NY PROFESSOR. Som ny professor i neuroradiologi ser Isabella Björkman-Burtscher nu fram emot att vara med och utveckla radiologin vid vår fakultet. Hon menar att radiologins betydelse ökat, och står mitt i en spännande teknisk utveckling, bland annat med hänsyn till användningen av artificiell intelligens.
Hon kommer närmast från Lund, och en kombinationsanställning som neuroradiolog och universitetslektor. Vid Skånes universitetssjukhus var hon även medicinskt ansvarig för supermagnetkameran 7T. En MR-kamera med ett magnetfält på hela 7 tesla, och som är en nationell forskningsresurs, och som också kan används kliniskt för att utreda patienter.
Mer än en servicedisciplin
Hennes sjungande skånska dialekt, döljer det faktum att hon är född i Österrike. Där gick hon sin läkarutbildning och tog examen 1995 vid universitetet i Innsbruck. Men så träffade hon kärleken i Sverige och flyttade hit. Hon doktorerade vid Lunds universitet 1999 med avhandlingen – Proton Magnetic Resonance Spectroscopy in Brain Tumors – Clinical Applications.
Efter 23 år i Lund kändes det rätt för Isabella att flytta till Göteborg:
– Sahlgrenska akademin har ett gott rykte med många intressanta centrumbildningar och samarbetspartners som exempelvis Chalmers, Sahlgrenska Science park, Lindholmen Science park, Medtech West, Bild- och interventionscentrum (BoIC) på Sahlgrenska Universitetssjukhuset bara för att nämna några, säger Isabella Björkman-Burtscher, som nu blir en i teamet på avdelningen för radiologi.
I sin nya roll som professor vill Isabella både lyfta mentorskapet och värna om sitt ämne neuroradiologi.
– Aktiva mentorer skapar förutsättningar för andra engagerade forskare att växa. En levande forskningsmiljö kräver en viss kritisk massa, annars blir det lätt olyckligt när kunskaps- och kompetensluckor uppstår i samband med pensionsavgångar eller om personer väljer att flytta på sig och man inte har sett till efterväxten.
Tredimensionellt och funktionellt
Den tekniska utvecklingen går fort. De nya bild- och funktionsbaserade metoderna för undersökning och utredning ger både tredimensionella bilder och funktionell information, som blir underlag för avancerad forskning, diagnostik och behandling inom de flesta områden. De nya teknikerna innebär också säkrare, snabbare och skonsammare undersökningar för patienterna.
– Även om jag själv valt en specialitet där jag sällan har direkt patientkontakt, vill jag gärna jobba nära patienterna i min forskning, och arbeta för att resultaten ska komma dem till godo snabbare, säger Isabella.
Hon är en brobyggare mellan teknik och sjukvård, inom både preklinisk och klinisk forskning. Hon ser många möjliga synergieffekter i samarbetet mellan akademi, vård och näringsliv.
– Jag hoppas kunna sammanföra olika aktörer och även öka samarbetet mellan fler lärosäten. Tillsammans ökar vi möjligheten att lyckas både snabbare och bättre, istället för att alla sitter och håller på sitt.
Framåt med AI
Hon beskriver radiologi som ett spännande diagnostiskt detektivarbete, och hon för fram epilepsi och cancer som några av de områden där radiologin vid Sahlgrenska akademin kan bidra. Hon vill också att radiologin ska bidra till vidareutveckling av diagnostiska metoder och implementering av artificiell intelligens (AI) i hälso- och sjukvård.
Inom radiologi kan AI underlätta arbetet för flera olika yrkesroller i vården. Men det krävs arbete för att möta de krav som den tekniska utvecklingen innebär.
– Det är utmanande tekniker som behöver sammanflätas med och genomsyras av både teknisk noggrannhet, humanism och etik. Så här behöver vi se till att vara med på tåget och utveckla och jobba för att upprätthålla en klinisk tillförlitlighet i samverkan med andra aktörer i samhället.
Att kunna inkorporera och verifiera AI-baserade innovationer i medicinska sammanhang kräver stora datamängder som behöver hanteras enligt gällande lagstiftning.
– Individen som skiljer sig från den tekniskt definierade normen får inte förbises och det medicinska beslutsfattandet behöver alltid i slutändan ligga hos patienten och läkaren.
Enkel bild av hur MRS fungerar
MRS är en teknik som tillåter en analys av kemiska beståndsdelar i kroppens olika vävnader. Undersökningen kan ske medan patienten ligger i en magnetkamera och utan att man behöver ta vävnadsprover. Undersökningsresultaten presenteras som kurvor, s k spektra, som illustrerar kemiska ämnen i form av toppar. Toppens position anger vad det rör sig om för ämne och storleken (ytan under topparna) ger information om ämnets koncentration. Vid sjukdom sker förändringar i ämnenas koncentration som kan mätas med MRS. (Text från Isabellas avhandling)
TEXT: SUSANNE LJ WESTERGREN / ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
FOTO: KENNET RUONA / GÖRAN STARCK / STEFANIE ERIKSSON / ÅSE JOHNSSON
