STORA UTLYSNINGEN. 41 forskare vid Göteborgs universitetet får dela på totalt strax över 190 miljoner i 2018 års utdelning från Vetenskapsrådet inom medicin och hälsa. Fem av dessa är yngre forskare som får sex miljoner kronor vardera i etableringsbidrag.
Totalt beviljar Vetenskapsrådet över 1,2 miljarder kronor för åren 2018-2023. Göteborgs universitetet placerar sig i stort sett på delad andra plats tillsammans med Lunds universitet över de lärosäten som får mest. Forskare vid Göteborgs universitet får 15,8 procent av hela utdelningen.
– Som dekan är jag mycket stolt och glad över det fina utfallet för Sahlgrenska akademin i årets utlysning från VR. Vi har fått en tilldelning, både vad gäller projektbidrag och etableringsbidrag, som ligger bättre än förra året och även årsgenomsnittet de senaste åren, kommenterar Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin.
Hon tillägger:
– Mina varma gratulationer till alla forskare som fått dessa bidrag i hård konkurrens! Snyggt jobbat!
Fem får etableringsbidrag
Fem unga forskare vid Sahlgrenska akademin får etableringsbidrag: George Birchenough, Jörg Hanrieder, Gulsun Elif Karagoz, Volkan Sayin och Björn Schröder. Gulsun Elif Karagoz meddelar dock att hon erbjudits en annan forskartjänst, och kommer tacka nej till etableringsbidraget vid Sahlgrenska akademin.
Björn Schröder är forskarassistent på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid institutionen för medicin. Etableringsbidraget ger honom sex miljoner kronor för att studera effekter av bakterier och diet på tarmslemhinnans barriärfunktion.
– Tarmslemhinnan har ett tjockt slemskikt som hindrar bakterier från att invadera kroppen. I tidigare experiment har vi visat att möss som utfodrades med en diet med mycket socker och fett och lite kostfibrer hade en annorlunda flora av tarmbakterier. Det orsakade skador på det skyddande slemskiktet, vilket ökar risken för infektioner och inflammation i tarmen, säger han.
Nu ska Björn Schröder gå vidare och undersöka hur olika dieter och olika mängd kostfibrer påverkar tarmens barriärfunktion hos både möss och människor, och även ta reda på vilka specifika tarmbakterier som bidrar till en frisk eller sjuk tarmbarriär och hur antimikrobiella peptider i tarmen påverkas. Antimikrobiella peptider är antibiotika som produceras av kroppen för att döda bakterier som har lyckats tränga in i slemskiktet.
Även två av de gästprofessorer som rekryterats till Sahlgrenska akademin genom den strategiska satsningen Sahlgrenska Visiting Professors får bidrag: Roger Adan och Sören Paludan.
Nio miljoner för att studera cellens ämnesomsättning
Störst bidrag denna gång gick Sven Enerbäck, som får nio miljoner kronor till sitt projekt som handlar om ett nytt sätt att studera ämnesomsättning i cellen, genom att cellen utsätts för stress:
– Vi studerar hur cellens metabolism svarar på olika stressfaktorer som exempelvis svält, och på detta sätt har vi identifierat nya tidigare okända reglerare av viktiga metabola signalvägar som påverkar både glukosoxidering och beta-oxidering av fettsyror, säger Sven Enerbäck och tillägger:
– Vi tror att störningar av hur dessa signalvägar regleras kan vara inblandade i flera olika sjukdomar, inte bara diabetes typ 2 utan också andra sjukdomar som tumörsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar.
Risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom
En annan forskare som får ett av de större bidragen är Henrik Zetterberg, som får åtta miljoner kronor för att tillsammans med sina kollegor utveckla känsliga tester för ryggvätska och blod för att skilja på toxisk och icke-toxisk beta-amyloidpatologi. Ansamling av beta-amyloid i hjärnan är ett av kännetecknen för Alzheimers sjukdom, och mätmetoderna ska kunna användas både i modeller för alzheimer och för att analysera prover från människor i olika faser av sjukdomsprocessen.
