FORSKARUTBILDNING. För andra året i rad bjöd Sahlgrenska akademins doktorandråd in till en fullmatad dag för fakultetens forskarstuderande. Ett fullmatat program belyste dagens tema –hur man kommunicerar sin forskning till allmänheten.
Anna Gustafsson, projektledare för doktoranddagen, presenterade kort dagens program medan åhörarna avslutade sina lunchsallader. Anna Karlsson-Bengtsson, vicedekan för forskarutbildning, tackade alla de som arbetat hårt med att få tillstånd denna PhD Day 2018.
– Att vara forskare och lärare idag är att kommunicera. Vi lär och tar input från allmänheten, och som experter delar vi med oss av evidensbaserad och bevisad kunskap på många olika sätt – som föreläsare, genom media och via sociala medier. Men, det finns inte mycket som slår den direkta kommunikationen från en person till en annan, konstaterade Anna Karlsson-Bengtsson bland annat.
Hon tillade:
– Jag tycker mig känna en vibrerande och entusiastisk känsla i detta rum, som är en fantastik bas för kommunikation!
Lång rad talare
Talarna under dagen belyste forskningskommunikation till allmänheten ur flera olika synvinklar. Bland talarna fanns Fredrik Hedenius, som är hållbarhetsforskare på Chalmers. Journalisten Nils Öhman som är redaktör får DN Debatt, och Anna-Maria Fleetwood från Vetenskapsrådet.
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och en favoritexpert för journalister, sade att många forskare brukar fråga henne hur man borde hantera media:
– Det är helt fel utgångspunkt. Vare sig du eller jag vill bli hanterade, och det vill inte media heller.
Konkreta råd
Under sin halvtimmespresentation gav hon flera goda och konkreta råd för hur kontakten med journalister kan bli så bra som möjligt. Ett av de råd hon gav, var att den som är oerfarne i förväg kan formulera omkring fyra bra svar som bär det budskap du vill ska nå ut med:
– Dessa svar kan du sedan plocka av och väva in i dina svar, och få dem att passa oavsett vilka frågor du får.
Hon menade att forskare behöver vara medvetna om hur journalister arbetar, och hur man som forskare behöver anpassa sig för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
Tala i korta meningar, med rak ordföljd och undvik laboratorieslang, sade hon med eftertryck.
– Förbered gärna lite bakgrundsinformation till journalisten, det brukar de uppskatta. Du får gärna be att läsa dina citat innan de publiceras, men tänk då på att journalister jobbar mot en tajt deadline. Du har max tio minuter på dig att svara efter att du fått dina citat.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
