ALF-TJÄNST. För den som ska etablera sig i ett nytt land är det högsta prioritet att lära sig språket, men en hörselnedsättning kan sätta käppar i hjulet. Nina Pauli, öron-näsa-hals-läkare och forskare på institutionen för kliniska vetenskaper, har nyligen fått en ALF-tjänst, där hon bland annat ska undersöka hur vanligt det är med hörselnedsättning bland personer som är födda utomlands.
Förekomst av hörselnedsättning och kronisk otit ser olika ut på olika håll i världen. De senaste decennierna har många människor invandrat från länder där tillgång till sjukvård och antibiotikabehandling inte alltid varit lika god som i Sverige.
Idag saknas det kunskap om förekomsten av hörselnedsättning hos nyanlända i Sverige, men klart är att många verkar ha problem. Det saknas också kunskap om bakomliggande orsaker till deras hörselnedsättning. Detta är något som Nina Pauli intresserat sig för. Hon är specialistläkare på öron, näs och halskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin.
– Det finns anledning att tro att förekomsten av hörselnedsättning är högre bland utlandsfödda personer och även att de bakomliggande orsakerna till hörselnedsättningen kan skilja sig från befolkningen i stort med tillexempel en högre förekomst av kronisk otit och bullerskador, säger Nina Pauli, som nu fått en ALF-tjänst för kommande två åren, där hon hoppas få fördjupade kunskaper inom detta problemområde.
Ingen hörselscreening för vuxna
Antalet nyanlända invandrare över 18 år har under åren 2012–2017 mer än dubblerats i Göteborg, från omkring 2000–3000 per år till 6000–11000 per år. I stadsdelen Angered i Göteborg är drygt hälften av de cirka 53 000 invånarna utrikesfödda. Irak, Somalia, Syrien och forna Jugoslavien var 2017 de vanligaste ursprungsländerna i stadsdelen.
I nuläget erbjuds hörselscreening för individer under 18 år som invandrar till Sverige men för vuxna finns ingen systematiserad undersökning av hörsel.
– Det övergripande målet med forskningen kommer att kartlägga förekomst av hörselnedsättning och kronisk otit hos nyanlända invandrare. Detta för att tidigt kunna identifiera personer med behov av hörselförbättrande insatser.
Språkinlärning och integration
Studien är ett samarbetsprojekt mellan forskare vid Sahlgrenska akademin, FoU-enheten och Öron-, näs och halsmottagningen på Angereds Närsjukhus. Patienterna kommer att tillfrågas om att vara med i studien bland annat i samband med SFI-undervisning, berättar Nina:
– Om man där tidigt kan identifiera patienter med hörselnedsättning och erbjuda behandling kan man förhoppningsvis underlätta språkinlärning och integration.
Studien är en tvärsnittsstudie av vuxna personer, över 18 år, som invandrat till Sverige de senaste fem åren, och bosatt sig i stadsdelen Angered i Göteborg. 800 personer kommer att inkluderas med studiestart planerad till 2019.
Hörselnedsättning påverkar livskvalitet
I ALF-tjänsten ingår även ett annat projekt, Utvärdering av hörselförbättrande kirurgi vid otoskleros. Otoskleros är en sjukdom som leder till bennybildning kring örats små hörselben, som i sin tur ger en hörselnedsättning.
Otoskleros är en av de vanligaste orsakerna till att man får hörselnedsättning och detta drabbar cirka 0,3 procent av befolkningen. Sjukdomen debuterar oftast i unga år och kräver ofta behandling när personen kommer upp i medelåldern.
– Obehandlad hörselnedsättning påverkar både fysiska, kognitiva, och sociala funktioner påtagligt. Betydelsen av hörselnedsättning för patientens livskvalitet undervärderas ofta, säger Nina.
Med sitt andra projekt vill hon med hjälp av data från nationella Kvalitetsregistret för otoskleroskirurgi utvärdera resultaten av hörselförbättrande kirurgi vid öronsjukdomen otoskleros.
Vad innebär det för dig att nu fått en ALF-tjänst under två år?
– Det ger mig möjlighet att fokusera på forskningen på ett helt annat sätt jämfört med hur forskningen annars får ”klämmas in” vid sidan av det dagliga kliniska patientarbetet. Att läkare kan ha tid avsatt för forskning är helt avgörande för hur kvaliteten på den kliniska forskningen blir, säger Nina Pauli.
Mer om ALF-medel på nya ALF-webben
TEXT: SUSANNE LJ WESTERGREN