– Det mest spännande är utan tvekan att vi i slutfasen av detta projekt ska kunna mäta de molekylära hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom i vanliga blodprover. Förhoppningen är att detta ska kunna användas för att öka möjligheterna att rekrytera patienter till kliniska prövningar och att vi även ska bli bättre på att undersöka risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom i relation till de hjärnförändringar som är typiska för sjukdomen. Den dag vi har effektiva behandlingar kan testen komma att användas i primärvården, säger Henrik Zetterberg.
Att omprogrammera immunsystemet
Olov Ekwall, professor vid intuitionen för kliniska vetenskaper, får 4,8 miljoner kronor till sitt projekt, som han hoppas ska leda till nya diagnostiska metoder och behandlingsmetoder vid tillstånd med bristande immunreglering. Det finns flera mekanismer som normalt hindrar immunsystemet att angripa den egna kroppen, vilka sammantaget kallas immunologisk tolerans. Thymus, eller brässen som den också kallas, är av stor betydelse för toleransutvecklingen.
– Det som är gemensamt för autoimmuna sjukdomar är att denna tolerans är bruten och immunsystemet angriper den egna kroppen. I vårt projekt hoppas vi utveckla nya metoder att ”omprogrammera” immunsystemet och återskapa den immunologiska toleransen som behandling vid autoimmuna sjukdomar genom att påverka thymus funktion, säger Olof Ekwall, vars projekt genomförs i samverkan med institutionen för medicin.
Nikotins påverkan på beteenden
För Louise Adermark, som forskar om nikotinexponering vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, är bidraget på 4,8 miljoner kronor en förutsättning för att hon ska kunna fortsätta verka på universitetet. Hennes projekt är prekliniskt, och handlar om hur nikotin, som är den aktiva ingrediensen i tobak, rubbar signaleringen i hjärnan och förändrar våra beteenden.
– Vi ser att nikotin påverkar en rad olika hjärnregioner vilket resulterar i ökad risk både för nikotinberoende och för beroende av andra substanser, och även för negativa upplevelser som oro och ångest. Projektet går ut på att kartlägga dessa rubbningar och vilka beteenden som förändras, samtidigt som vi kommer testa några olika teorier ämnade att återställa hjärnans funktion.
Protein kopplat till artros
Även Sofia Movérare Skrtic, docent vid institutionen för medicin får 4,8 miljoner kronor. Hon ska undersöka betydelsen av proteinet WNT16 för artros och inflammationsmedierad benförlust.
– Anslaget är förstås mycket glädjande för hela forskargruppen. Det är ett bra erkännande på att forskningen som vi bedriver är av hög kvalité! Anslaget gör att vi nu får ökade möjligheter att ta oss an nya frågeställningar, säger Sofia Movérare Skrtic.
Inflammationsmedierad benförlust och artros står tillsammans för en avsevärd sjukdomsbörda och mycket stora kostnader för samhället. Även om orsakerna till sjukdomarna delvis är kartlagda, så är de underliggande mekanismerna till stor del fortfarande okända.
– De yttre, kompakta delarna av benet kallas det kortikala benet. Nu ska vi studera om gener som påverkar det kortikala benet har betydelse för dessa sjukdomstillstånd och i så fall på vilket sätt, säger hon.
Mot nya antiinflammatoriska läkemedel
Huamei Forsman är docent på avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid institutionen för medicin. Hon har fått 4,8 miljoner kronor för att studera hur så kallade G-proteinkopplade receptorer påverkar inflammationsprocesser i kroppen.
