BIDRAG. Två unga forskare vid Sahlgrenska akademin har fått bifall för sina ansökningar till NIH Mucosal Immunology Science Team (MIST). Det är prestigefyllda anslag, eftersom NIH endast undantagsvis ger medel till icke-amerikanska forskare.
George Birchenough och Thaher Pelaseyed är båda forskarassistenter vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi. De arbetar med var sitt forskningsspår, som på olika sätt undersöker hur människans tarm skyddas mot bakterieinfektion.
Styrka hyptesen
George Birchenough får totalt 1,3 miljoner kronor till sitt projekt. Han och hans kollegor beskrev nyligen en helt ny undertyp av celler i tjocktarmens ytskikt, och deras hypotes är att denna typ av bägarceller fungerar som tarmens sista försvarslinje mot bakterier. De tror att dessa vaktpostceller känner av och spolar bort bakterier när den normala skyddande slembarriären sviktat. I samarbete med Gunnar C Hansson och Fredrik Bäckhed ska George Birchenough nu försöka stärka bevisen för att dessa nyupptäckta celler verkligen har den funktion de tidigare beskrivit.
I en annan studie, vars resultat publicerades i Cell Host & Microbe förra året, visade forskarna att den skyddande slembarriären i tjocktarmen förstördes hos möss som fick en västerländsk diet, med mycket fett och lite fibrer.
– Tanken är att jag ska använda en västerländsk diet för att orsaka slembarriärfel hos möss och undersöka om de nyupptäckta vaktpostcellerna aktiveras som vi tror att de gör, säger George Birchenough.
Han fortsätter:
– Min plan är att göra samma experiment i genförändrade möss där dessa celler inte är aktiva. Om vaktpostcellerna aktiveras efter när mucusbarriären är skadad, och om de transgena mössen blir mer sjuka än de möss där vaktpostcellerna kan göra sitt jobb, då har vi riktigt bra bevis på att de vaktpostceller som vi upptäckt är viktiga i tarmens försvarssystem.
Samspel mellan bakterier och celler
Thaher Pelaseyed får nästan 750 000 kronor från NIH till sitt projekt. Thaher och hans forskargrupp har visat att ett protein på ytan av tarmceller, ett så kallat transmembranöst mucin, fungerar som en sensor som känner av tarmens bakterier.
– Intressant nog uppmuntrat vissa bakterier tarmcellerna till att producera mer av sensorn, vilket tyder på ett samspel mellan tarmbakterier och tarmceller, kommenterar Thaher.
Med hjälp av anslaget från NIH/MIST kommer Thahers forskargrupp att undersöka vilka tarmbakterier som känns igen av sensorn och hur deras favoritprotein skyddar tarmcellerna mot inkräktande bakterier.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
