ETIK. En inventering av forskningsetiken inom utbildning på alla nivåer på Sahlgrenska akademin och en lansering av en ny seminarieserie nu i maj. Det är några av de insatser som Rådet för forskningsetik arbetar med. Nu breddas uppdraget till att också omfatta forskning med djurförsök.
Rådet för forskningsetik är ett stöd till fakultetsledningen, och även för organ och kommittéer inom Sahlgrenska akademin. Rådet inrättades förra året, för att öka den forskningsetiska medvetenheten, och för att bidra till hög kvalitet och konkurrenskraft inom Sahlgrenska akademins hela verksamhet.
Lyfter fram forskningsetiken
Björn Rydevik, som är rådets ordförande, poängterar att rådet vare sig diskuterar konkreta ärenden av oredlighetskaraktär, eller gör några forskningsetiska bedömningar av enskilda forskningsprojekt:
– Vi ser en mycket snabb utveckling inom flera forskningsfält, och ny kunskap och nya tekniker ger möjligheter som vi inte kunnat förutse tidigare. Vi vill säkerställa att forskningsetik beaktas inom hela Sahlgrenska akademins verksamhet och att medvetenheten om etiska principer inom forskningen ökar, säger Björn Rydevik.
Seminariepremiär 14 maj
För att stimulera debatt och främja ett etiskt förhållningssätt har rådet tagit initiativ till en ny fakultetsgemensam seminarieserie där forskningsetik ur olika infallsvinklar ska diskuteras. Första seminariet handlar om publiceringsetik och medförfattarskap, och inbjuden talare är Stefan Eriksson, docent i forskningsetik i vid Uppsala universitet, som bland annat forskar om oredlighet i forskning och publiceringsetik.
– Att vara medförfattare ger en del av äran, men det ger också en del av skammen om det visar sig finnas problem med arbetet. Vi tror det är bra att vi har en expert från ett annat lärosäte som lyfter problematiken kring medförfattarskap. Det är en fråga som i högsta grad är aktuell, och som många inom kollegiet nog kommer ha synpunkter på, säger Sven Wallerstedt, som länge arbetat inom den regionala etikprövningsnämnden och som nu är vice ordförande i Rådet för forskningsetik.
Anna Karlsson-Bengtsson, som är den ledamot i rådet som representerar Rådet för utbildning på forskarnivå (FUR), upplever att det finns en osäkerhet när det gäller publiceringsetik bland yngre forskare:
– Vi lutar oss mot de vedertagna Vancouver-reglerna, men det finns ändå skillnad mellan praxis och regelverk. Vi behöver ha en öppen diskussion om detta.
Även Ralph Peeker tror att medförfattarskapet kommer att orsaka diskussion på seminariet, och att publiceringsetik är ett ämne som seminarieserien lär behöva återkomma till:
– Med de ökande kraven på open access ökar exempelvis antalet så kallade ”predatory journals”. Forskare måste ju publicera, och det är kanske inte helt lätt att skilja seriösa tidskrifter, med noggrann peer review och indexering, från oseriösa tidskrifter som slarvar över viktiga processer för att kunna ta så mycket betalt som möjligt.
Seminarieserien har fått namnet Forskningsetik i akademin – öppet fakultetsmöte. Första tillfället är tisdag 14 maj, 12:00-13:00 i sällskapsrum Birgit Thilander i Academicum på Medicinareberget, med ämnet publiceringsetik och medförfattarskap. Du behöver inte anmäla dig i förväg, och lunchmacka erbjuds enligt principen först till kvarn.
Etisk forskning på människor och djur
När Rådet för forskningsetik inrättades för ett drygt år sedan omfattade uppdraget endast forskning på människor, men under hösten väcktes tanken både i fakultetsledningen och inom rådet självt att uppdraget borde utvidgas från humanetik till att även inkludera forskning som baseras på djurförsök:
– Modern medicinsk forskning är translationell, där humana, biomedicinska och experimentella metoder möts i arbetet att söka svar på kliniska frågeställningar. Därför är det nödvändigt att Rådet för forskningsetik har hög kompetens att diskutera etiska aspekter av både humanforskning och forskning med djurförsök, konstaterar Björn Rydevik.
Öka kunskapen
Engagemanget bland ledamöterna går inte att ta miste på när jag träffar rådet i samband med ett av deras möten. En av ledamöterna är helt ny, Elisabet Holm. Hon har särskilt fokus på etiska frågor inom just djurforskningen.
– Det finns många felaktigheter i den diskussion om djurförsök som förs i samhället i stort. Universitet och forskare har ett stort ansvar för att öka kunskapen om varför det görs djurförsök för att motverka att det fattas politiska beslut enbart på emotionella grunder. Det är extremt viktigt, säger Elisabet Holm, som också är noga med att framhålla att rådet inte heller inom djurforskning ska arbeta med etikprövning av enskilda projekt.
Anna Karlsson-Bengtsson håller med om att universiteten borde ta initiativ till mer diskussion om djurförsök:
– Samhällsdiskussionerna styr de rådande normerna. Jag tror att normförändringarna är tydligare inom djuretiken än inom många andra områden, och där kan universiteten ta en mer aktiv roll. Akademin borde driva i diskussioner om 3R och hur djurförsök kan minskas, och också öka kunskapen om vilken forskning som måste grundas i djurförsök.
3R-principen (Replace, Reduce, Refine) handlar om att alla som arbetar med djur i forskning ska sträva efter att på olika sätt minska antalet djur som används.
Etiken högt i kurs
De senaste åren har flera fall av forskningsfusk uppmärksammats i Sverige, med Macchiarini-skandalen i spetsen. Men intet ont som inte för något gott med sig, konstaterar Ralph Peeker:
– De magnifika klavertramp som vi sett i vårt avlånga land har fungerat som en ögonöppnare för folk som annars inte varit så intresserade av etiska frågeställningar.
Att det finns ett stort intresse för forskningsetik inom Sahlgrenska akademin är ledamöterna i rådet rörande överens om. Per-Anders Jansson, som representerar Sahlgrenska Universitetssjukhuset, menar att även den nya lagstiftningen kring hantering av personuppgifter haft positiv effekt för forskningsetiska frågor:
– GDPR innebär att vi verkligen måste tänka efter kring hur vi ska hantera personuppgifter i forskningen och hur vi ska förhålla oss till dessa uppgifter. Därmed har GDPR också ökat medvetenheten och tvingat forskare att tänka mer kring etiken, säger han.
Nationell etikutbildning
Diskussionen om forskningsetiska frågor förs även på nationell nivå, där Björn Rydevik är Sahlgrenska akademins representant i nätverket för medicinska fakulteter i Sverige. Inom kort kommer detta samarbete att resultera i ett nytt nätbaserat utbildningsmaterial om etiskt förhållningssätt och regelverk för svensk medicinsk forskning som främst vänder sig till inkommande postdoktorer och gästforskare. Utbildningen blir webbaserad, och blir sannolikt tillgänglig redan till hösten.
Läs mer om Rådet för forskningsetik i Medarbetarportalen: https://medarbetarportalen.gu.se/sahlgrenskaakademin/organisation-ledning/rad-forskningsetik/, där du också kan ta del av protokoll från rådets möten.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
