BIDRAG. Anna Martner, som leder en forskargrupp vid Sahlgrenska Cancer Center, får nu Cancerfondens Senior Investigator Award. Bidraget finansierar hennes lön på heltid under sex år. Därmed blir hon den femte forskaren från Göteborgs universitet som får denna tjänst. Just nu arbetar hennes grupp med att förbereda en klinisk studie som kanske kan bidra till bättre behandling vid cancer i bukspottkörteln.
– Det är fantastiskt roligt att Cancerfonden vill satsa på mig, säger Anna Martner, som är docent i immunologi vid institutionen för biomedicin.
Kroppens försvar mot cancer
Anna Martner disputerade för tio år sedan med en avhandling i infektionsimmunologi och var därefter postdoktor i tumörimmunologi vid Sahlgrenska Cancer Center. Ett bidrag från Vetenskapsrådet gav henne chansen att genomföra en andra postdoktoral period vid Moffitt Cancer Center i Tampa, Florida, där hon arbetade med myeloid-deriverade suppressorceller, eller MDSC. Denna celltyp ökar i antal vid nästan alla cancersjukdomar, och hindrar kroppens immunförsvar från att bekämpa cancerceller.
Anna fortsatte att studera MDSC när hon kom tillbaka till Göteborg 2012, och hon fick tack vare bidrag från Vetenskapsrådet, SSMF, Cancerfonden och Hasselbladsstiftelsen möjlighet att etablera en egen forskargrupp. Sedan dess har två doktorander disputerat under Annas handledarskap, och hennes grupp består idag av två postdoktorer och tre doktorander.
– Forskningen har flutit på ganska bra, konstaterar Anna och fortsätter:
– Vi fokuserar på tumörimmunologi med en tydlig translationell ansats. En stor del av vårt arbete handlar om det syreradikalproducerande enzymet NOX2, som uttrycks av MDSC och av blodcancerceller vid myeloisk leukemi. Vårt arbete baseras i hög grad på analys av immunfunktioner i prover från cancerpatienter, men vi bedriver även studier av immunmodulerande substanser, såsom NOX2-hämmare, i musmodeller för blodcancer och solid cancer.
Cancerläkemedel framforskat i Göteborg
Akut myeloisk leukemi (AML) är en allvarlig form av blodcancer, och även om den inledande behandlingen med kemoterapi ofta fungerar bra är det vanligt att sjukdomen kommer tillbaka. I Europa finns idag ett godkänt läkemedel, Ceplene, som används för att förebygga återfall i AML och som har tagits fram av forskare vid Sahlgrenska akademin.
Ceplene hindrar myeloida celler från att producera syreradikaler, vilket tros underlätta kroppens immunsvar mot leukemiceller, men mekanismerna är inte helt klarlagda. En del av arbetet i Anna Martners grupp handlar om att bättre förstå verkningsmekanismen för läkemedlet:
– Ceplene hämmar NOX2, och om vi kan förstå hur detta minskar risken för återfall i leukemi kan det leda till utveckling av än mer effektiv behandling. Sådan kunskap kan också bidra till att identifiera vilka patienter som har störst nytta av behandlingen, säger Anna.
Möjlig behandling vid bukspottkörtelcancer
I ett annat projekt tar Anna Martner fasta på att NOX2 och syreradikaler tycks spela en roll i den ogynnsamma inflammation som uppstår när cancer i bukspottkörteln opererats bort:
– Vi har använt en musmodell för att försöka återskapa den inflammation som blir följden av en större operation, säger Anna.
I mössen har de sett att antalet aktiverade NOX2-positiva celler som producerar mycket syreradikaler och hämmar immunceller ökar, och samtidigt noterar forskarna en ökad benägenhet för metastasering i mössen. I denna djurmodell förebygger Ceplene effektivt inflammation och metastasering.
– Vi vill undersöka om behandling med Ceplene kan minska risken för uppkomst av metastaser vid bukspottkörtelcancer, berättar Anna som betonar att projektet än så länge bara är i sin linda:
– Det finns stort behov av bättre behandling vid cancer i bukspottkörteln, och vi har skrivit en etikansökan för en klinisk studie tillsammans med kirurger vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Anna.
Gästforskare vid MIT
Till hösten planerar Anna Martner att ta några månaders sabbatical som gästforskare i Robert Weinbergs grupp vid MIT i Boston. Professor Weinberg studerar vad som ger cancerstamceller deras unika egenskaper och vilka mekanismer som får cancerceller att metastasera.
– På senare år har Robert Weinberg studerat hur inflammation påverkar metastasering, och det vill jag lära mig mer om, säger Anna och tillägger:
– Det ska bli spännande och lärorikt att få arbeta med en av världens mest kända cancerforskare.
TEXT OCH FOTO ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
