UTBILDNING. Två projekt, ett vid sektionen för farmakologi och ett vid avdelningen för radiofysik, kommer kunna genomföras tack vare medel från Utbildningsrådet. Båda projekten har som mål att fler studenter ska genomföra hela utbildningen och ta sin examen.
Under de senaste åren har andelen studenter som inte tar sig till examen ökat. Utbildningsrådet utlyste därför en pott särskilda medel, som kunde sökas för projekt som syftar till att öka genomströmningen.
Faktorer för tentamensresultat
60 000 kronor tilldelas ett lärarlag vid sektionen för farmakologi, med Thomas Carlsson, Mike Winder och Susanna Wallerstedt i spetsen. I projektet, som även involverar klinisk farmakologi vid institutionen för medicin, ska lärarlaget ta reda på i vilken utsträckning olika faktorer har samband med studenternas resultat på tentamen, till exempel närvaro vid icke-obligatoriska moment, intresse för ämnet, arbete vid sidan om studierna och undervisningsform. Undersökningen baseras på vetenskapliga metoder, utgår från utvalda kurser med farmakologiskt fokus på sex stora utbildningsprogram vid fakulteten, och pågår under 2018 och 2019.
– Resultaten är viktiga både för studenternas egen skull och för den pedagogiska verksamheten vid universitetet. Om studien till exempel visar att studenters lärande och kunskaper har samband med närvaro vid icke-obligatoriska moment kan denna kunskap spridas för att öka motivationen att delta vid undervisningstillfällen. Om studien visar att andra faktorer såsom undervisningsform har betydelse kan denna kunskap användas i utveckling av undervisningen, kommenterar Susanna Wallerstedt.
De aktuella programmen är utbildningarna till apotekare, biomedicinsk analytiker, läkare, receptarie, sjuksköterska och tandläkare.
Förändrat stöd för labrapporterna
Magnus Båth, professor i medicinsk strålningsfysik, är huvudsökande för det andra projektet, som får 40 000 kronor för att förändra stödet för rapportskrivande inom sjukhusfysikerprogrammet. Projektet är framtaget av lärare och doktorander vid avdelningen i radiofysik i samarbete med enheten för akademiskt språk (ASK).
– Vi har identifierat vissa brister i det stöd vi ger våra studenter när de ska lära sig att producera vetenskaplig text i form av laborationsrapporter. Vi ger dem exempelvis samma stöd och ställer samma krav i början och i slutet av utbildningen, utan hänsyn till deras utveckling, berättar Magnus Båth och fortsätter:
– Tillsammans med enheten för akademiskt språk har vi tänkt att förändra det stöd som studenterna får, och införa nya moment, som till exempel muntlig feedback, peer learning via cirkelgranskning och seminarier om att skriva och rätta rapporter. Vi ändrar också kraven såtillvida att vi ökar antalet inlämningsförsök de har på sig i början av utbildningen och minskar det mot slutet.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
