BIDRAG. Fyra forskare vid institutionen för biomedicin, däribland Carl-Fredrik Flach och Sara Lindén, fick bidrag ur Formas utlysning. Deras projekt handlar om risken för antibiotikaresistens i avlopp, och fiskars skyddande slemlager. Vid Sahlgrenska akademin fick även Joakim Larsson och Heléne Norder del av utlysningen.
Formas finansierar forskning för en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar samhällsutveckling. I den senaste utlysningen fick sex forskare vid Göteborgs universitet del av medlen, varav fyra alltså tillhör institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin.
Antibiotikaresistens i avloppsmiljöer
Carl-Fredrik Flach är docent i medicinsk mikrobiologi och forskare vid den multidisciplinära centrumbildningen Centre for Antibiotic Resistance Research (CARe). Han får nästan tre miljoner till sitt projekt, som handlar om att undersöka avloppsmiljöer, där det kan finnas risk för uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier genom att det sker överföring av genetiskt material mellan bakterier.
– I projektet kommer vi studera hur komplexa blandningar av kemikalier, vilka inkluderar antibiotika och andra antibakteriella substanser, som hittas i olika avloppsmiljöer påverkar sådan överföring av resistens, säger Carl-Fredrik.
Genom flera internationella samarbetspartners har Carl-Fredrik och hans kollegor möjlighet att studera avloppsprover från länder där användningen av antibiotika, och därmed riskbilden, kan skilja sig radikalt från Sverige.
– Vi tror att vi kommer bidra med kunskap som kan vägleda beslut om hur olika avlopp ska hanteras med tanke på risken för uppkomst och spridning av resistenta bakterier, säger Carl-Fredrik.
Ytterligare ett projektbidrag från Formas landar hos forskare inom CARe. Det är centrumföreståndaren Joakim Larsson, som är professor i miljöfarmakologi vid institutionen för biomedicin, som också får nästan tre miljoner kronor till sitt projekt, som handlar om miljöns betydelse betydelse för selektion och evolution av antibiotikaresistens.
Fiskars försvar mot infektion
Professor Sara Lindén, även hon verksam vid institutionen för biomedicin, får också nästan tre miljoner till ett projekt inom veterinärmedicin, som hon genomför i samarbete med kollegor vid institutionen för biologi och miljövetenskap. I projektet ska de undersöka hur det slem som täcker fiskens yta och även dess mag-tarmkanal försvarar fisken mot infektion. Genom att studera fiskens eget försvar mot infektioner hoppas de bidra till mer hållbara fiskodlingar, både ur ett etiskt och ett miljömässigt perspektiv, genom att söka efter sätt att stimulera fiskens eget försvar mot infektioner. I början av projektet ska forskarna utveckla en robust experimentell modell för att analysera mucus-utsöndring, produktion, reglering och sammansättning i försvar mot infekterande organismer.
– Sedan kommer vi identifiera hur slemlagret i fisk förändras i försvar mot bakteriell infektion, samt undersöka hur detta regleras hos fisk. I däggdjur har flera signalvägar beskrivits och ofta samverkar flera signalvägar under infektion. Sannolikt är detta system uppbyggt på ett liknande sätt hos fisk, berättar Sara Lindén.
De nya kunskaperna om hur slemlagret regleras i fisk ska sedan användas för att utveckla metoder som kan förbättra slemhinnans försvar mot infektion.
– Det ska bli spännande att arbeta med levande fiskar tillsammans med våra skickliga och trevliga samarbetspartners Kristina Sundell och Henrik Sundh. En rolig sak när man arbetar med veterinärmedicin är att lovande behandlingar man upptäcker kan testas direkt i djurarten man arbetar med, till skillnad mot när vi arbetar med humanmedicinska frågor där vägen till implementering är väldigt lång och dyr, säger Sara Lindén.
Även Heléne Norder, som länge varit adjungerad professor vid institutionen för biomedicin, får 2,7 miljoner kronor från Formas. Hennes projekt handlar om identifiering av kända och nya patogener i obehandlat och behandlat vatten som används som dricksvatten och för rekreation. Projektet ska jämföra hur effektivt olika tekniker kan eliminera virus i vatten.
HELA LISTAN – FORSKARE I GÖTEBORG SOM FÅR BIDRAG FRÅN FORMAS
Jonathan Havenhand
Institutionen för marina vetenskaper
Ökar inomarts mångfald resiliens av ålgräsängar till klimatförändringar och fluktuationer?
2 999 499 kronor
Joakim Larsson
Institutionen för biomedicin
Miljöns betydelse för selektion och evolution av antibiotikaresistens
2 997 000 kronor
Carl Fredrik Flach
Institutionen för biomedicin
Spridning av antibiotikaresistens-plasmider i avloppsvatten
2 992 986 kronor
Heléne Norder
Institutionen för biomedicin
Identifiering av kända och nya patogener i obehandlat och behandlat vatten som används som dricksvatten och för rekreation – Jämföra teknikers effektivitet för viruseliminering i vatten
2 768 562 kronor
Joacim Sturve
Institutionen för biologi och miljövetenskap
Transport av nanopartiklar i ett mikrokosmos system.
2 999 931 kronor
Sara Lindén
Institutionen för biomedicin
Reglering av fisk-mucus för att att förhindra infektionssjukdomar
2 994 009 kronor
Malte Hermansson
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
Metagenomik- och transkriptionsanalyser av partiell nitritation-anammox (PNA) processer för kväverening av avloppsvatten
2 998 656 kronor
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
Skriv en kommentar