Forskare i Göteborg bjuder in till diskussion om orsaksinriktad behandling av karies

FORSKNING SOM PÅVERKAR. När  patienter idag får diagnosen karies innebär det sällan att orsakerna bakom kariesangreppen behandlas, trots att det finns mycket kunskap gällande sjukdomen. Nu samlas tongivande personer inom svensk tandvård i Göteborg, för att diskutera hur den orsaksinriktade kariesbehandlingen kan bli mer evidensbaserad.

Det är ett fyrtiotal representanter från lärosäten, svensk tandvård, och olika myndigheter som samlas på mötet, som äger rum den 5 februari i centrala Göteborg. Målsättningen är att tillsammans sammanställa ett dokument med förslag och punkter, som kan vara till nytta och inspiration i vårdplanering, och även för styrningen och uppföljningen av det kliniska arbetet.

– Vi hoppas få igång ett värdefullt samtal där vi lyfter olika aspekter av sjukdomen karies och de förutsättningar som råder för att ge en så bra behandling som möjligt. Förhoppningsvis kan mötet enas om någon slags konsensusdeklaration, som kan bli ett underlag för det fortsatta arbetet att stärka kariesbehandlingen i Sverige, säger Peter Lingström, professor cariologi vid Göteborgs universitet, och en av initiativtagarna till mötet.

En stor folksjukdom

Karies är idag en mycket vanlig sjukdom, även om den inte på långa vägar är ett lika stort samhällsproblem som den var fram till 1960-talet, när lanseringen av fluortandkräm, fluorsköljningar och en mer restriktiv inställning till sötsaker ändrade folkets munhygien i grunden. Men efter en lång period med en starkt positiv trend kan nu forskare ana en vändning, där karies tycks öka bland utsatta grupper igen.

– Idag är det många som inte längre betraktar karies som en sjukdom, vilket kan vara problematiskt eftersom den inställningen både kan påverka patienternas förväntningar på tandvårdens insatser och även professionens agerande, säger professor emeritus Jan Olsson som också tagit initiativ till mötet i Göteborg.

Cariologi är idag ett akademiskt forskningsområde, men inte en klinisk specialitet, vilket innebär att det inte utbildas några specialisttandläkare med inriktning mot karies. Den kliniska cariologin planeras och styrs därför i princip helt av personer som saknar specialistkunskap i ämnet. För att kunna utveckla patientomhändertagandet behövs tillgång till kompetens i någon annan form än specialitet.

Optimala styrmedel

Mötet kommer att dra paralleller till andra livsstilssjukdomar där beteendemedicinska aspekter spelar en viktig roll för behandlingen. Staffan Mårild, docent och överläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, kommer att berätta om hur vården arbetar när det gäller orsaksbehandling för barnfetma.

Även de marknadskrafter och styrmedel som kan påverkas och användas för att ge en mer evidensbaserad sjukdomsbehandling av karies finns på agendan.

– Så som behandlingsperioder och högkostnadsskydd är utformade idag kanske dessa styrmedel inte fungerar optimalt för att stimulera den orsaksinriktade behandlingen av karies, som i många avseenden handlar om att förändra patienters beteende. Det är insatser som både kan ta lång tid och som kan vara svårare att räkna på än antalet lagningar, funderar Jan Olsson.

Samtliga fyra lärosäten där tandläkare utbildas i Sverige (Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå) finns representerade vid mötet.

– Alla tandläkarutbildningar ger sina studenter en gedigen utbildning inom alla aspekter av karies, men i kliniken verkar många ändå fokusera mer på att laga de hål som uppstår än att behandla orsakerna bakom kariessjukdomen, säger Peter Lingström.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

Programmet för dagen:

09:00	Samling, kaffe
09:30	Välkommen ”Kausal behandling av karies – Något att borra i?”
09:35	Hur frisk är tandvården? Data från SKaPa – Lars Gahnberg
09:45	Möjlighet till enstaka frågor
09:50	DFT < 1 – Hur nöjd bör man vara? Birgitta Haglund
10:00	Vad vet den nyexaminerade studenten om behandling av karies? Peter Lingström
10:10	Möjlighet till enstaka frågor
10:15	Evidensbaserad tandvård – förhoppning om bättre behandling av karies? Ola Fernberg
10:25	Rätt diagnos och behandling för god ekonomi i en ekonomiserad tandvård Hans Sandberg
10:35	Möjlighet till enstaka frågor
10:40	Fikapaus
11:05	Kunskapsluckor och utmaningar. Helena Domeij
11:15	Patientens attityder, förväntningar och trösklar i behandling av livsstilssjukdom Dan Ericson
11:25	Möjlighet till enstaka frågor
11:30	Livsstilsbehandling – terapi för troende? Birgitta Jönsson
11:40	Andra livsstilssjukdomar – Hur behandlas barnfetma i sjukvården? Staffan Mårlid
11:50	Sjukdomsbehandling av parodontit Jan Derks
12:00	Lunch
13:00	Diskussion i grupper
14:00	Grupperna presenterar sina bidrag
14:45	Fika
15:00	Slutdiskussion och formulering av
16:00	Mötet avslutas