VR klinisk behandlingsforskning – Barbro Linderholm deltar i två stora projekt  

BIDRAG. Barbro Linderholm är medsökande för två av de projekt som nyligen fick medel från Vetenskapsrådets utlysning inom klinisk behandlingsforskning. Projekten får totalt 35 miljoner, och handlar båda om att förbättra behandlingen vid olika former av bröstcancer. Även Ann Hellström, Hanns-Ulrich Marschall och Verena Sengpiel är medsökande i andra projekt som tilldelas medel i utlysningen.

Barbro Linderholm är docent i onkologi och adjungerad universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon är en bröstcancerspecialist som ofta prisats både för sin forskning och för sina insatser som kliniker. Av de 16 projekt som nyligen fick finansiering som forskningsmiljöer inom klinisk behandlingsforskning är hon medsökande i två.

Tilläggsbehandling för aggressiv bröstcancer

Det ena projektet handlar om capecitabin, som är en variant av 5-FU, ett beprövat och välkänt cytostatika som nu kan tas oralt i form av kapslar. I en mindre studie i Finland och även i en annan studie i Japan har capecitabin visats kunna ha effekt för patienter med så kallad trippelnegativ bröstcancer, som är en aggressiv cancerform som oftare drabbar yngre patienter.

– Hypotesen är alltså att läkemedlet kan förbättra resultatet av cytostatikabehandlingen. Man har ofta hävdat att människor i Asien har en högre känslighet för denna typ av läkemedel och att resultaten därför inte direkt kan översättas till en europeisk befolkning, men den finska studien tyder på att behandlingen kan fungera även i europeisk kontext, och det vill vi nu bekräfta i en större studie, säger Barbro Linderholm.

Huvudsökande för projektet är Niklas Loman i Lund. Tillsammans med Henrik Lindman i Uppsala och Johan Ahlgren i Örebro har Barbro Linderholm utarbetat studieprotokollet för denna nordiska studie som ska inkludera drygt 800 patienter. Studien undersöker effekten av att lägga till capecitabine före operation för patienter med trippelnegativ bröstcancer. Blodprover kommer att insamlas före, under och efter behandling. Även Anders Ståhlberg, docent på Sahlgrenska Cancer Centrum, deltar i studien. Hans grupp undersöker värdet av cirkulerande cellfritt DNA, som i detta projekt ska användas för att övervaka effekten av behandlingen.

– Det är ett mycket hett forskningsområde. Anders grupp har utvecklat en hypersensitiv metod, och vi vill se om analys av cellfritt DNA kan ge tidiga svar på om dessa bröstcancertumörer kommer svara på behandlingen eller inte, säger Barbro.

Bättre överlevnad med immunterapi

Metoden att mäta cirkulerande cellfritt DNA är också en del av det andra VR-projekt där Barbro Linderholm är medsökande. Här handlar det om så kallad HER2-positiv bröstcancer, en bröstcancerform med hög risk för spridning och återfall, men där både behandling och prognos blivit bättre de senaste åren. Studien leds av Jonas Bergh på KI, och undersöker om prognosen kan förbättras ytterligare om patienterna behandlas med immunterapi innan tumörerna opereras bort.

Bröstcancer, framförallt östrogenberoende former, anses vara mindre immunogena än många andra cancerformer. Forskarnas hypotes är dock att HER2-positiv bröstcancer skulle kunna behandlas effektivt med immunterapi, eftersom denna cancerform framgångsrikt behandlas  med antikroppar tillsammans med cytostatika.

– Effekten är alltså delvis immunologisk, eftersom antikropparna specifikt binder till receptorn som uteslutande uttrycks på tumörcellerna, och hypotesen är att detta är en immunogen typ av bröstcancer. Om endast antikroppar i kombination med cytostatika  är tillräckligt effektiva behövs ju inte tillägget av immunbehandling, men hypotesen är att detta ytterligare kan öka behandlingseffekten, säger Barbro.

I studien inkluderas patienter med primärtumörer som är större än två centimeter i diameter, eller där cancern spridit sig till lymfkörtlar i armhålan.

Stora studier i samarbete

Syftet med bidraget inom klinisk behandlingsforskning är att göra det möjligt för en större konstellation av forskare inom akademi och landsting att arbeta mot ett gemensamt forskningsmål. Nästan alla projekt är så omfattade att de kräver samarbete mellan forskare vid flera olika lärosäten och sjukhus.

– För att snabbt kunna få fram bättre behandlingar mot bröstcancer måste vi ha stora nationella samarbeten. Bröstcancer delas nu molekylärt in i ett flertal undergrupper och det är inte längre möjligt för enskilda forskargrupper att lösa relevanta forskningsfrågor på ett effektivt sätt, säger Barbro Linderholm.

Göteborgsforskare medverkar i ytterligare minst tre projekt

Forskare vid Sahlgrenska akademin deltar i ytterligare minst tre projekt som fått bidrag inom klinisk behandlingsforskning. Ann Hellström, professor i professor i pediatrisk oftalmologi med inriktning mot tillväxtfaktorer, är medsökande i ett projekt som ska genomföra en randomiserad kontrollerad multi-center interventionsstudie, med målsättning att bevara faktorer i cirkulerande blod väsentliga för normal utveckling hos extremt prematurfödda barn.

– Projektet heter less is more och syftar till att minska blodprovstagningsvolymerna hos våra allra minsta barn för att minska sjuklighet. David Ley, professor och neonatolog i Lund är koordinator och Lund således medelsförvaltare, kommenterar Ann Hellström.

Hanns-Ulrich Marschall, professor i klinisk hepatolog, deltar i i en studie som kallas PSCATOR, som leds av Annika Bergquist vid Karoliniska Institutet. Projektet ska genomföra en randomiserad kontrollerad studie om behandling med atorvastatin vid den kroniska leversjukdomen primär skleroserande kolangit (PSC).

Även Verena Sengpiel, som är adjungerad universitetslektor vid avdelningen för obstetrik och gynekologi, är medsökande i ett av de projekt som får medel från utlysningen. Verena Sengpiel deltar i den så kallade CDC4G-studien, som genomförs genom Svenskt nätverk för nationella kliniska studier inom Ob/Gyn (SNAKS). Studien undersöker effekten av de nya gränsvärden för graviditetsdiabetes som Socialstyrelsen rekommenderar för diagnos i Sverige. Det är en nationell sä kallad stepped-wedge randomiserad klinisk studie. Huvudsökande för projektet är Helena Fadl, specialist i obstetrik och gynekologi och forskare affilierad till Örebro universitet.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN