Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Jonas Nilsson presenterar arbetet för medarbetare på Sahlgrenska Cancer Center.

Knepigt cancerfall löst med nya analysmetoder och individanpassad djurmodell

28 augusti, 2018

NY STUDIE. Cancerforskare vid Sahlgrenska akademin och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i ett multidisciplinärt samarbete löst ett svårdiagnostiserat fall. Analysmetoderna som använts kan sannolikt nästan omedelbart bli till hjälp för patienter som saknar korrekt cancerdiagnos.

I centrum för forskningssamarbetet finns en patient som sökte vård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för lungcancer. Trots olika behandlingar på flera sjukhus kom tumören hela tiden tillbaka. Innan patienten avled av sin sjukdom bidrog hen med ett flertal biopsier till forskningen, vilket nu sannolikt kommer att öka chansen för andra med svårdiagnostiserad cancer. Forskningen har lett till ett nytt diagnosverktyg, som förespås kunna bidra till att patienter med svårbehandlad cancer får rätt diagnos och därmed bättre behandling.

Överraskande resultat

Joakim Karlsson, Roger Olofsson Bagge, och Akif Demir är alla förstaförfattare till den artikel som blev resultatet av forskningssamarbetet.

Genom ett gott multidisciplinärt samarbete kunde forskare och läkare tillsammans kasta nytt ljus på patientens cancersjukdom. Forskarna arbetar med en så kallad patientderiverad xenograftmodell (PDX), som kräver mycket varsamt hanterade tumörprover. En biopsi av tumören, tagen av kirurgen Roger Olofsson Bagge, fördes in under huden på en immundefekt mus som saknar förmågan att känna igen mänskliga celler. Samtidigt arbetade patologen Akif Demir med en annan del av biopsin, med analyser av olika immunfärgningar. Ytterligare en del av biopsin användes för att extrahera nukleinsyror för helgenoms- och RNA-sekvensering på SciLifeLab samt CGH (kromosomanalys) av cancerforskaren Göran Stenmans lab.

Ovanliga egenskaper

Ett stort antal överraskningar följde nu i analyserna, berättar cancerforskaren Jonas Nilsson, som leder arbetet med PDX-modeller på Sahlgrenska Cancer Center:
– För det första, patologiundersökningen påvisade att tumören mest liknade en neuroendokrin cancer, och inte ett adenokarcinom från lunga. Tumören växte dock mycket bra i mössen, vilket är ovanligt för neuroendokrina tumörer.

Cancern visade sig också ha en mutation i en speciell cancergen kallad BRAF.
– Det mest anmärkningsvärda med detta var att det innebar att patienten kunde behandlas med så kallade BRAF-hämmare, som hade effekt och också gjorde att patientens tumör krympte. Även tumören som växte i mössen växte långsammare när mössen behandlades med BRAF-hämmare. Men tyvärr återkom tumören efter ett halvt år, och patienten avled, säger Jonas Nilsson.

Vid utökad analys av mutationerna i patienten fann forskarna att en annan gen (MEK1) också var muterad, vilket leder till sämre respons av BRAF-hämmare.

– Detta förklarade sannolikt den relativt svaga effekten av BRAF-hämmare i mössen och varför patientens tumör återkom så snabbt. Vi tyckte ändå att fallet var intressant och skickade in våra analyser till en tidskrift för publikation, säger Jonas Nilsson.

Hudcancer i lungan

Tidskriften Journal of Clinical Oncology – Precision Oncology tyckte också att fallet var intressant, men en av granskarna var skeptisk till diagnosen. Den speciella neuroendokrina tumörtyp som föreslagits som diagnos har ju sällan eller aldrig har den kliniska bild som patienten uppvisade, den växer heller aldrig i möss och saknar de mutationer i BRAF som beskrevs för detta fall. För att försöka motbevisa den egna hypotesen – att det rörde sig om en neuroendokrin tumör – analyserades nu ytterligare färgningar av Akif Demir och av Ola Nilsson Wassen, men dessa färgningar kunde inte falsifiera diagnosen.

Ytterligare genetiska analyser av bioinformatikern Joakim Karlsson, som är doktorand hos Erik Lekholm, gav dock en indikation på att granskaren hade rätt att vara skeptisk: genom en så kallad mutationssignatursanalys framkom det att både den första biopsin, PDX-tumören och även den sista biopsin från patienten innan hen avled i själva verket måste ha kommit från huden:

Joakim Karlsson

– När solens UV-ljus träffar hudceller så uppkommer ett mycket karaktäristiskt mutationsmönster vid lagningen av UV-inducerad DNA-skada, berättar Joakim Karlsson, och tillägger:
– Alla biopsier från patienten som vi hade analyserat hade detta mönster.

