BIDRAG. Bollan-stipendiet ges i år till Kristina Vukusic, Gisela Nilsson, Rickard Nordén och Cecilia Engdahl som ska använda sina medel vid olika plattformar inom Core Facilities för sina projekt. Stipendiet kan delas ut tack vare en donation av Elisabeth Lindén, som kallades Bollan av sina vänner.
Stipendierna, med tillhörande diplom och blommor, delades ut torsdagen den 25 oktober på EBM.
– Det kom in 30 ansökningar i år, och Rådet för Core Facilities tyckte att de alla höll en mycket hög nivå. Det är ju väldigt roligt när vi nu instiftat ett nytt stipendium att vi får så många ansökningar och av så hög kvalitet, sade Marie Hornfelt, avdelningschef för EBM i samband med ceremonin.
Stipendiemedlen, totalt 2,4 miljoner kronor, testamenterades till Göteborgs universitet av Elisabeth “Bollan” Lindén. Årligen kommer 250 000 kronor att utlysas och fördelas på uppemot fem sökande, som ska vara doktorander eller nydisputerade forskare, vars avhandling inte är äldre än fem år. Årets fyra stipendiater är alla disputerade forskare.
Hur antikroppar påverkar ben
Cecilia Engdahl, verksam vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, institutionen för medicin, får 65 000 kronor till sitt projekt om antikroppars påverkan på ben, som hon kommer att använda vid försöksdjursfaciliteten EBM, i nära samarbete med EBMs djurtekniker.
Nyligen kunde Cecilia Engdahl publicera resultat som visade att östrogen reglerar hur sjukdomsframkallande antikropparna är, genom att utöka sockerstrukturer på antikroppar, vilket skulle kunna vara en del i förklaringen varför kvinnor som passerat klimakteriet, och som då får minskade östrogena nivåer, oftare utvecklar ledgångsreumatism.
– Tidigare har jag och andra visat att autoantikroppar stimulerar benförlust i ledgångsreumatism genom att använda olika modeller för artrit. På EBM tittar vi nu på djur som saknar antikroppar och vi vill undersöka vad som händer i benet när man saknar antikroppar. Vi vill också se om östrogen kan reglera antikropparnas aktivitet också i ett friskt tillstånd, berättar Cecilia, som tillsammans med sina kollegor också undersöker hur östrogen kan skydda mot ledgångsreumatism:
– Under mitt doktorandprojekt visade jag att östrogen skyddar mot ledgångsreumatism via en specifik östrogenreceptor, som kallas ERalpha. Vi vill nu undersöka exakt hur denna skyddande effekt är medierad genom att studera möss där olika signaleringsmekanismer för östrogen är påverkade. Olika signaleringsmekanismer kan ha olika effekter beroende på vilken celltyp det är och målet är att hitta mekanismer som gör det möjligt att bara få östrogenets skyddande effekter och inte några bieffekter. Denna dels görs primärt av doktoranden Karin Gustafsson.
Mekanismer bakom cerebral pares
Gisela Nilsson, vid sektionen för fysiologi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får 55 000 kronor som hon ska använda vid plattformen för avancerad mikroskopi, Center For Cellular Imaging (CCI). I sitt projekt undersöker hon de cellulära och molekylära mekanismerna bakom cerebral pares. Cerebral pares orsaks framför allt av hjärnskada som uppstått i samband med förlossningen, där förtidig födsel är en viktig riskfaktor.
– Vi förstår inte mekanismerna bakom utvecklingen av cerebral pares fullt ut, och det finns inga effektiva förebyggande åtgärder eller behandlingar för cerebral pares och de tillstånd som kan relateras till cerebral pares. Vårt mål är att öka kunskapen om hjärnans utveckling under perinatalperioden för att skapa förutsättningar för behandlingsstrategier, säger Gisela Nilsson.
Den vanligaste formen av hjärnskada hos prematura spädbarn är skada i den vita hjärnsubstansen. Denna skada karakteriseras av störningar i utvecklingen av en typ av cell som heter oligodendrocyter som bildar det skyddande myelinet som omger nervcellernas långa utskott i det centrala nervsystemet. – Under utvecklingen av oligodendrocyter och vid myelinering sker dramatiska förändringar i oligodendrocyters morfologi och dynamiken i cellskeletten är kritisk. Vi vill specifikt studera de mekanismer som är involverade i dessa dynamiska processer för att ge en fördjupad kunskap av perinatal hjärnskada, säger Gisela Nilsson, som använder flera olika modellsystem för att studera de molekylära faktorer som är involverade i oligodendrocytutveckling och myelinering och de förändringar som sker i dessa processer vid hjärnskada:
– Analyserna kommer att huvudsakligen göras vid CCI, där vi använder transmissionselektronmikroskop, som är bra för att studera cellulära arrangemang och myelinstrukturer och avancerad fluorescensmikroskopi, för att få en detaljerad bild av de molekylära faktorer och signalvägar som är involverade.
Kartlägger sockerstrukturer på virus
Rickard Nordén, verksam vid avdelningen för infektionssjukdomar, institutionen för biomedicin, får 65 000 kronor som han ska använda vid plattformen Proteomics. Hans projekt handlar om en ny undergrupp av vaccinkandidater med skräddarsydda kolhydrater, mot virusfamiljen flavivirus, som bland annat omfattar TBE-virus, hepatit C virus och zikavirus.
Det har visat sig svårt att utveckla vaccin mot många av flavivirusen, berättar Rickard Nordén:
– Flavivirus har ett ytterhölje som innehåller proteiner som sticker ut från viruspartikeln, och som används för att infektera celler. Antikropparna, som är kroppens försvarsmolekyler, binder ofta till dessa utstickande proteiner och därför fokuseras mycket vaccinforskning på dessa virala proteiner.
På dessa proteiner sitter också sockermolekyler, som däremot inte fått lika mycket uppmärksamhet, vilket i så stor utsträckning beror på att metoderna för att göra detta har varit underutvecklade. Sedan några år finns det dock metoder för att karakterisera sockermolekyler i detalj, nämligen med hjälp av nyutvecklade masspektrometrimetoder.
– Vi vill nu kartlägga hur sockermolekylerna ser ut på bland annat olika flavivirus och vilken effekt de har på inbindningen av antikroppar. I förlängningen vill vi utveckla ett arbetsflöde där virusprotein kan produceras så att de får speciella, skräddarsydda, sockermolekyler på sig. Genom att skräddarsy sockermolekylerna på virusproteiner tror vi att det är möjligt att skapa vaccinkandidater som ger ett bättre immunsvar än traditionellt utvecklade vaccin, säger Rickard Nordén.
Stamceller i vuxna hjärtan
Kristina Vukusic, biomedicinsk analytiker och forskare på avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin vid institutionen för biomedicin, får 65 000 kronor att använda vid protemik-plattformen. Hon undersöker en potentiell stamcellsnisch i det mänskliga hjärtat, som kan öppna upp för möjlighet att reparera skadad hjärtvävnad hos patienter i framtiden:
– Det finns reservoarer av stamceller i våra vävnader som kallas för nischer. Vid behov kan stamceller aktiveras, dela sig och ge upphov till dotterceller som migrerar ut och omprogrammeras till vävnadsspecifika celler. Det är inte känt om det människliga hjärtat har en stamcellsnisch, men däremot vet vi att hjärtmuskelceller nybildas genom hela livet, säger Kristina Vukusic.
Hon och hennes kollegor har tidigare identifierat ett anatomiskt område i råtthjärtan med nisch-egenskaper. Från samma område har de nu samlat in frisk vävnad från organdonatorer och sjuk vävnad från transplantationspatienter.
– Vi har nu en unik provsamling, som vi kan använda för att försöka definiera det humana hjärtats stamcellsnisch, och även för att generera nya hypoteser för underliggande mekanismer för hjärtsvikt, säger Kristina och fortsätter:
– Vi har preliminära resultat som tyder på att även det humana hjärtat har en potentiell stamcellsnisch, men vi behöver undersöka funktionen för de celler vi identifierat som stamceller.
Med lasermikrodissektion ska Kristina skära ut en anatomisk struktur från histologiska vävnadssnitt och samla in prover för proteomik, som kommer att visa vilka biomarkörer som är aktiva i det potentiella nischområdet. Hon kommer också att kartlägga proteiner som finns i den struktur som binder samman cellerna i vävnaden, och undersöka strukturella skillnader mellan frisk och svårt sviktande hjärtvävnad.
Om forskarna kan identifiera en stamcellsnisch i det mänskliga hjärtat kan arbetet med att utveckla helt nya behandlingsmetoder mot hjärtsvikt påbörjas, med fokus på regeneration istället för symtombehandling. Genom att kartlägga nyckelproteiner som är aktiva i hjärtats endogena stamceller kan förhoppningsvis nya läkemedelskandidater identifieras.
LÄS MER
Mer information om stipendiet, målgrupp och bedömningskriterier finns på Core Facilities hemsida: https://cf.gu.se/stipendier/bollan-stipendiet
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
