RAPPORT. En helt ny legitimationsgrundande yrkesexamen för sjuksköterskor på avancerad nivå och ett helt nytt system för finansiering av vårdforskning som liknar ALF-systemet. Det är några av en rad förslag som regeringens särskilda utredning om framtidens specialistsjuksköterska nu presenterat.
– Än så länge har inga beslut fattats, men vi ser att detta är förslag som kan komma att innebära stora förändringar och mycket administrativt arbete om det går igenom, eftersom det kräver ansökan om nya examenstillstånd hos Universitetskanslersämbetet. Vi kommer behöva diskutera förslagets konsekvenser både internt och externt i olika sammanhang framöver, säger Carina Sparud Lundin, som är proprefekt för institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Den särskilda utredaren Kenth Nauclér och hans medarbetare har arbetat med sina förslag under lite mer än ett drygt år. I våras var Göteborgs universitet ett av de lärosäten som tog emot besök av utredaren, då han och hans medarbetare imponerades av det goda samarbetet mellan Sahlgrenska akademin och hälso- och sjukvården i regionen.
– Jag tror att besöket hos oss i våras gjorde intryck, av flera skäl. Ingen annanstans i landet har det satsats så stort på kombinationsanställningar för sjuksköterskor, vi är snart uppe i 40 stycken. Det tror jag har gett avtryck i utredningen eftersom behovet och vikten av förenade anställningar betonas, säger Carina Sparud Lundin.
VULF-avtal föreslås
Utredningen lägger mycket vikt vid just ökad samverkan mellan lärosätena och vårdgivarna, för att stärka både forskning och verksamhetsförlagd utbildning. Genom ett så kallat VULF- avtal, alltså ett avtal liknande ALF, föreslås 200 miljoner avsättas för att ge bättre förutsättningar för genomförande och implementering av vårdvetenskaplig forskning och för att stimulera fler förenade anställningar.
– Vi är positiva till förslaget att införa VULF, och att det tillförs pengar till utbildning och forskning för specialistsjuksköterskor. Tillsammans med Västra Götalandsregionen har vi tagit fram ett förslag för hur vi ska införa ett nytt Vård-sam, som ett samverkansorgan för akademiska vårdutbildningar. På samma sätt som Medi-sam idag ansvarar för prioriteringen när det gäller ALF-medel kommer Vård-sam kunna ansvara för prioriteringar av VULF-medel, och även behandla de forsknings- och utbildningsfrågor som är gemensamma för oss och regionen, säger Silvana Naredi, vicedekan för utbildningsfrågor vid Sahlgrenska akademin.
Ny legitimationsgrundande yrkesexamen
Utredningen föreslår att specialistutbildningen för sjuksköterskor även fortsättningsvis ska vara en yrkesexamen på avancerad nivå, och omfatta 60 hp. Enligt förslaget ska endast anestesi, operation och intensivvård vara särskilda specialistområdena i framtiden, men lärosätena ska ha frihet och ansvar att utforma andra specialiseringar inom ett öppet område, baserat på vårdens utveckling och behov. Utredningen föreslår också lärosätena ska få mer öronmärkta medel för att tillhandahålla ett brett, flexibelt och förutsägbart utbud av fristående kurser som motsvarar utvecklingen i vården.
En stor nyhet är den nya legitimationsgrundande yrkesexamen på avancerad nivå som föreslås. Den yrkestitel som aktualiseras i rapporten är avancerad klinisk specialistsjuksköterska (AKS), vilket föreslås inrättas som en ny två-årig utbildning.
– Den internationella motsvarigheten kallas ”nurse practioner”, och är mer eller mindre etablerat runt om i världen. Vi är positiva till en sådan utveckling och är gärna med och formar utbildning för framtidens avancerade kliniska specialistsjuksköterskor, kommenterar Carina Sparud-Lundin, som menar att efterfrågan på denna yrkesroll inom vissa verksamheter inom hälso-och sjukvården ökat de senaste åren.
Värnar den vetenskapliga kompetensen
Uppdraget omfattade en rad punkter, bland annat att analysera vårdens behov av specialistsjuksköterskor och att ge förslag på hur specialistsjuksköterskeyrkets attraktivitet kan öka, och dessutom föreslå en ny examensbeskrivning. Det var ett stort uppdrag, konstaterar Carina Sparud Lundin:
– Uppdraget omfattade även utbildningarna till barnmorska och röntgensjuksköterska men där får man nog säga att utredningen duckar. Den föreslår inga förändringar när det gäller barnmorskeprogrammet trots ett erkänt behov av reformering, och menar att röntgensjuksköterska inte bör vara en specialistutbildning, vilket vi är besvikna på, då röntgenverksamheterna efterfrågar utbildningar på avancerad nivå. Det öppnas dock upp för fortsatt utredning av dessa två frågor då tiden inte riktigt verkar ha räckt till.
Utredningen anser inte att ett identiskt utbildningsinnehåll bör kunna ligga till grund för både en yrkesexamen och en generell examen på magister- eller masternivå. Detta har mötts av kritik från bland annat Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet. Utredningen menar dock att det är viktigt att utbildningen omfattar ett självständigt arbete om 15 hp för att säkra forskningsanknytning. Forskningsanknytningen anses ha stor betydelse både för den framtida kompetensförsörjningen vid högskolors och universitet, och även för specialistsjuksköterskors möjlighet att bedriva och utveckla patientsäker vård.
– En farhåga har varit att endast yrkesexamen inte ger behörighet till forskarutbildning, men det gör examen på avancerad nivå . Den kritiska frågan om betydelsen av generell examen, det vill säga en magister, kommer med all sannolikhet debatteras friskt på landets lärosäten, eftersom den anses ha bidragit starkt till akademisering av sjuksköterskeyrket, menar Carina Sparud Lundin.
Utredningen överlämnade sina förslag till regeringen i början av november. Nästa instans är en lagrådsremiss, varpå regeringen kan lägga fram utredningens slutsatser som en proposition för riksdagen att ta ställning till.
Här kan du läsa hela utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter, SOU 2018:77 (pdf 4 MB).
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
