SAMVERKAN. Efter ett rigoröst arbete lanserar nu Världshälsoorganisationen WHO nya riktlinjer för buller för Europa, baserade på aktuell forskning. En av de forskare som ingått i den grupp som tagit fram riktlinjerna är Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, särskilt bullerforskning, vid Sahlgrenska akademin.
Riktlinjerna omfattar bullernivåer för transporter, vägar, flyg, tåg, fritidsbuller och buller från vindkraftverk. WHO har tidigare tagit fram riktlinjer för buller i Europa, senast 2009, när riktvärden för nattexponering av buller togs fram, men detta är första gången riktlinjerna också omfattar vindkraftsbuller.
– Buller är en av de största miljöriskerna för vår hälsa, och det är många som påverkas. Vi ser att bullret, till skillnad från luftföroreningar, ökar i våra städer. Buller är alltså ett växande problem och viktig angelägenhet för lagstiftare och miljö- och hälsovårdande myndigheter och även för allmänheten, konstaterar Kerstin Persson Waye, som de senaste fem åren varit en av de totalt elva forskare som ingått i den Guideline Development Group (GDG) som utarbetat riktlinjerna.
De nya riktlinjerna är överlag bättre underbyggda utifrån vetenskaplig evidens och expertbedömningar. Till skillnad från tidigare riktlinjer, som angav en ”tröskelnivå” för ökad risk, är nu de nivåer som anges för de olika bullerkällorna gränsen för vad som bedöms innebära en hälsorelevant risk om nivån överskrids. Riktlinjerna kan därför anges i steg av en dB, mot tidigare fem dB. En nyhet är att kardiovaskulär sjukdom nu betraktas som ett kritiskt hälsoutfall, eftersom det vetenskapliga bevisläget om kopplingen mellan buller och riskerna för kardiovaskulär sjukdom blivit säkrare. Riktlinjerna har också breddats, både när det gäller de hälsoutfall som nu inkluderades, från födelseutfall till påverkan på inlärning,och när det gäller de ljudkällor som inkluderas, där buller från vindturbiner nu finns med på listan.
Tillåtna riktvärden borde sänkas
– Det är mycket angeläget att dessa riktvärden från WHO kommer nu, eftersom vi ser ett stort politiskt tryck att bygga bostäder och skolor eller förskolor i bullerbelastade områden i Sverige. Vi har idag bättre underlag och evidens för bullers skadliga inverkan, och om något så borde vi sänka tillåtna riktvärden, och inte tillåta byggnation vid högre bullernivåer, som nu sker. Ofta är det de som redan har det besvärligt som drabbas ännu hårdare, när vi inte tar hänsyn till hälsorisker i miljön, säger Kerstin Persson Waye.
I EU beräknas minst hundra miljoner människor utsättas för bullernivåer som kan påverka deras hälsa negativt, vilket kan leda till både sjukdom och för tidigt död. I västra Europa uppskattas åtminstone 1,6 millioner år gå förlorade i ohälsa eller för tidig död varje år på grund av transportbuller. I Sverige uppskattas på samma sätt 41 033 år gå förlorade i ohälsa på grund av transportbuller från väg, tåg och flyg. Den vanligaste orsaken till ohälsa och förlorade år är de sömnstörningar som kan orsakas av buller, som uppskattas stå för drygt hälften (54 procent) av de förlorade åren i Sverige.
Kopplar buller till åtta olika hälsoutfall
Bakom riktlinjerna ligger flera års gediget arbete. Guideline Development gruppen började med att formulera frågeställningar och prioritera hälsoutfall. Fristående forskare utförde sedan en omfattande genomgång av den vetenskapliga litteraturen av åtta olika hälsoutfall (sömn, störning, kardiovaskulär och metabol påverkan, kognition, hörselnedsättning och tinnitus, födelseutfall, mental ohälsa, och livskvalitet och välbefinnande). De graderade då även det vetenskapliga underlaget för hur bullernivån bedöms påverka de olika hälsoutfallen och tog om möjligt fram samband mellan bullernivåer och hälsoutfall. Dessa användes för att tillsammans med en tidigare definierad relevant riskökning eller förändrad risk bilda grund till rekommendation för de olika bullerkällorna. Dessa bedömningar kombinerades med de riskförändringar som tidigare definierats av Guideline development gruppen, och de nya rekommendationerna graderades i starka eller villkorade baserat på underlagets styrka.
Lanseras i Schweiz 10 oktober
De nya riktlinjerna lanseras den 10 oktober av WHO med ett heldagsseminarium i Basel, Schweiz. Även Kerstin Persson Waye medverkar i en av panelerna, där hon ska beskriva arbetet och processerna i Guideline Development gruppen.
– Riktlinjerna är tänkta att vara en grund för lagstiftning inom WHO regionen Europa. Beroende på underlagets styrka är riktlinjernas rekommendationer för olika områden antingen starka eller villkorade. De villkorade rekommendationerna utgår från ett mindre säkert vetenskapligt underlag, och kan behöva diskuteras och värderas i större omfattning inom respektive land, säger Kerstin Persson Waye.
Hon fortsätter:
– Det är vår förhoppning att underlaget ger stöd till olika myndigheter och allmänhet samt att lagstiftare kommer att ta till sig dessa och försöka att implementera dem på olika sätt, i Sverige liksom i övriga Europa.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
Hej!! Det låter verkligen som en nödvändighet både för däggdjur och människor. Nu vet jag inte vilka förslag som råder. Det ska bli intressant när allt detta dyker upp. Det är viktigt att att man skyndar på att utforma denna påtagliga stress faktorer, det gäller förhoppningsvis Hifi, Mobiler mm // Mvh Ricke Ågren Ymh, Skellefteå