BYGGPROJEKT. Två nya råd har börjat sitt arbete med den framtida utvecklingen av Medicinareberget. Dels Campusrådet, som arbetar med de frågor som är gemensamma med Naturvetenskapliga fakulteten, och dels Rådet för lokaler som bereder Sahlgrenska akademins frågor för fakultetsstyrelsen. En fråga som Rådet för lokaler börjat diskutera är en översyn av den rådande modellen för hyressubventionering. Det berättar vicedekan Eric Hanse i sin krönika.
Sahlgrenska akademin arbetar parallellt med flera utvecklings- och byggprojekt, som ska ge oss de miljöer vi behöver för att möta framtidens krav på vår forskning, undervisning och samverkan. Det återstår flera år innan alla de visioner och idéer vi har för vår framtid resulterat i nya byggnader, och processerna i de olika konstellationer som driver projekten fortsätter framåt.
När det gäller våra framtida undervisningslokaler på Medicinareberget blev lokalprogrammet just klart. Det är intressant läsning, som både ger besked om hur vårt nuvarande bestånd ser ut, och vilka lokaler vi kommer att behöva. Snabbsammanfattningen är att vi inte behöver fler undervisningslokaler, men vi skulle behöva öka nyttjandegraden. Vi ser att en del lokaler behöver anpassas för moderna undervisningsformer, och vi behöver också komplettera med andra, helt nya, undervisningsmiljöer. Vi behöver något färre klassiska gradängsalar och datorsalarna kan avvecklas helt, samtidigt som vi behöver fler flexibla multisalar. Läs gärna lokalprogrammet själv: https://gubox.box.com/s/1l9n7i14bpvnfbk0642quijbxx3qt1uu.
en av synerigierna att vi kan öka effektiviteten i vår användning av undervisningslokalerna
Lokalprogrammet blir nu ett underlag för det fortsatta arbetet i Campusrådet, som är ett nybildat samverkansorgan med Natfak, där vi bereder frågor för den övergripande styrgrupp som finns för de projekt som berör båda fakulteterna på Medicinareberget. När Naturvetenskap Life är klart, och vi samlat universitetets life science på Medicinareberget, blir en av synerigierna att vi kan öka effektiviteten i vår användning av undervisningslokalerna från dagens cirka 50 procent till uppemot 75 procent.
Campusrådet fokuserar framför allt på tre frågor: det fortsatta arbetet med våra undervisningslokaler, studenternas studiesociala miljö och den allmänna utvecklingen av Medicinarebergets campusmiljö. Alla dessa tre frågor kommer att tilldelas varsin arbetsgrupp, som leds av projektledare från Campusservice.
arbetet ska göras så försiktigt det bara går
I ett lite längre perspektiv kommer Campusrådet också att aktiveras allteftersom Naturvetenskap Life närmar sig byggskede. Det går inte att komma ifrån att det kommer att bli en stökig period, med damm, buller och vibrationer. För att minska påverkan på vår verksamhet kommer sprängningarna att inledas så långt borta från vår verksamhet som möjligt. Man räknar med att sprängarbetet kommer ta ett och ett halvt år, dels för att det är mycket berg som ska tas bort, och dels för att arbetet ska göras så försiktigt det bara går. Vi arbetar för att renoveringarna av Lundberglaboratoriet ska kunna inledas under nästa år, och att den första etappen av inflyttning in i Lundberglab ska kunna ske nästa höst. Det handlar då om delar av Core Facilities och ett antal forskargrupper vid institutionen för biomedicin som får en ny, permanent hemvist i Lundberglaboratoriet. Ytterligare en inflyttningsetapp kommer äga rum i ett senare skede.
