LEDNINGSUPPDRAG. Arbetsmiljön och karriärvägarna är några viktiga utvecklingsområden för Carina Mallard, som sedan i somras är ny chef för Core Facilities. Hon vill också öka kännedomen om vad Core Facilites har att erbjuda:
– Det har hänt att forskare på en konferens utomlands imponerats över en ny teknik som används i USA, och så kommer de hem och upptäcker att vi haft den här på Medicinareberget i två år.
När jag träffar Carina Mallard är hon just i färd med att läsa Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen, som ger rekommendationer om nationella prioriteringar fram till år 2023. Den färska rapporten är skriven av Rådet för forskningens infrastrukturer inom VR, och beskriver bland annat hur användningen av olika omik-metoder – som exempelvis genomik och proteomik – ökar explosionsartat. Rapporten pekar bland annat på att det behövs satsningar på att bygga upp mer kompetens inom områden som exempelvis bioinformatik och högupplösande mikroskopi på nationell nivå. Dessutom poängteras att för att bemöta ökade lagstadgade krav rörande försöksdjur behövs ökade investeringar och nationell samordning.
Stark utveckling
Carina Mallard är professor i experimentell perinatal hjärnskadeforskning, och tillträdde som ny chef för Core Facilities i somras. Hon konstaterar att teknikplattformarna på Medicinareberget utvecklats starkt under hennes företrädare Göran Larson.
– Flera av våra sex plattformar ingår idag i nationella forskningsinfrastrukturer, vilket verkligen är ett bra kvitto på vår förmåga att hela tiden utvecklas och upprätthålla en mycket hög nivå. Vi har fullt upp, och den som vill använda våra plattformar får vara beredd på att det dröjer några veckor eller mer innan man kan få tillgång till expertis och tekniker.
Det är inom biologisk masspektrometri, bioinformatik, mikroskopi och biobankning som plattformar vid Core Facilities redan ingår i nationella infrastrukturer. Mammalian Protein Expression (MPE) som producerar komplexa proteiner för forskningssyften, har också precis beviljats nationella medel från SciLifeLab för utveckling av glykoproteiner i mammaliska celler. Verksamheten inom Experimentell Biomedicin (EBM) har nyligen akademiserats ytterligare, genom anställning av tre nya enhetschefer, med målet att kunna bilda en nationell infrastruktur tillsammans med liknande enheter för experimentell forskning vid andra lärosäten.
Korta avstånden
Ett viktigt utvecklingsområde för Carina Mallard är arbetsmiljön, och då särskilt de lokaler där plattformarna finns. Dagens lokaler är alldeles för små, men det finns också vinster att göra om flera av plattformarna kunde samsas i nya lokaler.
– Vår framtida lokalisering är en del av arbetet med att utveckla Sahlgrenska akademins forskningslokaler. Vi vill också gärna samla till exempel bioinformatiken, proteomiken och mikroskopin på samma plats, eftersom det skulle ge ett djupare samarbete mellan de olika plattformarna, och en kortare väg för forskarna mellan de olika teknikerna, säger Carina Mallard.
Core Facilities är en universitetsgemensam resurs, som organisatoriskt är placerad på Sahlgrenska akademin. Här finns idag sex center: Bioinformatics, Centre for Cellular Imaging (CCI), Laboriatoriet för Experimentell Biomedicin (EBM), Mammalian Protein Expression (MPE) och Proteomics. Dessutom ingår en Biobankverksamhet, som helt nyligen blev en del Core facilities. Biobanken är en regional nod i den nationella infrastrukturen Biobank Sverige,(BIS) som ska ge möjlighet för forskare att ta del av forskningsprover från hela landet. Centret Genomics har bytt huvudman och drivs nu av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men är fortsatt tillgängligt även för forskare vid universitetet.
I januari förstärks Proteomics med en Orbitrap-Fusion Lumos, en state-of-the-art masspektrometer, vars höga känslighet och unika fragmenteringssteknik förväntas lyfta både kvantitativa studier och karakteriseringsanalyser till en ny nivå. På rubrikbilden ser man Carina Mallard, Elisabet Carlsohn och Egor Vorontsov, ståendes vid masspektrometer som är den äldsta av fyra instrument.
Tydligare karriärvägar
I den nya rapporten från Rådet för forskningens infrastrukturer föreslås också att personal som arbetar inom forskningsinfrastrukturer bör erbjudas kompetensutveckling och att deras karriärvägar borde förtydligas, något Carina verkligen ställer sig bakom:
– De meriter man får av att bygga och driva forskningsinfrastrukturer behöver uppvärderas. Och det behöver bli mer attraktivt att även vara den som utvecklar metoder och bidrar med expertis om de senaste forskningsteknikerna i projekt som drivs av andra, så som våra medarbetare ofta gör, säger Carina.
Hon konstaterar att personal inom Core Facilities ofta är disputerade, är medförfattare på riktigt bra studier, och att många av medarbetarna bidrar stort inom utbildning, framför allt på forskarnivå. Djurteknikerna på EBM har hög kompetens och bidrar i allt högre grad till forskningen, genom till exempel assistens till forskarna. Hon tycker att det vore rimligt om de gavs samma möjligheter att meritera sig och göra akademisk karriär som annan personal inom Core Facilities:
– Vid andra lärosäten i Sverige finns professurer i ämnen som exempelvis komparativ medicin och proteomik. Om vi öppnade för professurer i fler ämnen här i Göteborg så att även forskare inom våra plattformar kan göra karriär skulle det stärka våra möjligheter att göra riktigt bra rekryteringar, och att behålla den kompetens vi har.
Själv en flitig användare
Carina Mallard doktorerade på Nya Zeeland, gjorde postdok i Australien och är verksam på Fysiologen på Medicinareberget sedan 1999. Tidigare har hon varit studierektor för forskarutbildningen både för institutionen för neurovetenskap och fysiologi och för fakulteten. Ett uppdrag som hon fortfarande har, men ska lämna över till en efterträdare, är som föreståndare för EBM, efter att tre nya ansvarsroller instiftades i de nya föreskrifter och allmänna råd (L150) som började gälla i somras. De övriga två rollerna innehas av EBM:s avdelningschef Marie Hornfelt.
Som forskare leder Carina en grupp på omkring sex personer, som undersöker de mekanismer som är involverade i utvecklingen av hjärnskador hos nyfödda. Målet är att bidra till nya sätt att förebygga eller behandla hjärnskador hos små barn. Som forskare har hon personligen mycket positiva erfarenheter av att samarbeta med Core Facilities, bland annat djurverksamheten på EBM, Bioinformatics och CCI:
– Vi jobbar med CCI sedan flera år, där personalen har en enorm expertis inom mikroskopi. Det är mycket hög nivå på tekniken, och utrustningen underhålls på ett extremt bra sätt. Bland annat har de just etablerat ett nytt svepelektronmikroskop, som både ökar kapaciteten och känsligheten. Dessutom utbildar de mina doktorander och medarbetare så att de själva kan hantera utrustningen.
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018
Core Facilites webbplats
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