– G-proteinkopplade receptorer är viktiga för en normal funktion i så gott som alla kroppens organ. Mitt mål är att förstå mekanismerna som kontrollerar receptorernas funktion vid hälsa och sjukdom och att på längre sikt skapa molekyler som kan styra receptorerna. På så sätt skulle man kunna utveckla nya anti-inflammatoriska läkemedel, säger Huamei Forsman
Vetenskapsrådets information om bidrag för medicin och hälsa 2018
HELA LISTAN
Tänk på att endast besked via personligt konto i Prisma är garanti för beviljat bidrag.
Etableringsbidrag (30 000 000 kronor)
George Birchenough, forskarassistent, institutionen för biomedicin
Utforskning av tarmens dolda försvar
6 000 000 kronor
Jörg Hanrieder, docent, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
In vivo kartläggning av amyloid aggregerings dynamiken med SILK imaging
6 000 000 kronor
Gulsun Elif Karagoz, forskare, institutionen för biomedicin
Hon har dock erbjudits en annan tjänst, och kommer tacka nej till etableringsbidraget vid Sahlgrenska akademin.
Posttranskriptionella mekanismer för att bibehålla proteinveckningshomeostas i det endoplasmatiska retiklet
6 000 000 kronor
Volkan Sayin, forskare, institutionen för kliniska vetenskaper
En precisionsmedicinplattform för att identifiera nya redoxberoende metaboliska sårbarheter i lungcancer
6 000 000 kronor
Björn Schröder, forskarassistent, institutionen för medicin
Effekter av bakterier och diet på tarmslemhinnans barriärfunktion
6 000 000 kronor
Projektbidrag (160 662 000 kronor)
Roger Adan, gästprofessor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Identifiera och modifiera neuron som driver överkonsumtion vid fetma
2 400 000 kronor
Louise Adermark, forskare, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Progressiv rubbning av neuronala kretsar och beteenden efter nikotinexponering
4 800 000 kronor
Marie Berg, professor, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Personanpassat förlossningsrum: effekten på förlossningens process och utfall – Room4Birth-Swe studien
2 400 000 kronor
David Bryder, professor, institutionen för biomedicin
Åldrande av blodstamceller, immunosenescens och möjligheter för rejuvenering
7 200 000 kronor
Helena Carén, docent, institutionen för biomedicin
Höggradiga hjärntumörer – fokus på cancerstamceller
2 400 000 kronor
Peter Carlsson, professor, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Natruvetenskapliga fakulteten
FoxF-proteiner som regulatorer av blodkärlsdiversitet
2 400 000 kronor
Olov Ekwall, professor, institutionen för kliniska vetenskaper
Kliniska och experimentella studier av toleransmekanismer i thymus med målet att utveckla nya behandlingsmetoder för autoimmuna sjukdomar
4 800 000 kronor
Sven Enerbäck, professor, institutionen för biomedicin
Stimulerad metabol respons – ett verktyg att hitta nya signalvägar som reglerar metabolism och fetma-associerade sjukdomar som type 2 diabetes
9 000 0000 kronor
Maria Falkenberg, professor, institutionen för biomedicin
Molekylära mekanismer och reglering vid replikation av mitkondriellt DNA i humana celler
4 800 000 kronor
Huamei Forsman, docent, institutionen för medicin
Formylpeptidereceptorers funktion och bas för utveckling av antiinflammatoriska läkemedel
4 800 000 kronor
Nouchine Hadjikhani, gästprofessor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Utvärdering av en molekylärpatologisk teori av autismspektrumstörningar
4 800 000 kronor
Christina Jern, professor, institutionen för biomedicin
Betydelsen av hemostas och inflammation vid stroke
2 400 000 kronor
Anna Karlsson-Bengtsson, professor, institutionen för medicin
Glykosylering i humana neutrofiler vid sepsis och systemisk inflammation
4 800 000 kronor
Jenny Kindblom, docent, institutionen för medicin
BMI change during puberty and development of cardiovascular disease
