BIDRAG. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har beslutat att ge stipendier till totalt 32 unga, extra lovande forskare i Sverige. Fyra av dessa är verksamma vid Sahlgrenska akademin: Frank Liang, Furqan Ali Shah, Sjoerd van der Post och Olle Werlenius.
Frank Liang är postdoktor hos Ulf Yrlids grupp på avdelningen för mikrobiologi och immunologi, vid institutionen för biomedicin. Hans projekt handlar om kolorektal cancer, där han ska undersöka om det går att identifiera vilka patienter som gynnas av immunterapi, baserat på sammansättningen av vissa immunceller med förmåga att döda tumörceller. Både antalet immunceller och deras funktion kan ge en bild av patientens förmåga att bekämpa sin cancer i tjocktarm eller ändtarm.
– Jag tycker att den funktionella statusen hos dessa immunceller från tumörer och metastaser är extra intressant, och det är väldigt roligt att utforma experiment som bäst ger svar för våra och andras frågeställningar, säger Frank, som också tycker det de samarbeten som projektet medför ger oerhört givande interaktioner med andra forskargrupper på GU, inklusive Jonas Nilssons grupp på Sahlgrenska Cancer Center samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han hoppas att projektet kommer att bidra till att immunterapi i högre utsträckning kan användas som behandling mot avancerad tjocktarms- eller ändtarmscancer.
– Ibland kan tillgången på patientprover för forskningen vara begränsad, och då måste vi prioritera vilka experiment som är viktigast, och det vara klurigt och utmanande. Men oftast får vi ändå tillräckligt med patientprover för att kunna genomföra alla de experimentet vi vill göra, tillägger han.
Benvävnadens struktur och funktion
Furqan Ali Shah är forskare på avdelningen för biomaterialvetenskap vid institutionen för kliniska vetenskaper. I sitt projekt ska han studera benvävnadens struktur och funktion, med fokus på naturliga gränszoner och omvandlingsprocessen av oorganiserat ben till organiserat ben under benläkning.
Vårt skelett nybildas, underhålls och bryts ned i en ständigt pågående process, där olika benceller har olika roller. Bensubstans bildas av osteoblaster, som också syntiserar extracellulär matrix, det vill säga den substans som finns mellan cellerna.
– Man kan säga att Osteoblasterna ”drunknar” i extracellulär matrix som de själva syntetiserar och då utvecklas de till osteocyter, vars uppgift är att underhålla bensubstansen. Osteocyterna står i förbindelse med varandra och blodkärlen genom cellutlöparna som finns i ett kanalära nätverk. Jag vill bättre förstå den fysikaliska och kemiska grunden för benvävnadens stabilitet, vilket jag hoppas ska öka kunskapen om hur benets funktion påverkas när vi blir gamla eller sjuka, berättar Furqan.
I sitt projekt söker han svar på fyra huvudfrågor: Finns det en minsta möjlig mineraliseringsgrad som krävs för att osteoblaster ska börja producera extracellulär matrix under benbildningen? Kan ämnen transporteras via osteocyternas kanalära nätverk och kan sådan intercellulär transport påverkas av åldrande och sjukdom? Påverkas benvävnadens struktur av sjukdom och åldrande och hur stor är skillnaden i tidigt oorganiserat ben? Påskyndar mekanisk stimulering omvandlingen av oordnat ben till organiserat ben?
Fria radikaler som budbärare
Sjoerd van der Post, forskare vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, institutionen för biomedicin, studerar hur fria radikaler, som produceras i tarmens stamceller, påverkar cellförnyelse och därmed reglerar tarmbarriären. I förlängningen kan forskningen bidra med kunskap som ger ökad förståelse av inflammatorisk tarmsjukdom.
– Fria radikaler är något som människor ofta associerar med cancer och kardiovaskulära sjukdomar, men vad många inte vet är att fysiologiska nivåer av fria radikaler fungerar som viktiga signaleringsmolekyler genom att reglera funktionen av ett stort antal proteiner, säger Sjoerd, som studerar Redox-reglering av normala cellfunktioner:
– Det är ett väldigt spännande och outforskat forskningsområde. I mitt projekt kommer jag studera hur ett enzym vars enda funktion är att producera fria radikaler reglerar tarmens stamceller.
I ett av projekten planerar han att använda optogenetik för att uttrycka ett ljusaktiverat protein i primära tarmceller:
– Det här proteinet producerar fria radikaler när det utsätts för ljus, och genom att uttrycka proteinet i olika delar av cellen kan vi studera hur lokala förändringar i mängden fria radikaler påverkar olika cellfunktioner, säger Sjoerd och fortsätter:
– Optogenetik har aldrig använts tidigare för att studera redox-reglering, och min förhoppning är att de här försöken kan öka kunskapen kring hur redox-signalering i olika delar av cellen påverkar dess funktion.
Immunterapi vid leukemi
Olle Werlenius disputerade för tre år sedan på Sahlgrenska akademin, och är läkare på Hematologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Som forskare är han knuten till Fredrik Bergh Thoréns grupp på Sahlgrenska Cancer Center. Hans forskning handlar om immunterapi vid leukemi. I projektet ska han i kliniska försök utvärdera immunterapi mot blodcancertypen KMML. Behandlingen kommer att utvärderas både när det gäller säkerhet, klinisk effekt och påverkan på immunsystemet.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
