NY STUDIE. Thymus, eller brässen som körteln också kallas, spelar en nyckelroll för vårt tidiga immunförsvar, eftersom det är här immunceller mognar till de specifika T-cellerna. En ny studie, gjord av forskare inom inflammationsforskning och pediatrik, tyder på att de B-celler som också finns i thymus kan vara viktiga för att T-cellerna ska lära sig känna igen kroppsegna ämnen och inte orsaka autoimmuna reaktioner.
Thymus är en körtel som sitter högt upp i bröstkorgen. Eftersom den spelar sin viktigaste roll i utvecklingen av det tidiga immunförsvaret är körteln större under barndomen. Körteln fungerar som en slags skola för de lymfocter som ska bli T-celler, där immuncellerna utrustas med särskilda receptorer som låter dem känna igen specifika patogener. Nu kastar forskare vid Sahlgrenska akademin, tillsammans med kollegor vid italienska Sapienza University of Rome, nytt ljus på en annan celltyp som också finns i thymus, B-celler, vars funktion i körteln hittills inte varit känd. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Prover från barn med medfödda hjärtfel
Genom ett samarbete med Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus har forskningen fått tillgång till unika vävnadsprover från thymus från människa:
– Vi har fått thymusvävnad från spädbarn som genomgått hjärtkirurgi, då man ofta tar bort en del av thymus. Vi har sedan kunnat isolera och studera B-celler från human thymus. Vi har även haft tillgång till blodprover från samma barn som har donerat thymusvävnad, vilket gett oss möjlighet att jämföra B-celler i thymus och i blod, säger Christina Lundqvist, doktorand vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, och delad försteförfattare till artikeln, som kommer att ingå i hennes kommande avhandling.
Få, men betydelsefulla
Studien visar att B-cellerna utgör en mycket liten del av den totala mängden celler i thymus – endast 0,3 procent. Dessa B-celler skiljer sig dock på många sätt från de B-celler som finns i blodet hos samma barn som donerat thymusvävnad:
– Ungefär hälften av B-cellerna i thymus saknar en särskild markör som kallas CD21 på sin yta, vilket visade sig vara mer ovanligt hos celler i blodet, där bara tio procent av B-cellerna saknar markören. Man har tidigare kunnat se att B-celler som saknar markören är vanligare hos människor med autoimmuna sjukdomar, säger, Alessandro Camponeschi, postdoktor vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning och även han försteförfattare till artikeln.
Studien pekar på flera andra skillnader mellan B-celler i thymus och i blodet:
– B-cellerna i thymus är ofta ”klassbytta” vilket innebär att de har aktiverats via sin receptor, vilket vi i princip inte alls ser i blodet hos de nyfödda barnen. De uttrycker även en transkriptionsfaktor som kallas AIRE och har olika aktiveringsmarkörer på sin yta vilket man inte heller inte ser hos B-cellerna i blodet, säger Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi och medförfattare till artikeln.
Interagerar med och aktiverar T-celler i thymus
Under T-cellernas mognad i thymus sker också en viktig selektion, där de T-celler som inte fungerar som de ska väljs bort. Då försvinner också T-celler som inte kan skilja kroppsegna från främmande ämnen, och som därmed kan orsaka autoimmuna sjukdomar. Utifrån de egenskaper forskarna ser i cellerna och den plats de ser dem i thymus antar de att B-celler kan ha som funktion att visa upp kroppsegna strukturer för T-celler i thymus:
– Detta styrks av att vi i cellodlingar, eller funktionella in vitro försök, såg att B-celler i thymus hade förmågan att interagera med och aktivera T-celler när man odlar dessa celltyper tillsammans, säger Inga-Lill Mårtensson, professor i molekylär medicin, särskilt basala sjukdomsmekanismer inom cancerforskning och hematologi, även hon medförfattare.
Forskarna går nu vidare med ytterligare studier för att undersöka rollen för B-celler i thymus när det gäller toleransutveckling och autoimmuna sjukdomar.
TITEL: Switched CD21–/low B cells with an antigen-presenting phenotype in the infant thymus
FÖRFATTARE: Christina Lundqvist, Alessandro Camponeschi, Marcella Visentini, Esbjörn Telemo, Olov Ekwall och Inga-Lill Mårtensson.
TIDSKRIFT:
LÄNK: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091674918317214?via=ihub
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