2 400 000 kronor
Mikael Landén, professor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
En multidisciplinär studie av bipolära syndrom
4 800 000 kronor
Joakim Larsson, professor, institutionen för biomedicin
Miljöns betydelse för selektion och evolution av antibiotikaresistens
5 600 000 kronor
Erik Larsson Lekholm, professor, institutionen för biomedicin
Mutationsheterogenitet i icke-kodande genomiska regioner i cancer
4 800 000 kronor
Anders Lindahl, professor, institutionen för biomedicin
Stamceller och molekylär reglering vid broskregeneration åldrande och sjukdom
8 000 000 kronor
Sofia Moverare Skrtic, docent, institutionen för medicin
Betydelsen av WNT16 för inflammationsmedierad benförlust och artros
4 800 000 kronor
Lill Mårtensson-Bopp, professor, institutionen för medicin
Bildandet av autoreaktiva B celler – en ny model för att förstå uppkomsten av autoimmun sjukdom såsom lupus och RA
2 400 000 kronor
Anders Oldfors, seniorprofessor, institutionen för medicin
Energikris i muskelceller – genetiska förändringar och sjukdomsmekanismer
2 400 000 kronor
Søren Paludan, gästprofessor, institutionen för medicin
Identifiering av nya restriktionsfaktorer mot alfaherpesvirus
6 300 000 kronor
Anders Rosengren, universitetslektor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Nya strategier för personanpassad behandling av typ 2-diabetes
7 200 000 kronor
Annika Rosengren, seniorprofessor, institutionen för medicin
Vikt, viktuppgång och biologiska riskfaktorer under livet
4 800 000 kronor
Maria Råstam, gästprofessor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Undvikande/restriktiv ätstörning och andra födorelaterade problem i barndomen: japanska och svenska befolkningsstudier av förekomst, neuropsykiatrisk komorbiditet och prognos
2 400 000 kronor
Klara Sjögren, docent, institutionen för medicin
Tarmflorans betydelse för benhälsa
2 400 000 kronor
Karolina Skibicka, docent, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Neuroner som insulinkälla: Outforskad roll i metabol fysiologi och patofysiologi
4 800 000 kronor
Ulf Smith, professor, institutionen för medicin
Defekt adipogenes och sjukdom – reglering av endotelceller och senescence
7 200 000 kronor
Gunnar Steineck, professor, institutionen för kliniska vetenskaper
Att förebygga nedsatt tarmhälsa hos den åldrande canceröverlevaren – en nationell randomiserad studie gällande intag av fiber under strålbehandling (FIDURA)
3 600 000 kronor
Mikael Svensson, professor, institutionen för medicin
Vad förklarar den regionala variationen i sjukvårdsutnyttjande? En analys baserat på regionala migrationsdata
3 362 000 kronor
Peter Thomsen, professor, institutionen för kliniska vetenskaper
Gränszonen mellan biomaterial och vävnad
4 800 000 kronor
Liesbeth Vandenput, docent, institutionen för medicin
Betydelse av könshormoner för frakturrisk
4 000 000 kronor
Xiaoyang Wang, docent, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Cellulära och molekylära hjärnskademekanismer av betydelse för utveckling av cerebral pares
2 400 000 kronor
Lars Westberg, universitetslektor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Neuronala mekanismer bakom oxytocins effekter på social uppmärksamhet
4 800 000 kronor
Henrik Zetterberg, professor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Vilka faktorer påverkar ansamling och toxicitet av beta-amyloid vid Alzheimers sjukdom?
8 000 000 kronor
Changlian Zhu, docent, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Experimentella och kliniska tillvägagångssätt för utveckling av nya terapeutiska strategier i perinatala hjärnskador
2 400 000 kronor
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN / SUSANNE LJ WESTERGREN / KARIN ALLANDER / ULRIKA LUNDIN
FOTO: JOHAN WINGBORG / THOMAS JOHANSSON / MAGNUS GOTANDER / MALIN ARNESSON / CECILIA HEDSTRÖM
