UTBILDNING. Till hösten startar en unik utbildning i smittskydd och vårdhygien vid GU. Utbildningen ges på initiativ av Nordiska ministerrådet och vänder sig både till yrkesverksam vårdpersonal och till personer med kandidatexamen i relevanta ämnen.
Sedan Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap lades ner 2014 har det funnits få möjligheter att utbilda sig inom smittskydd och vårdhygien i Norden. Det berättar Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, som är en av dem som satt samman utbildningen.
– Högskolan i Skövde erbjuder visserligen en utbildning inom folkhälsovetenskap som har den inriktningen. Men vårt program är mycket mer grundläggande med ett stort fokus på mikrobiologi. Studenterna kommer exempelvis att få lära sig hur antibiotikaresistens uppkommer och sprids och varför en grupp bakterier kan vara resistent mot viss antibiotika men inte mot annan samt. De kommer också att tränas i ett vetenskapligt förhållningssätt så att de inte går på olika myter som sprids i samhället. Det finns exempelvis inget belägg för att nagellack skulle vara ohygieniskt och munskydd vid operationer behövs egentligen inte.
Utbildningen består av fyra kurser och ska gå på halvfart.
– Hemuppgifter under tre veckor kommer att varvas med campusträffar från måndag till fredag, förklarar Eva Sjögren-Nilsson, administrativ koordinator. Vi kommer att ha studentaktiverande modern pedagogik med bland annat videoföreläsningar, gruppövningar och självrättande duggor. När vi träffas efter tre veckor kommer studenterna att få presentera det de gjort hemma innan vi går vidare. Vi har kontakt med ett billigt hotell vid Nya Varvet där de studenter som vill kommer att kunna bo.
Antalet utbildningsplatser ska ligga runt 30 där 20 platser viks för uppdragsutbildning och övriga 10 är till för sökande med lämplig kandidatexamen, som kan gå hela eller delar av utbildningen. Hur platserna ska fördelas är ännu inte klart men förhoppningen är att det kommer att bli en mix, både av personer från de fem nordiska länderna och av personer med olika yrkeserfarenhet, som läkare och sjuksköterskor men kanske även veterinärer och biomedicinska analytiker.
– Eftersom utbildningen är verklighetsförankrad, där det teoretiska binds ihop med det praktiska, är det en stor fördel om studenterna har olika erfarenheter som de kan dela med sig av, förklarar Agnes Wold.
Behovet av utbildning inom smittskydd och vårdhygien är stort, påpekar hygiensjuksköterskan Anneli Ringblom:
– I Sverige, Norge och Nederländerna har vi visserligen ganska lite problem med antibiotikaresistens, det är betydligt värre i exempelvis Storbritannien och Sydeuropa. Men med tanke på hur mycket vi reser, och hur allvarligt problemet riskerar att bli i framtiden, är det viktigt att vara väl förberedd.
Att Nordiska ministerrådet beslöt att ge utbildningsuppdraget just till Sahlgrenska akademin beror på de förstklassiga lokaliteterna, den nära kontakten med kliniken samt, inte minst viktigt, den höga kompetensen hos lärarna.
– Över 80 procent av lärarna är disputerade och flera är professorer med kombinationstjänster, berättar Agnes Wold. Vi har också en tät samverkan med klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt med Vårdhygien och Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen. Så utbildningen har alla förutsättningar att bli riktigt bra.
Fakta: Utbildningen i smittskydd och vårdhygien kommer att ges på halvfart till hösten. Den som går uppdragsutbildningen, som alltså betalas av den sökandes arbetsgivare, ska ha en vårdutbildning samt minst två års yrkeserfarenhet. Men även studenter med kandidatexamen i lämpliga ämnen kan gå utbildningen.
Följande kurser ingår:
- Smittspridning och antibiotikaresistens
- Infektionsepidemiologi och vaccinologi
- Smittskydd och vårdhygien
- examensarbete
Nordiska ministerrådet är initiativtagare och utbildningens referensgrupp består av ledamöter från Folkhälsomyndigheten samt dess nordiska motsvarigheter.
TEXT: EVA LUNDGREN / GU JOURNALEN
FOTO: JOHAN WINGBORG
