UTMÄRKELSE. Aidin Rawshanis avhandlingsarbeten om diabetes och hjärtkärlsjukdom väckte mycket uppmärksamhet långt innan han disputerade i oktober förra året. Hans delstudier är högrelevanta för kliniken och utförda med statistisk metodik i världsklass. Studierna publicerades i några de högst rankade tidskrifterna, däribland Lancet och NEJM.
– Jag är tacksam att avhandlingen fått motta denna utmärkelse som är både glädjande och hedrande! Utmärkelsen går inte bara till mig, utan även till alla de som varje dag jobbar med att utveckla och förbättra nationella diabetesregistret samt forskargruppen som har varit viktiga pusselbitar och gjort detta möjligt. Förhoppningsvis kan forskningsfynden komma patienterna till nytta snart, säger Aidin om att hans avhandling lyfts fram på detta sätt.
För att besvara fundamentala frågeställningar inom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar behövde forskargruppen lära sig nya analysmetoder. För de första arbetena i avhandlingen användes konventionella statistiska metoder men, för att analysera högdimensionell data och samtidigt ta höjd för interaktioner, lärde sig gruppen mer om maskininlärning.
– Vår framtida forskning kommer att fokusera mer på maskininlärning. Vi fortsätter nu den metodutveckling som vi påbörjade under doktorandstudierna för att tillämpa maskininlärning på nya frågeställningar, säger Aidin.
Björn Eliasson, adjungerad professor, är en av dem som nominerade Aidins avhandling till priset. Björn skriver bland annat att Aidin varit orädd för att testa nya metoder när han tillsammans med resten av forskargruppen utvecklat analyserna: ”Han har ihärdigt drivit sina projekt, med målet att en gång för alla besvara frågor om risker med diabetes mellitus och sambanden mellan alla tillgängliga riskfaktorer och hårda utfallsmått som kardiovaskulär sjukdom och död. För detta syfte nöjde han sig inte förrän han hade fem delarbeten att inkludera i avhandlingen”, skriver Björn Eliasson i sin nominering.
Enorm förbättring
En av de delstudier som ingår i avhandlingen och som publicerades i The New England Journal of Medicine (NEJM) i april 2017, visade att förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och död hos individer med diabetes i Sverige kraftigt minskade under åren 1998-2014.
– Det är en enorm förbättring. Vi blev förvånade över resultaten, både för den allmänna befolkningen och för personer med diabetes. Det har gjorts mindre studier som antytt förbättringar, men ingen av den här omfattningen hos individer med diabetes, sade Aidin Rawshani i fakultetens pressmeddelande om studien.
Även resten av befolkningen tjänade förstås på den minskade förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, men det var diabetikerna som var de stora vinnarna.
Viktigt kontrollera riskfaktorer
I en annan studie, som också publicerades av NEJM, visade Aidin att rätt komponerad behandling och livsstilsförändringar avsevärt kan minska riskerna för hjärt-kärlsjukdom i spåren av diabetes typ 2. Genom att ha kontroll på blodtryck, långtidsblodsocker, lipidstatus (fetter och fettliknande ämnen i blodet), njurfunktion och rökning kan riskerna för hjärt-kärlsjukdom kraftigt reduceras, och i vissa fall till och med elimineras:
– Studien visar också att risken för komplikationer, framför allt hjärtsvikt, är störst bland dem under 55 år. Därför är det extra viktigt att kontrollera och behandla riskfaktorer om man är yngre med diabetes typ 2, kommenterade Aidin studien i ett pressmeddelande när den publicerades i höstas.
Nytänkande
Aidin var också andreförfattare i ett arbete som visade på stor påverkan på medellivslängden för den grupp patienter som fått diabetes typ 1 i unga år.
Professor Annika Rosengren skriver i sin nominering att avhandlingen ger mycket viktig kunskap för de patienter det gäller och för deras familjer. Hon skriver: ”Med sin avhandling har han visat betydande nytänkande och förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen inom det område han valt. Betydelsen av det han funnit vid sina analyser illustreras av att samtliga artiklar publicerats i mycket högt rankade medicinska tidskrifter.”
För avhandlingsarbetet har Aidin Rawshani och hans kollegor samkört data från Nationella Diabetes Registret med andra kvalitetsregister för information om komplikationer, socioekonomiska variabler och dödsorsaker. De statistiska metoder som tillämpats har bland annat omfattat överlevnadsanalys och olika maskininlärningsmetoder.
Huvudhandledare för avhandlingsarbetet var Soffia Gudbjörnsdottir, och Ann-Marie Svensson var bihandledare.
ÅRETS AVHANDLING VID SAHLGRENSKA AKADEMIN 2018
Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin finansieras av h Dr Arnt Vestbys Forsknings-Stiftelse. Priset uppmärksammar totalt sju avhandlingar som försvarats under det gångna året. Förutom den avhandling som lyfts fram som Årets avhandling vid fakulteten uppmärksammas en avhandling från var och en institutionerna.
SAHLGRENSKA AKADEMIN
Aidin Rawshanis avhandling ”Epidemiological aspects of cardiovascular morbidity and mortality among individuals with diabetes: the relative importance of cardiovascular risk factors” (institutionen för medicin)
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57744
INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN
Alexander Hallners avhandling “Immunotherapy and immunosuppression in myeloid leukemia”
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56919
INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER
Gunnhildur Gudnadottirs avhandling “Paediatric sleep-disordered breathing – diagnostics and treatment”
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54195
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
Antonio Molinaros avhandling “Microbial modulation of metabolic diseases”
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56885
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
Lenka Nováková Nyréns avhandling “Biomarkers in Multiple Sclerosis – Monitoring disease activity and treatment efficacy”
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54957
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
Ann-Catrin André Kramers avhandling “On dental caries and socioeconomy in Swedish children and adolescents – Clinical and register-based studies”
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54528
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
Lotta Selins avhandling ”Delayed labour – risk factors, use of oxytocin and outcomes”.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56333
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
Tack för bra artikel Elin och för arbetet Aidin. Spännande med maskininlärning! Vi kommer skriva mer om det på https://medisera.se/kunskapsbank/ inom kort.
Grattis Aidin!