Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Jonas Nilsson presenterar arbetet för medarbetare på Sahlgrenska Cancer Center.

Knepigt cancerfall löst med nya analysmetoder och individanpassad djurmodell

28 augusti, 2018

NY STUDIE. Cancerforskare vid Sahlgrenska akademin och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i ett multidisciplinärt samarbete löst ett svårdiagnostiserat fall. Analysmetoderna som använts kan sannolikt nästan omedelbart bli till hjälp för patienter som saknar korrekt cancerdiagnos.

I centrum för forskningssamarbetet finns en patient som sökte vård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för lungcancer. Trots olika behandlingar på flera sjukhus kom tumören hela tiden tillbaka. Innan patienten avled av sin sjukdom bidrog hen med ett flertal biopsier till forskningen, vilket nu sannolikt kommer att öka chansen för andra med svårdiagnostiserad cancer. Forskningen har lett till ett nytt diagnosverktyg, som förespås kunna bidra till att patienter med svårbehandlad cancer får rätt diagnos och därmed bättre behandling.

Överraskande resultat

Joakim Karlsson, Roger Olofsson Bagge, och Akif Demir är alla förstaförfattare till den artikel som blev resultatet av forskningssamarbetet.

Genom ett gott multidisciplinärt samarbete kunde forskare och läkare tillsammans kasta nytt ljus på patientens cancersjukdom. Forskarna arbetar med en så kallad patientderiverad xenograftmodell (PDX), som kräver mycket varsamt hanterade tumörprover. En biopsi av tumören, tagen av kirurgen Roger Olofsson Bagge, fördes in under huden på en immundefekt mus som saknar förmågan att känna igen mänskliga celler. Samtidigt arbetade patologen Akif Demir med en annan del av biopsin, med analyser av olika immunfärgningar. Ytterligare en del av biopsin användes för att extrahera nukleinsyror för helgenoms- och RNA-sekvensering på SciLifeLab samt CGH (kromosomanalys) av cancerforskaren Göran Stenmans lab.

Ovanliga egenskaper

Ett stort antal överraskningar följde nu i analyserna, berättar cancerforskaren Jonas Nilsson, som leder arbetet med PDX-modeller på Sahlgrenska Cancer Center:
– För det första, patologiundersökningen påvisade att tumören mest liknade en neuroendokrin cancer, och inte ett adenokarcinom från lunga. Tumören växte dock mycket bra i mössen, vilket är ovanligt för neuroendokrina tumörer.

Cancern visade sig också ha en mutation i en speciell cancergen kallad BRAF.
– Det mest anmärkningsvärda med detta var att det innebar att patienten kunde behandlas med så kallade BRAF-hämmare, som hade effekt och också gjorde att patientens tumör krympte. Även tumören som växte i mössen växte långsammare när mössen behandlades med BRAF-hämmare. Men tyvärr återkom tumören efter ett halvt år, och patienten avled, säger Jonas Nilsson.

Vid utökad analys av mutationerna i patienten fann forskarna att en annan gen (MEK1) också var muterad, vilket leder till sämre respons av BRAF-hämmare.

– Detta förklarade sannolikt den relativt svaga effekten av BRAF-hämmare i mössen och varför patientens tumör återkom så snabbt. Vi tyckte ändå att fallet var intressant och skickade in våra analyser till en tidskrift för publikation, säger Jonas Nilsson.

Hudcancer i lungan

Tidskriften Journal of Clinical Oncology – Precision Oncology tyckte också att fallet var intressant, men en av granskarna var skeptisk till diagnosen. Den speciella neuroendokrina tumörtyp som föreslagits som diagnos har ju sällan eller aldrig har den kliniska bild som patienten uppvisade, den växer heller aldrig i möss och saknar de mutationer i BRAF som beskrevs för detta fall. För att försöka motbevisa den egna hypotesen – att det rörde sig om en neuroendokrin tumör – analyserades nu ytterligare färgningar av Akif Demir och av Ola Nilsson Wassen, men dessa färgningar kunde inte falsifiera diagnosen.

Ytterligare genetiska analyser av bioinformatikern Joakim Karlsson, som är doktorand hos Erik Lekholm, gav dock en indikation på att granskaren hade rätt att vara skeptisk: genom en så kallad mutationssignatursanalys framkom det att både den första biopsin, PDX-tumören och även den sista biopsin från patienten innan hen avled i själva verket måste ha kommit från huden:

Joakim Karlsson

– När solens UV-ljus träffar hudceller så uppkommer ett mycket karaktäristiskt mutationsmönster vid lagningen av UV-inducerad DNA-skada, berättar Joakim Karlsson, och tillägger:
– Alla biopsier från patienten som vi hade analyserat hade detta mönster.

