BIDRAG. Fyra unga forskare vid Sahlgrenska akademin har tilldelats SSMF:s Stora Anslag, som är ett av Sveriges största etableringsstöd för unga forskare. Volkan Sayin får anslaget på heltid, och Helena Filipsson Nyström, Björn Redfors och Johan Zelano får etableringsstödet på halvtid för kliniska forskare.
Volkan Sayin är just nu också postdoktor på NYU i New York, men har rekryterats till Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM) vid Göteborg universitet med start den 1 februari. Akademiliv planerar återkomma med en intervju med Volkan när han är tillbaka i Göteborg efter årsskiftet. Hans projekt handlar om en precisionsmedicinplattform för att definiera nya redoxberoende metaboliska måltavlor för behandling av lungcancer.
Kognitiva förändringar vid Graves sjukdom
Helena Filipsson Nyström är docent i endokrinologi och universitetssjukhusöverläkare på medicinmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon har fått medel för att undersöka kognitiva förändringar vid Graves sjukdom.
Vid Graves sjukdom ökar immunsystemet sköldkörtelns produktion av hormoner, vilket gör att hela kroppen går på högvarv med symtom som hjärtklappning, viktnedgång och sömnsvårigheter. Sjukdomen drabbar främst kvinnor och kan även ge mental påverkan i form av trötthet, oro och humörsvängningar, symtom som kan kvarstå under lång tid.
– Många patienter har kognitiva symtom även efter att hormonnivåerna har stabiliserats. När vi testade patienter 15 månader efter behandling, klassade nästa 35 procent att de har en ökad mental trötthet. Symtomen påminner om dem vid utmattningssyndrom, säger Helena Filipsson Nyström.
Varför de kognitiva symtomen uppstår är inte känt, men man tror att hormonerna även påverkar hjärnan. Få studier har gjorts på området, vilket gör Helena Filipsson Nyströms forskning unik.
Ska hitta gemensamma mekanismer
Pengarna från SSMF ska gå till att utöka en pågående studie där 65 patienter har undersökts vid både höga och normala hormonhalter. Patienterna genomgår en omfattande testning med bland annat neuropsykologiska och neuropsykiatriska bedömningar, blodprover och olika undersökningar av hjärnan. De jämförs även med en matchande kontrollgrupp.
Preliminära data visar att de centrala delarna av hjärnan inte är så starkt påverkade av hormonnivån, utan mer av antikropparna som stimulerar sköldkörteln till överproduktion.
– Vår hypotes är att de kognitiva symtomen beror på att immunsystemet inte bara påverkar sköldkörteln, utan också hjärnan. Vi tror också att den påverkan skulle kunna vara gemensam för andra autoimmuna sjukdomar till exempel MS och olika reumatiska sjukdomar, säger hon.
Nästa steg i projektet är rekrytera ytterligare 310 patienter. Denna gång ska man inte bara titta på autoimmuna markörer kopplade till sköldkörteln, utan också markörer som man kan vara kopplade till andra sjukdomar.
– Tanken är att se om det finns en parallell aktivering av immunsystemet mellan olika sjukdomar, som också påverkar hjärnan, säger Helena Filipsson Nyström.
Ska undersöka stunning vid hjärtsvikt
Björn Redfors är ST-läkare på kardiologikliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskar inom interventionell kardiologi. Han har fått medel för att undersöka fenomenet myokardiell stunning, som bland annat uppstår i samband med hjärtinfarkt.
Vid hjärtinfarkt dör vissa hjärtmuskelceller, vilket försämrar hjärtfunktionen. Om hjärtfunktionen försämras tillräckligt mycket uppstår akut ischemisk hjärtsvikt, som är ett livshotande tillstånd. Bland patienter som vårdas på sjukhus för hjärtinfarkt är det den vanligaste dödsorsaken.
