FORSKNING. Digital kultur kan få äldre att må bättre. Det är en hypotes för ett unikt forskningsprojekt som leds från institutionen för vårdvetenskap och hälsa. De intervjuar pensionärer, personal och anhöriga om deras upplevelse av klassisk musik.
Det blåser snålt och regnet hänger i luften. Våren dröjer med sin värme, men inne på Södergårdens äldreboende i Örkelljunga är stämningen varm. Två spelemän underhåller med musik och berättelser om skomakaren August Strömberg i Gät, en person som funnits i verkligheten. Publiken skrattar gott och applåderar när den sista folkvisan klingat ut.
Att musiken väcker minnen bland åhörarna blir tydligt när Helle Wijk och Eva Ung Jakobsson efter framträdandet intervjuar varsin trio bestående av en pensionär på äldreboendet, anhörig och personal efter framträdandet.
– Vi får så mycket berättelser till oss, säger Helle Wijk.
– Jag sjöng i kör som ung. På cykeln hem efter varje körövning sjöng jag för full hals, minns Ulla 93 år och ler.
Tillgång till kultur är en mänsklig rättighet enligt FN – även när ålder och sjukdom gör att man inte längre kan ta den till sig. Då kan kultur via digitala kanaler fylla en viktig funktion.
Idag har alla med tillgång till digitala medier möjlighet att se och lyssna på musikframföranden via exempelvis Kulturarenan, GSO play och Musik i Syd channel.
Evidens kan ge mer kultur för äldre
Betaniastiftelsen, som driver Kulturarenan, har tagit initiativ till ett tvåårigt projekt i Västra Götalandsregionen och Region Syd. Tanken är att undersöka om digital kulturtillgång har betydelse för välbefinnande och existentiell hälsa bland vård- och omsorgstagare, deras närstående och personal inom vård och omsorg.
– Förhoppningen är att projektet ska bidra till att fler inom äldreomsorgen får upp ögonen för möjligheterna med kulturutbud på nätet, säger Ulrika Gudmundsson Schönberger, musikproducent på Musik i Syds satsning Musik i vården.
– Om vi får evidens för kulturens betydelse för välbefinnandet innebär det en välbehövlig statushöjning av kultur inom vården. Det är guld värt att få detta beforskat, anser Ulrika.
Uppträder på äldreboenden
Projektet går till så att musiker ur Göteborgs Symfoniker, GSO, uppträder på fem äldreboenden i Västra Götaland och Musik i Syd på sex i Region Syd. Liveuppträdandet kombineras med en förinspelad föreställning eller konsert. Musik i Syd visar den inspelade föreställningen digitalt några dagar tidigare och följer sedan upp med en föreställning av samma musiker på plats. GSO kombinerar levande musik med en förinspelad konsert under ett och samma uppträdande. När solisten Liv Dahrén spelar harpa live, spelar hela Symfoniorkestern med på storbildskärm.
Betaniastiftelsen deltog i ett liknande projekt om digital kulturtillgång i Norrbotten 2014-2016, men då deltog inga forskare.
– Därför tog de kontakt med oss, säger Helle Wijk. Vi kan utforska upplevelsen och innebörden med vetenskapliga metoder.
En känsla av lugn
Hon och Eva är båda sjuksköterskor och professorer med lång erfarenhet av bland annat personcentrerad vård och vård för äldre. De använder en kvalitativ metod med öppna samtalsfrågor. Hur upplevde du konserten? Vilka känslor väckte den? Beskriv hur musiken kändes i kroppen? Andra tankar runt musikupplevelsen? Svaren spelas in, skrivs sedan ner ordagrant och analyseras som en helhet.
– Den kvalitativa metoden ger oss möjlighet att borra under ytan utifrån olika innebörder och teman, säger Eva.
Här använder de sig av WHO:s åtta dimensioner av existentiell hälsa, bland annat ”upplevelser av mening med livet”, ”känslor av lugn” och ”kontakt med något större som ger trygghet och optimism”.
Eva ger ett exempel:
– En anställd på ett äldreboende blev helt betagen av harpan. Det kändes som om axlarna föll ned, lugn och harmoni infann sig, berättar Eva.
Ökar tillgång till kultur
Det är inte första gången sammanhanget mellan kultur och hälsa studeras. Det är samarbetet mellan vårdforskare, musikinstitutioner, Betaniastiftelsen och den digitala tekniken som gör projektet unikt.
– Om projektet visar positivt resultat hoppas vi att det ska spridas även till andra områden där människor har svårt att ta sig till kulturarenorna, exempelvis inom psykiatrin och kriminalvården, säger Helle.
Dagen går mot sitt slut och de båda vårdprofessorerna sätter sig i Helles bil för att återvända till Göteborg. Nu har de snart besökt alla äldreboenden och kan börja sammanställa sitt stora intervjumaterial. Det ska bli en vetenskaplig artikel på engelska och en populärvetenskaplig rapport på svenska. Två blivande specialistsjuksköterskor kommer också att använda materialet till sitt examensarbete. Har de då själva någon musik- eller kulturupplevelse som etsat sig fast?
– Jag har alltid spelat piano. Jag minns när jag var 6–7 år och något jag övat på verkligen satt i kroppen, det var lycka, säger Helle.
För Eva var det en Bruce Springsteen konsert på Ullevi en varm sommardag 2009.
– Jag minns att jag tänkte ”Dör jag nu så dör jag lycklig”.
TEXT OCH FOTO: ANNA REHNBERG / FRILANSJOURNALIST
Texten publiceras i samarbete mellan Akademiliv och GU Journalen.
FAKTA
Syfte: Undersöka om reell och digital kulturtillgång har betydelse för välbefinnande och existentiell hälsa för pensionärer på äldreboenden, deras anhöriga samt vårdpersonal.
Pågår: 2018–2020
Medverkande: Forskarna Helle Wijk och Eva Ung Jakobsson vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Göteborgs Symfoniker och Musik i Syd. Betaniastiftelsen, som utvecklar sjukvård och omsorg utan vinstsyfte. Rapporten kommer att distribueras till samtliga äldreboenden som anmält sitt intresse för att delta i studien.
Finansiering: Familjen Kamprads Stiftelse
Digitala kulturkanaler fritt tillgängliga för alla med tillgång till digitala medier:
http://www.musikisydchannel.se/
Henrik Sjövall skriver
Mycket bra! Minns att vi var på ett äldreboende, en gammal man som ansågs helt omöjlig att nå började plötsligt dansa med en undersköterska när de spelade argentinsk tango! Det gäller att hitta de där dörrarna som fortfarande går att öppna, och släppa in ljuset.