BIDRAG. Sjöbergsstiftelsen har nyligen beslutat att stödja två grupper inom cancerforskning vid Sahlgrenska akademin med totalt nio miljoner kronor. Störst bidrag får en studie som kan öppna för användningen av immunterapi som behandling mot cancer i bukspottskörteln.
Peter Naredi är huvudsökande för det ena projektet, som får sex miljoner kronor från Sjöbergsstiftelsen. Projektet är translationellt, och handlar om att förbättra diagnostik och behandling av patienter med bukspottkörtelcancer. Idag har de flesta patienter med avancerad pankreascancer ingen eller liten nytta av medicinsk tumörbehandling, och i laboratoriet hoppas forskarna kunna identifiera vilken behandling som fungerar på patientens tumör, vilket sedan förhoppningsvis ska komma patienten till nytta i kliniska studier. Vid återfall kan då denna behandling komma att ges till patienten i kliniska studier. Det andra syftet i projektet är att kunna identifiera tumörmarkörer i blod från personer med förstadier eller tidigt stadie av pankreascancer.
Immunstimulerande behandling
– I kliniken samlar vi blodprover och tumörvävnad i samband med att vi opererar bort tumörer. Blodproverna använder vi för att identifiera tumörmarkörer. Tumörvävnaden används för att bygga upp en så kallad pdx-biobank hos möss med pankreascancer, berättar Peter Naredi, och fortsätter:
– Vi gör genetiska analyser av cancercellerna och cellerna odlas också för tester av nya läkemedelssubstanser. Hos mössen med pankreascancer från olika patienter testar vi om de har förmåga att svara på immunstimulerande behandling. Dessa försök gör att vi planerar för kliniska studier med riktad cancerbehandling till de patienter som får återfall av sin cancer.
Öppnar för immunterapi
Att utnyttja kroppens immunförsvar mot cancerceller är ett område där utvecklingen gått starkt framåt, och idag har flera effektiva immunterapeutiska behandlingar nått patienterna. När det gäller pankreascancer anses dock immunterapi sällan eller aldrig fungera, men forskargruppen vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har resultat som kanske kan möjliggöra mer effektiv immunterapi även vid denna cancerform.
– Vi har preliminära data från våra experimentella försök att patientens egna T-celler kan vara effektiva mot pankreastumörer om de stimuleras på rätt sätt. Att kunna fortsätta med dessa studier och sedan få starta tidiga kliniska studier är både intressant och spännande, säger Peter Naredi.
Det första större anslaget
Ett flertal forskare krävs för att kunna driva projektet, och Peter Naredi konstaterar att bidraget från Sjöbergsstiftelsen betyder mycket. Från avdelningen för kirurgi ingår även forskarna Lisa Nilsson, Johan Bourghardt Fagman, Cecilia Engström och Caroline Vilhav och från avdelningen för onkologi deltar Changyan Chen, Daniel Giglio och Lars Ny.
– Det krävs mycket resurser och mångas insatser för att systematisk kunna samla pankreascancervävnad vid operation och sedan få denna att växa i en så kallad pdx-modell. Kostnaderna för de försök och analyser vi gör är höga och de läkemedel vi kommer att använda i de kliniska studierna är mycket dyra. Sjöbergstiftelsens anslag är det första större anslag vi fått och kan delfinansiera projektet, säger Peter Naredi.
Cellgiftsbehandling först
Även det projekt som Svein Olav Bratlie är huvudsökande för, och som får tre miljoner kronor från Sjöbergsstiftelsen, handlar om cancer i bukspottkörteln. Efter bedömning i multidisciplinär terapikonferens bedöms idag drygt var tredje patient vara kandidat för kurativt syftande behandling. Behandlingen innebär först kirurgi, där tumörer opereras bort, och därefter en kompletterande cellgiftsbehandling. Kirurgin kan dock leda till komplikationer, som innebär att patienterna inte får den cellgiftsbehandling som planerats, och uppemot 15 till 20 procent av de patienter som opererats drabbas av återfall inom ett år.
Projektet handlar om studien NorPACT-1 (Nordic Pancreatic Cancer Trial), som är en klinisk internationell multicenter behandlinsgstudie. I studien utvärderar forskarna om cellgiftsbehandling given före kirurgin gör att fler patienter slipper tidigt återfall. Patienterna kommer att lottas till att först få cellgiftsbehandling och därefter kirurgi, eller kirurgi direkt.
– Vi tror att strategin med cellgift inför kirurgi leder till att fler patienter får den tänkta kombinationsbehandlingen, och att förbehandling med cellgifter slår ut eventuella mikrometastaser vilket i sig skulle minska risk för tidigt återfall i sjukdomen, säger Svein Olav Bratlie och fortsätter:
– I NorPACT-1 önskar vi studera om vi ser en överlevnadsvisnst vid att ge cellgift inför istället för efter kirurgi. Det generösa bidraget från Sjöbergstiftelsen hjälper oss att genomföra den svenska delen av denna viktiga och efterfrågade studie.
Framtida skräddarsydd behandling
Behandlingsstudien ger också en unik tillgång till ett patientunderlag som gör det möjligt att studera blod och tumörvävnad.
– Med bidraget från Sjöbergstiftelsen kan vi nu, via vårt upparbetade nätverk och genom translationell forskning, få svar på frågor om vilka faktorer i tumören som påverkas av given cellgiftsbehandling. I experimentella modeller och i cellodling kan vi försöka få fram unika tumöruttryck som sedan kan leda oss på vägen mot en skräddarsydd onkologisk systembehandling för den unika drabbade cancerpatienten.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
