UNIVERSITETSLEDNINGEN. Professorerna Jonas Ivarsson och Åsa Arping är styrelsens nya lärarrepresentanter. Tillsammans med professor Agnes Wold, som blivit omvald för ytterligare en period, ska de företräda verksamheten under de kommande tre åren.
Jonas Ivarsson, 42 år, blev professor i pedagogik 2014. Han disputerade 2004 på en avhandling om ny teknik i skolan som visade att datorer inte kan ersätta traditionell undervisning i naturvetenskap. Men hans nuvarande forskningsområde är mellanmänsklig kommunikation och föreställningar om vad kunskap egentligen är.
– Det är både ett spännande och viktigt uppdrag att få representera universitetets lärare, säger Jonas Ivarsson.
Han kommer framför allt att driva frågor om miljö och jämlikhet samt de mer övergripande frågorna om vad för konsekvenser digitaliseringen innebär för forskning och utbildning.
– Vi står kanske för en radikalt förändrad arbetsmarknad.
Åsa Arping, 50 år, blev professor i litteraturvetenskap 2016. Hon disputerade 2002 på avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt och har framför allt intresserat sig för tidig svensk 1800-tals litteratur ur genusperspektiv. Hon har bland annat deltagit i ett forskningsprojekt om nordisk kvinnolitteraturhistoria, där över 800 kvinnor finns med.
Hon ser fram emot uppdraget i styrelsen.
– Det är ett viktigt uppdrag! Jag bryr mig om GU:s framtid och är genuint nyfiken på hur en universitetsstyrelse fungerar, säger Åsa Arping.
De frågor som hon vill driva handlar om rättvisa och för att utbildning ska få rimliga ekonomiska förutsättningar.
– Hållbarhetsarbete, framtidens forskningsbibliotek och publiceringsfrågor är andra områden som engagerar mig.
Agnes Wold, 63 år, har blivit omvald som ledamot. Hon är överläkare och professor i klinisk bakteriologi, forskar om allergier och har bland annat utvecklat ett allergivaccin som stimulerar immunförsvaret. Hon kommer att driva frågan om att sänka OH-kostnader, så att mer pengar kan gå till forskarna.
– Jag tycker också man ska avbyråkratisera så mycket som möjligt, till exempel minimera mängden obligatoriska doktorandkurser, säger Agnes Wold.
Hon vill även återinföra doktorandbidragen och möjligheten att använda stipendier i början av doktorandstudierna, så att studenter ska få prova på hur det är att forska.
– Jag tycker inte alls det är bra med dagens system med en doktorandtjänst från dag ett. Då får man en del doktorander som inte passar att forska och eftersom de fått en tjänst så blir det ett nederlag för alla parter om de skulle sluta.
TEXT: ALLAN ERIKSSON
