en inriktning. Tanken är att både öka och bredda möjligheterna till fördjupning.
– Vi märkte att de studenter som var intresserade av hälsoekonomi ville fördjupa sig ännu mer i just det ämnet, samtidigt som det fanns behov av också täcka in andra teman. Det här upplägget möjliggör det och att vi kan lägga till ytterligare inriktningar i framtiden, säger Gunilla Priebe.
Det gamla masterprogrammet i folkhälsa med hälsoekonomi läggs vilande, liksom kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap. Det senare beror dels på lågt söktryck och dels på att folkhälsoämnets komplexa natur lämpar sig bättre för masternivå, en slutsats som har dragits i flera delar av Sverige.
– Majoriteten av dem som söker till masterprogrammet har en hälsovetenskaplig profession i grunden och har jobbat ett antal år. De har identifierat problem, ofta inom hälso- och sjukvården, som man borde angripa på en mer strategisk eller preventiv nivå, säger Gunilla Priebe.
Samtidigt är hon noga med att poängtera att ämnet folkhälsovetenskap är bredare än hälso- och sjukvården och att det engagerar allt från ekonomer till statsvetare.
– Målgruppen är egentligen alla som är intresserade av att jobba för ett samhälle där människor kan leva och må bra, säger hon.
Ett populärt program
Det nya masterprogrammet har goda förutsättningar att bli populärt. Utbildningen riktar sig både till nationella och internationella studenter. Det gamla masterprogrammet hade ett av de starkaste söktrycken på universitetet.
– Vi har en väldigt internationell profil. Bland de 44 studenter vi antog förra hösten fanns 19 nationaliteter. Vi hade lika många studenter som var födda i Sverige, som i Bangladesh, säger Jesper Löve.
Att studentgruppen är så blandad medför en del utmaningar, men är framförallt en tillgång.
– Det bidrar mycket till lärandet när de berättar om sina erfarenheter. Hälso- och sjukvården och socialförsäkringssystemen ser väldigt olika ut i olika länder, om de ens finns. Det ger en god grund för att studenterna ska utveckla en förståelse för hur man kan arbeta för hälsa i olika samhällssystem, säger Jesper Löve.
Det nya masterprogrammet ges vid institutionen för medicin, men involverar både Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan. Studenterna läser en och en halv termin tillsammans, innan de specialiserar sig inom respektive område.
TEXT OCH FOTO: KARIN ALLANDER
