SAMVERKAN. Idrottsskador och demens var huvudteman under Forskningsdagen, som i år gavs för fjärdegången. Liksom tidigare år fokuserade Forskningsdagen på det nära samarbetet mellan sjukvård och akademi i Göteborg, genom att lyfta fram exempel på god klinisk forskning vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Det var nästan fullsatt i Wallenbergsalen när dekan Agneta Holmäng och sjukhusdirektör Ann-Marie Wennerberg gemensamt hälsade de kollegor och medarbetare som var på plats varmt välkomna:
– Forskningsdagen har blivit en uppskattad och trevlig tradition, som ger möjlighet att få några smakprov från all den starka forskning som görs av våra forskare och medarbetare, sade Agneta Holmäng.
Och traditionen ser ut att fortsätta. Den 30 januari 2020 planeras Forskningsdagen att äga rum nästa gång.
Viktig samverkan inom utbildning
Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset samarbetar inte bara inom forskning, utan även inom utbildning, där bland annat handledare inom VFU visar både engamang och stor pedagogisk skicklighet. Ett annat exempel på god samverkan mellan akademi och vård som Ann-Marie och Agneta lyfte fram var det gemensamma Kirurgiskt och Anatomiskt Träningscentrum (KAT), som nyligen invigdes på Medicinareberget:
– Centrumet kommer både att ge våra studenter en god grundutbildning i anatomi, och ge möjligheter för kirurger att färdighetsträna nya tekniker. Detta har tidigare inte varit möjligt i Sverige, och det ät mycket bra och roligt att vi kan erbjuda dessa möjligheter för första gången här i Göteborg, sade Agneta Holmäng.
Stark ska bli starkare
I den ALF-utvärdering som Vetenskapsrådet gjorde av klinisk forskning förra året fick Västra Götaland högst poäng i landet, vilket inneburit att regionens höga tilldelning av ALF-medel inte bara kunnat bevaras utan även utökas med ytterligare 20 miljoner kronor.
– Tiden går fort och om tre år är det dags för en ny utvärdering. Vi har därför bestämt att satsa dessa extramedel på områden där vi fick kritik, för att kunna stå ännu starkare, sade Ann-Marie Wennberg.
Ett område där de extra medlen satsas är en ALF-utlysning inom klinisk behandlingsforskning, som kommer vara öppen för ansökan under perioden 8 april – 3 juni.
Ann-Marie och Agneta passade också på att rikta ett stort tack till Forskningsdagens arbetsgrupp, som lyckats sätta samman ett mycket fint program för dagen:
– Vi har bland annat två mycket intressanta huvudseminarier, om idrottsskador och demens, som båda pekar på att det är viktigt att arbeta med forskning och vård för tidig upptäckt av sjukdom, och även preventivt för att vi ska kunna förhindra utveckling av sjukdom, sade Ann-Marie Wennberg.
Vikten av att förebygga
Årets huvudseminarier handlade alltså om idrottsskador och demens. När det gäller idrottsskador har forskning i Göteborg haft stor betydelse, bland annat när det gäller att identifiera olika riskfaktorer för skador och för att förbättra operationsmetoder och andra behandlingar. Under förmidagens seminarium om idrottsskador blev det tydligt att det är stor skillnad på förutsättningarna för skador när det gäller professionella idrottare och motionärer, men att det preventiva arbetet, som går ut på att undvika idrottarna skadar sig alls, är den viktigaste åtgärden för båda grupperna. Som exempel nämnde professor Jon Karlsson en stor studie från slutet av 1990-talet, där förebyggande träning infördes på bred front med mycket fina resultat. Men när studien avslutades upphörde också den preventiva träningen och idrottsskadorna ökade snabbt igen.
Under eftermiddagens huvudseminarium medverkade en rad demensforskare som föreläste om de senaste rönen om markörer för diagnostik, riskfaktorer och effekter av personcentrerade interventioner.
Nytt för i år var att Forskningsdagen innehöll fyra parallella seminarier, som alla erbjöds vid två tillfällen. Som åhörare kunde man därför välja två av dessa seminarier. De parallella seminarierna handlade om fysik aktivitet, osteoporos, barnfetma och livsstil, samt faktorer som gynnar eller hindrar mat- och viktförändringar i praktiken.
Högre kliniska ALF-forskartjänster
De tre forskare som under förra året fick högre kliniska ALF-forskartjänster presenterade också sin forskningsinriktningar. Per-Olof Hansson studerar förmaksflimmer med flera olika ingångar. Forskningen handlar både om riskfaktorer, diagnostik, prognos och hur sjukligheten och dess följdsjukdomar förändras över tid. Kristjan Karasons forskning handlar om svår hjärtsvikt, och han undersöker vilka personer som har bäst nytta av avancerad behandling i form av mekaniska pumpar och hjärttransplantation, och även om hur långtidsresultaten av behandlingarna kan bli så bra som möjligt. Oskar Ragnarsson forskar om skadliga effekter av höga nivåer av kortisol på hjärnan. Som modell för hyperkortisolism använder han Cushings syndrom, och i forskningen undersöks hjärnan bland annat med neurokognitiva tester, funktionell magnetkamera och PET, före och efter behandling.
Under dagen gavs också möjlighet för åhörarna att välja två av fyra seminarier, som handlade om fysisk aktivitet, osteoporos, barnfetma samt de faktorer som gynnar eller hindrar mat- och viktförändringar i praktiken.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
