Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Rester av tarmbakterier förklarar förekomst av antibiotikaresistens i miljön

8 januari, 2019

Genrebild från bildbyrån Matton.

NY STUDIE. Utsläpp av fekalierester kan ofta förklara förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i miljön, visar en studie i Nature Communications.

Att man hittar antibiotikaresistenta bakterier i miljön kan ha olika förklaringar. Det kan vara ett resultat av att antibiotikarester som når miljön ger resistenta bakterier en fördel gentemot känsliga, vilket i förlängningen kan driva på utvecklingen av nya former av resistens.

Det skulle också helt enkelt kunna bero på att tarmbakterier, som ofta är mer resistenta än andra bakterier, når miljön. Att förstå vilken av dessa förklaringar som är den sanna är viktigt för att kunna minska risker med resistenta bakterier i miljön på ett så effektivt sätt som möjligt.

I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, att “crAssphage”, ett virus som är specifikt för vissa humana tarmbakterier, är starkt korrelerat till förekomsten av antibiotikaresistensgener  i olika miljöer. Det tyder på att utsläpp av tarmbakterier ofta kan förklara den ökning av resistenta bakterier som man ofta hittar i miljöer påverkade av människor.

Forskarna hittade emellertid ett tydligt undantag där resistensgener var mycket vanliga utan att man kunde finna spår av avföring – miljöer som förorenats med höga halter av antibiotika från tillverkningsindustrier.

Joakim Larsson. Foto: Johan Wingborg.

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, föreståndare för Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs Universitet (CARe) och en av författarna bakom studien kommenterar:
– Resultaten är viktiga för de kan hjälpa oss att hantera hälsorisker kopplade till antibiotikaresistenta bakterier i miljön. Antibiotikarester är helt klart orsaken till de exceptionella förekomster av resistens vi hittar kring en del tillverkningsindustrier, men utsläpp av vanliga tarmbakterier är antagligen den huvudsakliga förklaringen på de flesta andra platser.

Man kan undra om detta betyder att vi inte behöver bry oss om de betydligt lägre halter av antibiotika som når miljön från användning och exkretion, exempelvis via kommunala reningsverk.
– Studien visar att det är viktigt att ta hänsyn till nivån av fekalierester i miljön när man försöker förstå och tolka fynd av resistenta bakterier. Man behöver ofta inte förklara sådana fynd med att de är ett resultat av antibiotikarester i miljön, säger Joakim Larsson, och fortsätter:
– Samtidigt utesluter inte en korrelation med fekalierester att låga halter av vissa antibiotika i miljön kan selektera för resistenta bakterier. Flera andra studier tyder på att så kan vara fallet. Vilken roll antibiotika i låga halter i miljön spelar för resistensutveckling är därför fortfarande en öppen fråga som kräver mer forskning,

 

ARTIKEL: Karkman A., Pärnänen K. and DGJ Larsson. (2019). Fecal pollution can explain antibiotic resistance gene abundances in anthropogenically impacted environments. Nature Communications. 10:80. https://www.nature.com/articles/s41467-018-07992-3

CARes hemsida: www.care.gu.se
Joakim Larssons hemsida: https://biomedicine.gu.se/ominst/avd/infektion/forskare/Joakim_Larsson

TEXT: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA

Av: Elin Lindström
Taggat med: antibiotikaresistens, CARe, Centre for Antibiotic Resistance Research, Ny studie, tarmbakterier, tidskriften Nature Communications, vetenskaplig publicering

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Alexander Hoischen: Rare genetic variants in TLR7 predispose young men to severe COVID-19

  • Webinar 15:00-16:00, Thursday Jan 28.
  • Link to Zoom webinar.

Forskarsnabben – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag. I år startar Forskarsnabben 27 januari.

Universitetets coronarelaterade information på medarbetarportalen

Här hittar du uppdaterad information om hur universitetet hanterar konsekvenser av covid-19.

Distansundervisning – inspiration och stöd genom webbinarier med PIL-enheten

Det finns många chanser att delta i zoom-webbinarier om distansundervisning. De listas i högerspalten på PIL-enhetens web.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café & restaurang Anatomen (tillfälligt stängd)

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan lunchservering

Lustgården på Änggårdsbacken (tillfälligt stängd)

Café Anne Dahl (tillfälligt stängd)

Fler nyheter

Så upplevde studenterna höstens studiesituation

26 januari, 2021

STUDENT. Höstens enkät bland Sahlgrenska akademins studenter visar på en ökad oro och minskat upplevt välbefinnande bland studenterna. I enkä … [Read More...]

Tandvårdens Etik i ny upplaga

26 januari, 2021

BOK. Tandvårdens etik har nu kommit ut i en ny reviderad upplaga. Boken, som i första hand används som kurslitteratur inom olika ta … [Read More...]

Gott betyg för global hälsa

26 januari, 2021

EXTERN UTVÄRDERING. Stolta studenter som känner sig delaktiga i en innovativ och tvärvetenskaplig utbildning. Det är några av tillgångarna som lyf … [Read More...]

Nominera till pris för Årets avhandling – senast 10 februari

26 januari, 2021

  PRIS. Priset ”Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin” har delats ut årligen sedan 2009 och finansieras av Dr Arnt Vestbys Forsk … [Read More...]

Seminarium gav översikt om etiken vid djurförsök

25 januari, 2021

FORSKNINGSETIK. En forskare behöver göra ett eget etiskt ställningstagande, innan hen ansöker om etiskt tillstånd från djurförsöksetisk nämnd. Vid … [Read More...]

Fortsatt skärpta anvisningar vid GU

22 januari, 2021

COVID-19. De skärpta restriktioner som råder vid Göteborgs universitet förlängs tills vidare. Det innebär att all undervisning och examination ska … [Read More...]

Möt Karin Sundfeldt – professor med kvinnohälsa i fokus

18 januari, 2021

FOLK. Hon är cancerforskare och gynekolog, och vurmar för samverkan och den translationell forskningen. Genom åren har detta visat sig vara extra … [Read More...]

Många fördelar med Double degree – disputation som en följd av välfungerande samarbete

18 januari, 2021

FORSKARUTBILDNING. Nu har den första doktoranden som antogs till forskarutbildning vid både Sahlgrenska akademin och KU Leuven disputerat. F … [Read More...]

Justin Schneiderman får nytt uppdrag att stödja ledningen i AI-frågor

18 januari, 2021

AI-NYTT. Med hjälp av artificiell intelligens kan vi till exempel få ordning i annars oöverblickbara datamängder, eller utveckla program som ger s … [Read More...]

Bygginformation Medicinareberget – Väggar till Natriums första våning snart på plats

18 januari, 2021

BYGGINFORMATION. Akademiliv ger här information om byggnation av Natrium på Medicinareberget för perioden vecka 03 – 06 (18 januari – 12 februa … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström Claessen är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen