PRIS. Inför kollegor, vänner och medlemmar i expertrådet för hepatit annonserades plötsligt att det nu var äntligen var dags att överlämna MS Balayan medaljen till årets pristagare. Heléne Norder hann knappt fundera på vem det kunde vara som skulle få plaketten och medaljen, innan hon själv drogs fram till podiet för att hålla tacktal.
– Det är en stor ära att få priset. Det är ett erkännande för det jag gjort, men det känns också som att jag nu måste leva upp till det. Det finns fortfarande så mycket att göra när det gäller hepatit E, säger Heléne Norder.
Som molekylär epidemiolog, och en av världens ledande experter inom hepatit, är Heléne Norder invald i Viral Hepatitis Prevention Board, som är ett internationellt råd som verkar för att öka kännedomen om de olika formerna av hepatit och påverka beslutsfattare att införa smittbegränsande åtgärder. Det var i samband med ett av rådets möten i Ryssland i oktober som hon plötsligt förärades det fina hepatit-priset. Priset överlämnades av professor Mikhail Mikhailov från Russian Academy of Sciences och Elena Malinnikova från Ministry of Health of the Russian Federation.
Ett virus under radarn
Priset, MS Balayan medaljen, är döpt efter forskaren Mikhail Balayan, som under ganska bisarra omständigheter upptäckte hepatit E i Uzbekistan i mitten av 1980-talet. Balayan själv fick den första medaljen postumt, och den har sedan dess delats ut årligen för betydelsefulla upptäckter om hepatit E.
För sin tjänst på SU har Heléne Norder den långa titeln universitetssjukhusövermikrobiolog. Hon är en nationell expert på hepatit, och särskilt hepatit E. Mikrobiologen på Guldhedsgatan är Sveriges referenslaboratorium för hepatit E och tar emot prover från hela landet, uppemot 2000 per år, och testar dessa för misstänkt hepatit E-virus.
– Vi diagnostiserar ett fyrtiotal fall av hepatit E i Sverige varje år, men det finns antagligen fler fall som sjukvården missar, konstaterar Heléne Norder. som länge varit adjungerad som professor vid Sahlgrenska akademin.
Många har antikroppar
Hepatit E är betydligt mindre känt än hepatit A-D. Liksom övriga hepatiter sprids hepatit E främst via kontaminerat livsmedel eller vatten. Hepatit E viruset finns i olika former, som kan infektera både människor och djur. De flesta människor som infekteras får inga eller lindriga symtom. En studie som Heléne Norder gjort i samarbete med kollegor visade att så många som 17 procent av alla svenska blodgivare har antikroppar mot hepatit E. Dessa personer har alltså haft infektionen, men kanske misstagit den för en förkylning eller en influsensa som gått över av sig själv.
Om någon som transplanterats eller har nedsatt immunförsvar av andra anledningar smittas finns en risk att infektionen blir kronisk. En oupptäckt kronisk hepatit E-infektion kan leda till leversvikt inom tio år, vilket är betydligt snabbare än för den mer kända varianten hepatit C, där den leverförstörande processen tar 30 år. Behandling med ribavirin är effektiv mot kronisk hepatit E-infektion.
Gömmer sig för immunförsvaret
Heléne Norder får priset för att hon på flera sätt gjort betydelsefulla bidrag till forskningen om hepatit E. Bland annat har hon visat att det finns en speciell stam av hepatit E typ 3 som sprids i Europa och även i Sverige som oftare ger kronisk hepatit. Hittills har denna virusstam hittats hos 12 svenska bärare. Personer med nedsatt immunförsvar som blir smittade med denna stam har svårt att läka ut infektionen som då leder till en kronisk hepatit E-infektion. I en annan studie, som hon själv är stolt över, har Heléne Norder visat att hepatit E typ 3 virus kan förändra sin arvsmassa så att smittade personer inte utvecklar antikroppar mot det.
– Dessa personer har viruset i blodet, men det kan inte påvisas med de serologiska tester som används, säger Heléne Norder och fortsätter:
– Förändringen i virusets arvsmassa visar att viruset producerar mindre av ett protein som fungerar som transportör för viruset ut ur cellen, men det har inga förändringar av sina ytproteiner. Om produktionen av denna transportör ändras bildas inga antikroppar och det tar upp till fem månader innan immunförsvaret kan läka infektionen. Denna variant av det vi kallar immune escape har förmågan att gömma sig för immunsystemet verkar utvecklas tidigt under infektionen.
Hon hoppas kunna gå vidare med forskningsspåret, och bland annat undersöka varför inga antikroppar utvecklas och om denna variant kan spridas och om hos de som smittas av detta virus också får en sådan infektion som immunförsvaret inte känner igen.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN