UNGA FORSKARE. På befolkningsnivå ser han samband mellan könshormoner och andra riskfaktorer för astma och allergi. Genom att förstå vilka mekanismer på cellnivå som ligger bakom de statistiska fynden hoppas han hitta nya behandlingar. Bright Nwaru har rekryterats som epidemiolog till Krefting Research Centre inom ramen för Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM).
Jag möter Bright i hans kontor på Krefting Research Centre, beläget i markplan i mitten av Medicinarlängan. Här är Bright en av de forskare som på bred front arbetar för att förstå orsaker och riskfaktorer bakom astma med målet att förebygga sjukdomen och på lång sikt bidra till att astmapatienter får bättre behandling.
Ifrågasatt amningsråd
Under 15 års tid har Bright bott i Europa. Han tog sin grundutbildning inom folkhälsovetenskap i sitt hemland Nigeria, och har två masterexamina, en från Norge, och en från Finland. Han disputerade vid universitetet i Tammerfors (Tampere), Finland, och har hunnit vara postdoktor både i Finland och i Storbritannien innan han fick tjänsten inom WCMTM här i Göteborg. Här består hans grupp hittills av honom själv och en postdok, och han håller på att rekrytera sin första doktorand i Göteborg.
– Jag trivs otroligt bra här. Genom WCMTM blir jag introducerad till intressanta forskningsplattformar och samarbeten som gör det möjligt att göra spännande och relevant forskning. Mitt mål är att förstå mekanismerna bakom de statistiska samband jag kan se på befolkningsnivå, säger Bright, som också samarbetar med forskare på AstraZeneca, där han arbetar med svenska register för att beräkna förekomsten av astma och allergi i Sverige.
Tidig matprövning skyddar
I sin avhandling undersökte han hur risken för astma och allergier hos barn påverkas av vad mamman äter under graviditet och amningsperiod. Dieten under fosterlivet och spädbarnstiden har mycket stor betydelse, konstaterar Bright:
– Vi var bland de första att ifrågasätta rådet att nyblivna mödrar borde helamma sina barn under fyra till sex månader, och först därefter börja introducera fast föda till barnet för att förebygga allergier. Vi kunde se att barn som fick smaka av andra födoämnen än bröstmjölk så tidigt som vid tre månaders ålder hade ett bättre skydd mot astma och allergi, berättar Bright, och fortsätter:
– Nyblivna föräldrar får ofta rådet att börja ge sina bebisar ett födoämne åt gången, men som postdoktor kunde jag och mina kollegor se att det ur allergisynpunkt verkar vara bättre att blanda, att mixa ihop olika grönsaker och annan mat i barnets puréer.
Han är inte alls negativt inställd till amning. Tvärtom menar han att bröstmjölk är jättebra för nyfödda barn. Men på befolkningsnivå kan risken för allergi och astma minska om fast föda introduceras tidigare till barnet som fortfarande ammar.
– Det vi gjort är observationsstudier, där vi ser att barn som tidigare får äta fast föda i mindre utsträckning utvecklar allergi och astma. Det återstår att göra mekanistiska studier, som kan berätta mer om vad det innebär för immunsystemet för barn att helammas länge och för barn som tidigt också får fast föda.
Fortsätter följa barnen i studien
Bright är själv pappa till tre barn, där ett av barnet helammades under sex månader och också utvecklade eksem. Men, säger han, som förälder är det viktigt att minnas att allergier och astma hos enskilda barn kan ha många, ibland samspelande, orsaker.
– Det är inte lätt att ändra de rekommendationer som gäller, och det behövs först mer forskning inom området. Det kan till exempel visa sig att även om barn som får smaka på vanlig mat tidigare får mindre allergi och astma så får de kanske samtidigt ökad risk för diabetes typ 1. Därför måste vi först förstå mekanismerna bakom fynden, säger Bright.
Den befolkningsstudie som han baserade sin avhandling på startades under 1990-talet i Tammerfors, och Brights resultat har senare bekräftats i studier genomförda i andra befolkningsstudier. Han är nu adjungerad professor i epidemiologi vid universitetet i Tammerfors, där han och hans doktorander fortsätter följa upp samma kohort som han själv disputerade på.
Könshormonernas roll
Bland barn är astma mindre vanligt bland flickor som hos pojkar, men i vuxen ålder är det mycket vanligare att kvinnor utvecklar astma än män. Därför har forskare länge misstänkt att könshormoner kan spela en viktig roll. Nyligen, i en artikel som publicerades i början av året i tidskriften Journal of allergy and clinical immunology, kunde Bright och hans kollegor visa att flickor som får sin första menstruation tidigt, före elva års ålder, hade en 40 procents högre risk att utveckla astma.
– Det indikerar att förändring i hormonnivåerna på något sätt påverkar immunsystemet, men vi vet ännu inte hur. Vi behöver följa upp med mekanistiska studier, säger Bright, som bland annat samarbetar med Claes Ohlsson och med kollegor vid universitetet i Edinburgh och Kings College London i arbetena kring könshormoner och risken för astma och allergier.
Vid Krefting Research Centre arbetar han nu vidare med kopplingen mellan könshormoner och astma hos kvinnor. Här finns befolkningsstudien West Sweden Astma Study, som omfattar slumpmässigt utvalda personer inom Västra Götaland, från 16 år och uppåt. Befolkningsstudien har varit igång i tio år nu, och omfattar en lång rad olika prover och mätningar från studiedeltagarna. Här noteras också vilka av de kvinnor som deltar i studien som på olika sätt behandlas med som tar könshormoner.
Andra forskare har i genetiska studier visat på markörer som är kopplade till den ålder då kvinnor går in i klimakteriet, och funktionen av dessa markörer undersöks nu i den svenska kohorten:
– Om vi kan visa att dessa genetiska markörer spelar en viktig roll i risken att utveckla astma då kan de också bli mål för nya behandlingar.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
