UTMÄRKELSE. Att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen. Johan Bengtsson-Palme, forskare vid avdelningen för infektionssjukdomar, undersöker hur antibiotika och även olika läkemedel påverkar miljön. Nu tilldelas han det nyinstiftade Lennart Sparell-priset av Cancer- och Allergifonden.
Ju mer antibiotika vi använder i samhället, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Med ökad antibiotikaresistens blir infektioner svårare eller omöjliga att bota vilket i sin tur orsakar stort lidande och höga kostnader för sjukvården. Modern sjukvård är också beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer eftersom de innebär en ökad infektionsrisk. Antibiotikaresistenta bakterier kan överföras mellan människor, men också via djur, livsmedel och i vår miljö. Bakterier har dessutom den speciella förmågan att de kan dela med sig av sina gener till andra bakterier. På det sättet kan de sprida antibiotikaresistens genom att byta gener med varandra.
Orenat avloppsvatten från läkemedelsproduktion
– Antibiotika kommer ut i vår miljö på en rad olika sätt. Mycket kommer via förskrivning och behandling inom sjukvården och en annan stor del är via boskapsuppfödning. En tredje källa är via de fabriker som tillverkar antibiotika, framförallt i Asien eftersom majoriteten av alla läkemedel produceras där. Genom orenat eller dåligt renat avloppsvatten från produktionsanläggningarna kommer stora mängder antibiotika ut i miljön, frågan är vilka effekter det har på utvecklingen av antibiotikaresistens, säger Johan som är verksam vid avdelningen för infektionssjukdomar, institutionen för biomedicin.
WHO listar idag antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot global hälsa och utveckling. Fortsätter den negativa trenden kommer fler människor i framtiden att dö i samband med infektioner och kostnaderna för hälso- och sjukvård kommer att öka dramatiskt.
– Det är ett komplext problem. Vi använder förmodligen för mycket antibiotika idag, men det är svårt att säga vad som är lagom mycket. Samtidigt som den fattigare delen av världens befolkning inte har tillgång till den antibiotika de skulle behöva så använder den rikare halvan ofta antibiotika i onödan. Det är tufft att minska användningen av antibiotika inom sjukvården även om det går, och även om en minskning av utsläppen av antibiotika via tillverkningsanläggningar och avloppsvatten inte heller är problemfri vore det lättare att minska utsläppen där. Dessutom skapar det inte mer mänskligt lidande eller etiska problem, däremot kostar det pengar, säger Johan.
Johan Bengtsson-Palme är biolog i grunden efter att ha läst molekylärbiologiprogrammet på Göteborgs universitet. Efter en kurs i bioinformatik insåg Johan att kombinationen av biologi, datorer och programmering var hans grej och doktorsavhandlingen kom att handla om effekterna av antibiotika i olika miljöer.
2011 blev han doktorand i Joakim Larssons forskargrupp på Sahlgrenska akademin.
– Under min tid som doktorand arbetade jag med mikrobiologi och mikrobiell ekologi, med särskild inriktning på antibiotikaresistens hos bakteriesamhällen. För att undersöka detta använde vi bioinformatik och metagenomik, det vill säga storskalig sekvensering av DNA från alla bakterier i ett prov. Bland annat har vi analyserat prover tagna i Indien av bakteriesamhällen som lever i närheten av antibiotikaproduktionsanläggningar. Men vi arbetade också med bakterier i svenska reningsverk. Vi vet idag att stora utsläpp av antibiotika kraftigt påverkar miljön och bakterierna som lever i den, men vi vet egentligen inte vilka effekter nivåerna som släpps ut via svenskt avloppsvatten har på bakterier i miljön. Vi vet inte heller om de höga nivåerna som släpps ut från läkemedelsproduktion direkt kan påverka människor, berättar Johan.
Post-doc i USA
Efter doktorandtiden bar det av till USA för en post-doc vid University of Wisconsin-Madison där Johan studerade invasionsprocesser i mikrobiella samhällen och hur de påverkas av antibiotikaexponering.
– Jag hade turen att få jobba med Jo Handelsman som gjort banbrytande forskning på bakterier i miljön. Hennes forskning på 90-talet lade grunden till de metoder som mitt doktorandprojekt baserades på. Hon är en extremt nytänkande och skarp forskare. Det var en oerhört stimulerande miljö att jobba i.
Johan Bengtsson-Palme är den förste att tilldelas Cancer- och Allergifondens pris till minne av Lennart Sparell, en av stiftelsens grundare som gick bort 2018. Priset tilldelas forskare, eller andra, inom cancer och/eller allergiområdet eller närliggande områden, som vågat tänka annorlunda och som vågat utmana rådande paradigm.
– Det är förstås en stor ära att tilldelas detta pris, väldigt roligt och stimulerande. Det är alltid svårt att bedöma sin egen gärning och forskning, så det är verkligen uppmuntrande att få den här typen av erkännande och jag tar det som ett kvitto på att det finns värden i att tänka lite utanför boxen. I vår forskargrupp har vi tänkt kring risker med antibiotikaexponering som inte så många andra inom området tar upp, säger Johan.
Framöver hoppas Johan på att hans forskning ska bidra till internationella regleringar när det gäller produktion av läkemedel, något som idag till stor del saknas.
– Forskning ska vara användbar, vi vill att våra resultat ska användas som underlag för politiska beslut. Det är policyfrågor och regleringar som behöver diskuteras och fattas beslut om för att komma till rätta med utsläppen av medicin och antibiotika i vår miljö.
Cancer- och Allergifondens motivering till Lennart Sparell-priset 2019:
Att bakterier med förmåga att orsaka sjukdomar i ökande grad blir motståndskraftiga mot antibiotika är en av vår tids stora hälsoutmaningar. Johan Bengtsson-Palme tilldelas det nyinstiftade priset till Lennart Sparells minne för sin forskning kring hur ekologiska och evolutionära skeenden i den yttre miljön bidrar till uppkomsten av antibiotikaresistens med åtföljande negativ påverkan på människors hälsa.
Priset, som är på 125 000 kronor, kommer att delas ut under en prisceremoni den 10 juni i Stockholm.