Stor likhet med malignt melanom

Joakims handledare Erik Lekholm hade tillgång till RNA-sekvenseringsdata från 9000 tumörer i databasen The Cancer Genome Atlas (TCGA). Han bestämde sig för att jämföra biopsiernas RNA-sekvenseringsdata med hela TCGA-datasetet. Analysen stärkte mutationssignaturanalysen: biopsierna hade över 90 procents likhet med hudcancerformen malignt melanom.

– Vi valde att skicka tillbaka våra resultat till samma tidskrift och lade till våra analyser samt en eftergranskning med frågeställningen ’melanom med möjlig neuroendokrin differentiering’ utförd av en holländsk expert inom neuroendokrina cancerformer, berättar Jonas Nilsson.

Hopp för svårdiagnosticerad cancer

Denna version av manuset uppskattades och accepterades för publikation, efter en ytterligare granskningsomgång som fokuserade på de genetiska analyserna (bioinformatik).

– I den sista versionen av manuset kunde vi även påvisa att tre lungtumörer i självaste TCGA troligtvis även de var feldiagnosticerade, berättar Joakim Karlsson.

I väntan på att artikeln skulle komma ut har det multidisciplinära teamet arbetat vidare med att se hur robust analysen är för att korrekt diagnosticera patienters tumörer.

Akif Demir

– Det finns en grupp patienter som kallas CUP, Cancer of Unknown Primary, och dessa skulle tjäna på dessa analyser, säger Akif Demir, som är patolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Nackdelen är att analyserna kräver RNA, vilket är känsligt för hur biopsin tas om hand i kliniken. Detta blir nästa steg att lösa så att patienter får rätt diagnos.

Roger Olofsson Bagge

– Eftersom många behandlingar är godkända av Läkemedelsverket för en viss diagnos, men inte för en annan, kan en korrigering av en diagnos leda till att patienten plötsligt får tillgång till en viss behandling, säger Roger Olofsson Bagge, som är kirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Här kan du läsa artikeln: http://ascopubs.org/doi/10.1200/PO.18.00002

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: diagnostik, forskningssamarbete, hudcancer, institutionen för kliniska vetenskaper, Klinisk forskning, lungcancer, malignt melanom, Ny studie, onkologi, Sahlgrenska Cancer Center, vetenskaplig publicering

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Akademiliv tar ledigt under påsklovet, och därför kommer inget ordinarie nyhetsbrev onsdag 12 april.

Registration for supervisors – no later than April 14th

Val av dekan och prodekan – här hittar du kravprofilen när du vill nominera kandidater

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED MAR 22]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Se bilderna från den högtidliga doktorspromoveringen

27 mars, 2023

AKADEMISK HÖGTID. Fredagen den 24 mars höll universitetet 2022 års doktorspromovering. Bland de nya doktorer som fick sina insignier hade över hun … [Read More...]

Agneta Holmäng: Välkomna till den kollegiala diskussionen på Akademimötet den 4:e maj!

27 mars, 2023

  KRÖNIKA. Förhoppningsvis blir det mer kollegiala diskussioner om viktiga frågor för hela fakulteten på Akademimötena framöver, s … [Read More...]

Tre juniora forskare får totalt 13,8 miljoner från Cancerfonden

27 mars, 2023

BIDRAG. Tre juniora vid Göteborgs universitet får forskningsfinansiering från Cancerfonden i dess senaste utlysning: Elinor Bexe Lindskog vid In … [Read More...]

Sahlgrenska akademin uppmärksammade de nya hedersdoktorerna

24 mars, 2023

AKADEMISKA HÖGTIDER. Det blev en lyckad och festlig tillställning på Medicinareberget när våra blivande hedersdoktorer Michael Treschow och Jens N … [Read More...]

Två prorektorskandidater går vidare – båda från Sahlgrenska akademin

24 mars, 2023

UNIVERSITETSLEDNING. Rekryteringsgruppen har nu hållit intervjuer med prorektorskandidater. Gruppen föreslår till universitetsstyrelsen att Ca … [Read More...]

Fler män än kvinnor opereras för nästäppa

23 mars, 2023

AVHANDLING. 70 procent av patienterna som genomgått operation på grund av kronisk nästäppa är nöjda. Men operationen genomförs betydligt oftare på … [Read More...]

17 forskare i Göteborg fick forskningsmedel från Reumatikerförbundet

22 mars, 2023

BIDRAG. 17 forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset får totalt 2 160 000 kronor i forskningsmedel från Re … [Read More...]

Halverad användning av urinvägsantibiotika hos äldre

22 mars, 2023

NY STUDIE. Ett beslutsverktyg för vårdpersonal har visat sig kunna halvera användningen av urinvägsantibiotika hos äldre med bibehållen säkerhet. … [Read More...]

Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin invigde gemensamt centrum

21 mars, 2023

INVIGNING. Centre for Health Governance är Handelshögskolans och Sahlgrenska akademins gemensamma satsning för att skapa ny kunskap och nya lö … [Read More...]

Ny studie ska öka kunskapen om Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom

21 mars, 2023

JÄMLIK VÅRD. Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Un … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor