INVIGNING. Nu är Sveriges första kirurgiska och anatomiska träningscentrum KAT invigt. Centrumet har byggts upp av Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samverkan. Det är det första i sitt slag i Sverige där man använder donerade kroppar både till anatomiundervisning för studenter och till färdighetsträning med wetlab-kurser för kirurger.
– Att äntligen få möjlighet att bygga upp en pedagogisk miljö med egen forskning kring färdighetsträning är inte bara en strategisk satsning regionalt, utan kommer nu även bana väg för nationella möjligheter. Vi har bland annat inspirerats av verksamheten vid Panum-institutet i Köpenhamn, sa Magnus Braide, föreståndare för KAT och den som är ansvarig från Göteborgs universitets sida.
Mot kvalitetsutveckling och patientsäkerhet
Magnus Braide inledde med att hälsa alla välkomna till invigningen och eftermiddagens program, och svepte sedan med bred pensel över historiska milstolpar inom anatomisk dissektion. Det var läkaren Andreas Vesalius som anses ha revolutionerat anatomin som vetenskapligt ämne, när han år 1543 publicerade det 712 sidor tjocka anatomiska verket De humani corporis fabrica libri septum, rikt på illustrationer. Sin kunskap om människokroppen fick han bland annat som fältskär i franska armén och genom att obducera stulna kroppar från kyrkogårdar och avrättade brottslingar. Till en början mottogs detta inte alls väl av hans samtid.
– Den anatomiska forskningen har sedan fortgått och numera är den ofta kopplad till kliniska problem. För att upprätthålla ämnet på universitetsnivå behöver man förutom dissektionsundervisning för vårdstudenter även ha anatomisk dissektionsundervisning och forskning för våra läkare, sa Magnus Braide. Att kombinera detta med att även använda donerade kroppar till färdighetsträning är nyheten med KAT.
Regleras i svensk lag
Behovet av kirurgisk färdighetsträning på donerade kroppar har änge varit större än tillgången på kroppar i Sverige, vilket inneburit att många istället fått åka utomlands för att få möjlighet att träna och upprätthålla sin kompetens. Donationer till anatomiska dissektioner har förekommit sedan sent 60-tal, men det var först 1995 som dessa reglerades i obduktionslagen. Då reglerades också färdighetsträning och kliniskt utvecklingsarbete, bland annat kring samtycke, anspråk på kroppen, etiska aspekter och krav på förenlig dokumentation. Det finns numera även en lag om genetisk integritet som skyddar den avlidnes donerade kroppen från att användas i vinstsyfte och etiska regler för färdighetsträning på avlidna.
Sjukhus och universitet leder KAT tillsammans
KAT har ett dubbelt huvudmannaskap, där sjukvården ansvarar för färdighetsträning och kliniskt utvecklingsarbete och universitetet för den anatomiska dissektionen. Donatorn sluter avtal med båda huvudmännen och får efter sin död viss ersättning för begravningskostnader. Allt är reglerat tydligt och klart i avtalet.
– Donatorerna är mogna människor som kommit långt i sin relation till livet döden och den egna kroppen. I samband med att KAT startades behövde avtalen förnyas, och vi är tacksamma över att alla de cirka 300 donatorerna i vårt register som ville förnya avtal även medgav färdighetsträning. Några kommenterade spontant med att det tyckte det var bra att nyttan ökar, sa Magnus Braide.
Tjuvstartade i höstas
– Vi hade redan i höstas en kurs med titthålskirurgi i buken samt en ortopedisk kurs, båda mycket uppskattade. Men även om vi idag inviger vår verksamhet och våra lokaler, så har vi ännu inte kommit fram till alla former och möjligheter av undervisning. Detta kommer ske under resans gång och tillsammans med våra beställare och utförare, sa Margareta Berg, ortoped och kursansvarig för KAT.
En sak är hon dock säker på och det är att KAT kommer påverka kompetensen hos många höja kvaliteten och säkerheten. Detta kommer självklart gynna patienterna och även ha en positiv påverkan på vårdekonomin.
– Träning ger färdighet, och det är en sak att titta när någon annan opererar, och en helt annan att få göra själv. KAT kommer helt klart snabba på inlärningskurvan för många.
KAT kommer även skapa ett nytt tvärvetenskapligt forskningsfält inom färdighetsträning i kirurgi.
– Min vision är att verksamheten vid KAT kan sammanlänkas med den vid, EBM, KTC, Zoologen, Simulatorcentrum och R-huset och skapa ett brett utbud av utbildningar. Vi samverkar redan med den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Chalmers och två företag och saknar nu bara forskningsanslag för att kunna realisera en rad tvärvetenskapliga studier som planerats under en längre tid, sa Margareta Berg.
En studie i samarbete med docent Oskar Lindwall vid utbildningsvetenskapliga fakulteten, och har redan påbörjats.
Att vilja donera sin kropp
Professor Jörgen Tranum-Jensen, vid Panum-institutet vid Köpenhamns universitet, berättade om deras verksamhet och resurser, som i dag är stora. De har bland annat en omtalad utställning med preparat av kroppsdelar öppen för allmänheten, men också för undervisningen. Preparatframställning är också ett jobb för vissa skickliga studenterna som genomgått utbildningen.
– Vi har många olika kurser varje år och deltagarna kommer från fler länder än Danmark, däribland Sverige. Det finns också flera forskningsprojekt baserade på vår donationsordning, säger Jörgen Tranum-Jensen.
Att få människor att donera sin kropp vilar på några grundläggande tankar, dels att man känner att donationen ger den egna döden en mening, och även att kunna få ge tillbaka något vid livets slut.
– För att lyckas med att få människor att förstå meningen med donationer tycker jag att radio är en bra kanal att höras genom, men även TV. Dessa medier är god hjälp när du vill skapa ett förtroende, och där viktigt att seriös information lyfts på ett enkelt och överskådligt sätt.
I den avslutande paneldebatten, där även Jessica Persson från begravningsbyrån Fonus var med, berättade hon att även de efterlevande ofta har tankar och frågor kring donationer, och anser att man genom att uppfylla donatorns önskan bidrar till forskningen på ett bra sätt.
Den officiella invigningen
Vid den officiell invigningen talade även Sahlgrenska akademins dekanus Agneta Holmäng. Hon tackade de personer som ansvarat för uppbyggnaden av verksamheten, det vill säga Magnus Braide, Margareta Berg och Anna Nilsdotter (FoUU Sahlgrenska Universitetssjukhuset). Hon tackade även Panum-institutet för kunskap och inspiration, och även alla som anmält sig som donatorer.
– För sjukvården är detta ett viktigt steg. Vi får nya lärandemiljöer, antalet studenter kommer också kunna öka och vårt gemensamma mål är att se till att de är så duktiga som möjligt när de kommer ut i vården. Dessa nya miljöer har en viktig roll i att bygga bra relationer med andra verksamheter, detta gagnar oss alla i framtiden, sa Anna Nilsdotter, som kände en stolthet inför dagens invigning.
Fredrika Lagergren-Wahlin, vicerektor för samverkan vid Göteborgs universitet, förde med sig hälsningar från rektor. Hon lyfte att KAT även kommer vara ett riktigt bra exempel på hur god samverkan kan se ut. I förlängningen tror hon att KAT också kan erbjuda en livlig plats för andra forskare, som exempelvis idéhistoriker eller filosofer.
Färre komplikationer med erfarna kirurger
Anders Hyltander, områdeschef för område 3 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset talade om KAT ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
– Vältränade kirurger är den viktigaste faktorn för ett gott resultat. Att träning ger färdighet har ifrågasatts, vilket är förvånande, eftersom inlärningskurvor, där antalet träningstillfällen är en av parametrarna, visar starkt samband mellan dessa och operationsresultaten.
Henrik Malchau, ortopedkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tog upp fördelen med våra kvalitetsregister och hur arbetet med dessa ökar vårdkvalitet och patientsäkerhet. Svenska höftprotesregistret SHPR, omfattar exempelvis 40 års erfarenhet och en halv miljon operationer. Här får kliniker och enskilda operatörer återkoppling på sitt arbete. En viktig slutsats är att ju fler operationer kirurgen utför desto färre dödsfall och andra komplikationer sker 90 dagar efter operationstillfället. Men han menade samtidigt att ”The Learning Curve” måste flyttas bort från patienten och att KAT nu kommer bli ett bra tillskott.Henrik Malchau berättade också att Färdighetslabbet i källaren på R-huset (Mölndals sjukhus) nu är klart och erbjuder 12 arbetsplatser för 24 personer.
Pedagogisk forskning kring färdighetsträning
Siste talare för dagen var Oskar Lindwall, viceprefekt vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, vid den Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Han har intresserat sig för pedagogisk forskning kring färdighetsträning inom olika yrken och menar att formativ och summativ bedömning kompletterar varandra.
– Vi behöver jobba överbryggande mellan olika professioner. Demonstration, övning, feedback och bedömning är fyra frågeställningar att arbeta utifrån. Här kan olika professioners verksamheter bidra för att förbättra även andra professioner. Man kan dra nytta av kunskapen om andras arbetssätt, sa han.
Fler donatorer behövs
För att kunna utnyttja det nya träningscentrumet till fullo och öka volymen av färdighetsträning i Sverige behövs fler helkroppsdonatorer. KAT välkomnar donatorer från Västra Götaland, Skåne och Halland som önskar bidra till medicinsk kvalitet och utveckling på detta sätt.
– Vi ser fram emot att utveckla den tvärvetenskapliga forskningen och finna vetenskapligt validerad metodik för kirurgisk hantverksträning, för att på sikt reducera antalet vårdskador och de kostnader som uppstår på grund av dessa, sa Margareta Berg.
- Mer information om helkroppsdonation finns tillgänglig via Sahlgrenska akademins websida https://sahlgrenska.gu.se/om-fakulteten/kroppsdonation
- Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet – Kropsdonation til gavn for videnskab og uddannelse https://icmm.ku.dk/donation/
TEXT OCH FOTO: SUSANNE LJ WESTERGREN