Arbetet för att renoveringen och utbyggnaden av EBM ska hålla samma takt som bygget av Naturvetenskap Life fortsätter parallellt. Så snart avtalet med Akademiska Hus är klart ska vi gå vidare med en byggförstudie.
uppgift att bereda förslag om hur resursfördelningsmodellen för lokaler kan förbättras
Som vicedekan är jag ordförande för Rådet för lokaler, vars uppgift är att bereda fakultetens frågor om större ombyggnationer, föreslå inredning och utrustning som borde köpas in och även planera för underhållet av våra gemensamma lokaler. Vi har också som uppgift att bereda förslag om hur resursfördelningsmodellen för lokaler kan förbättras. Den modell som just nu används vid fakulteten när det gäller hyressubventioner från fakultetsgemensamma medel slår mycket olika: den verksamhet som får störst subventionering får 90 procent betalt av fakulteten och den som får minst får bara 30 procent. För de lokaler som tillkommit de senaste tio åren, som exempelvis Cancercentrum, finns ingen hyressubventionering alls. I den översyn vi nu påbörjat i Rådet för lokaler eftersträvar vi en mer rättvis och transparant modell, där nivåerna av hyressubventioner ligger på en optimal nivå som både ger trygghet och incitament för utveckling. Det är ju fakultetsstyrelsen som beslutar om en sådan förändring, men jag skulle tro att om det blir en förändring så kommer den att införas successivt. Jag ber att få återkomma till denna fråga.
Som jag nämnde är nu utredningsförstudien om våra framtida undervisningslokaler klar, och nu inleder vi ytterligare två utredningsförstudier: dels om vilka förutsättningar vi behöver för vår forskning, och dels om behoven för undervisning och forskning på Östras sjukhustomt. Dessa båda utredningsförstudier ska rapporteras vid årsskiftet.
När alla formella beslut är tagna kan vårt samverkansprojekt gå in i inför nästa fas, programskedet
För Sahlgrenska Life har regionstyrelsen nu fattat beslut om att gå vidare in i programskede med det hus som planeras på Sahlgrenskas tomt, hus 1. Regionstyrelsen har också beslutat att fortsätta i samverkansprojektet med universitetet, som även omfattar hus 2 och 3. För universitetets del är det rektor som ska fatta beslut om fortsättning. När alla formella beslut är tagna kan vårt samverkansprojekt gå in i inför nästa fas, programskedet. Innan detta skede kan inledas krävs dock en del arbete att för förberedelse och organisering. Programskedet kommer att bli mer komplicerat eftersom även alla fastighetsbolag då får en tydligare roll i projektet.
en gemensam idé om att låta Odontologen bli inkorporerad som en del i Sahlgrenska Life – ett hus 4
Det lutar åt att det blir ytterligare en fastighetsägare som blir involverad i Sahlgrenska Life, nämligen Higab, som äger Odontologen. Vår odontologiska forskning har ju under en tid tillsammans med Folktandvården Västra Götaland undersökt hur deras verksamhet bäst ska lokaliseras i framtiden. Grundtanken har hela tiden varit att den translationella forskning som bedrivs inom odontologi borde vara en del av Sahlgrenska Life, och nu finns en öppning för att det också kan ske, samtidigt som vi kan bevara odontologisk verksamhet i Odontologen. Dels signalerar Odontologens ägare Higab att dess inställning ändrats och nu är mer positiv till att fortsätta vara hyresvärd till Folktandvården och vår institution. Dessutom visade den byggnadsinspektion som Västfastigheter genomfört att det skulle gå bra att renovera och modernisera Odontologen. Under sommaren har våra diskussioner med Folktandvården lett fram till en gemensam idé om att låta Odontologen bli inkorporerad som en del i Sahlgrenska Life – ett hus 4 – och att bygga passager som sammankopplar byggnaden fysiskt med hus 3. Detta är just nu den grundidé som våra diskussioner utgår från, men vi är ännu tidigt i processen och inga beslut är fattade.
Om du har frågor, funderingar eller andra synpunkter kring våra bygg- och lokalprojekt får du gärna mejla till medicinareberget@gu.se.
Eric Hanse
Fotnot: Här hittar du samlad information om byggnationer som berör Sahlgrenska akademin: https://medarbetarportalen.gu.se/sahlgrenskaakademin/kommunikation-bygg/byggnationer-medicinareberget/