Men akut ischemisk hjärtsvikt uppstår inte bara på grund av att celler dör, utan också på grund av myokardiell stunning – som innebär att levande hjärtmuskelceller också slutar att fungera. Hur mycket celldöd respektive stunning bidrar till att en patient utvecklar akut ischemisk hjärtsvikt är olika från fall till fall.
– Stunning innebär att delar av hjärtat plötsligt slutar att fungera, trots att vävnaden i sig är livsduglig. Varför det uppstår är inte känt. Traditionellt anses det bero på att hjärtvävnaden är skadad, till exempel på grund av syrebristen som uppstår vid en hjärtinfarkt, säger Björn Redfors.
Kan vara en skyddande mekanism
Björn Redfors hypotes är att stunning inte beror på en skada, utan istället i grunden är en skyddande mekanism. Under normala förhållanden går ungefär 80 procent av hjärtmuskelcellernas energi åt till pumpaktivitet, jämfört med cirka 20 procent som går åt till att uppehålla processer som är livsviktiga för hjärtmuskelcellen.
– När det uppstår ett syreunderskott, till exempel på grund av en hjärtinfarkt, så är min hypotes att cellerna nedprioriterar pumpaktiviteten för att spara energi till processer som krävs för att cellen ska överleva. Denna skyddsmekanism på cellnivå kan dock leda till försämrad hjärtfunktion och bidra till att patienten avlider, säger han.
Om Björn Redfors hypotes stämmer kan det på sikt ge möjlighet till nya behandlingar, vilket skulle kunna rädda liv. Trots betydande medicinska framsteg de senaste årtiondena är akut hjärtinfarkt fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna.
Från registerstudier till experimentell forskning
De pengar Björn Redfors får från SSMF ska både gå till registerstudier, kliniska studier och experimentella studier. I registerstudien ska han på populationsnivå analysera hur olika riskfaktorer är associerade med stunning. Nästa år påbörjas även en klinisk studie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi kommer att undersöka de delar av hjärtat som drabbas av stunning extra noga och även jämföra olika typer av stunning. Myokardiell stunning ses inte enbart i samband med hjärtinfarkt utan kan även uppstå vid andra akuta tillstånd och prognosen för patienten skiljer sig åt vid de olika tillstånden. Min forskning syftar till att bättre förstå mekanismerna bakom stunning för att på sikt kunna utveckla strategier som kan manipulera eller vända förloppet, säger han.
Förvärvad epilepsi
Även Johan Zelano får SSMF:s Stora Anslag på halvtid. Han forskar om förbättrad diagnostik och behandling av förvärvad epilepsi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi och vid Neurologmottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där han har en högre klinisk forskartjänst. Hans projekt handlar om biomarkörer för förvärvad epilepsi och förbättrad behandling av epilepsi som inte är medfödd.
– Jag gör dels epidemiologiska studier om riskfaktorer, behandling och prognos och dels kliniska studier som handlar om att hitta biomarkörer för förvärvad epilepsi. Jag tycker det samlade angreppsättet – med såväl registerbaserade studier som kliniska sådana är spännande, säger Johan, som tillsammans med sina kollegor undersöker om blodprover som tyder på hjärnskada eller inflammation eller avbildning med fMRI kan användas för att förutsäga förvärvad epilepsi.
I det korta perspektivet kan de epidemiologiska studierna ge information om vilka läkemedel mot epilepsi som verkar fungera bäst för vilka patientgrupper. Tidigare epilepsiforskning har inte lagt någon större vikt vid orsak till epilepsi – vilket till exempel lett till att yngre personer med hjärntumör studerats tillsammans med äldre personer med epilepsi efter stroke.
– Personcentrerad vård behöver data från representativa patientgrupper, vilket vi kan få fram i epidemiologiska studier – exempelvis studera specifikt personer med epilepsi efter stroke eller demens. I det längre perspektivet kan biomarkörstudierna bidra till att vi redan före uppkomsten av epilepsi kan identifiera patienter som löper stor risk och kanske också erbjuda förebyggande behandling.
TEXT: KARIN ALLANDER / ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