Stor likhet med malignt melanom

Joakims handledare Erik Lekholm hade tillgång till RNA-sekvenseringsdata från 9000 tumörer i databasen The Cancer Genome Atlas (TCGA). Han bestämde sig för att jämföra biopsiernas RNA-sekvenseringsdata med hela TCGA-datasetet. Analysen stärkte mutationssignaturanalysen: biopsierna hade över 90 procents likhet med hudcancerformen malignt melanom.

– Vi valde att skicka tillbaka våra resultat till samma tidskrift och lade till våra analyser samt en eftergranskning med frågeställningen ’melanom med möjlig neuroendokrin differentiering’ utförd av en holländsk expert inom neuroendokrina cancerformer, berättar Jonas Nilsson.

Hopp för svårdiagnosticerad cancer

Denna version av manuset uppskattades och accepterades för publikation, efter en ytterligare granskningsomgång som fokuserade på de genetiska analyserna (bioinformatik).

– I den sista versionen av manuset kunde vi även påvisa att tre lungtumörer i självaste TCGA troligtvis även de var feldiagnosticerade, berättar Joakim Karlsson.

I väntan på att artikeln skulle komma ut har det multidisciplinära teamet arbetat vidare med att se hur robust analysen är för att korrekt diagnosticera patienters tumörer.

Akif Demir

– Det finns en grupp patienter som kallas CUP, Cancer of Unknown Primary, och dessa skulle tjäna på dessa analyser, säger Akif Demir, som är patolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Nackdelen är att analyserna kräver RNA, vilket är känsligt för hur biopsin tas om hand i kliniken. Detta blir nästa steg att lösa så att patienter får rätt diagnos.

Roger Olofsson Bagge

– Eftersom många behandlingar är godkända av Läkemedelsverket för en viss diagnos, men inte för en annan, kan en korrigering av en diagnos leda till att patienten plötsligt får tillgång till en viss behandling, säger Roger Olofsson Bagge, som är kirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Här kan du läsa artikeln: http://ascopubs.org/doi/10.1200/PO.18.00002

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: diagnostik, forskningssamarbete, hudcancer, institutionen för kliniska vetenskaper, Klinisk forskning, lungcancer, malignt melanom, Ny studie, onkologi, Sahlgrenska Cancer Center, vetenskaplig publicering

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Exjobbs- och kandidatarbetesmässa inom hälsa och teknik

Handledare registrerar projekt senast 4 oktober, via den här länken.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED SEPTEMBER 20]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela höstens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Höstens ALF-utlysningar 2023 har publicerats

25 september, 2023

BIDRAG. Utlysningen av ALF-tjänster för legitimerade läkare har nu publicerats på ALF-portalen. Ansökningsperioden är 19 oktober till 7 december, … [Read More...]

Utbildningsadministratör – och extremcyklist

21 september, 2023

LIVSSTIL. Hettan i Mojaveöknen blev nästan slutet för hans solo-resa på cykel från Los Angeles till New York i somras. USA-resan är bara det senas … [Read More...]

Till minne av Hanns-Ulrich Marschall

21 september, 2023

Han hade en unik förmåga att skapa möten med människor och samarbeten med andra forskare. Hanns-Ulrich Marschall föddes 1954 in Ibbenbüren, Tyskl … [Read More...]

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

20 september, 2023

NY STUDIE. Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydl … [Read More...]

Fetma drabbar extra hårt vid bipolär sjukdom

20 september, 2023

NY STUDIE. Fetmaepidemin slår extra hårt mot personer med bipolär sjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Resultaten tyder på att … [Read More...]

Malin Broberg installerad som rektor

19 september, 2023

REKTOR. Fredag 15 september installerades Malin Broberg som Göteborgs universitets tjugonde rektor. – Det är ingen slump att jag står här idag. D … [Read More...]

Ny kanslichef på fakulteten: Annelie Tobin

18 september, 2023

LEDNINGSUPPDRAG. Med tjugo års erfarenhet inom framför allt utbildning och internationalisering på Sahlgrenska akademin har nu Annelie Tobin ta … [Read More...]

Pandemin en tuff tid även på apoteken

15 september, 2023

NY STUDIE. Kunder som dök upp fast de var sjuka, som inte accepterade restriktionerna, och många nya arbetsuppgifter för personalen. Det är fak … [Read More...]

Axel Wolf är ny föreståndare för Centrum för personcentrerad vård

14 september, 2023

UPPDRAG. Axel Wolf, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, har nu tagit över som föreståndare för Centrum för personcentrerad vå … [Read More...]

Två utlysningar aktuella för DDLS Fellows vid Göteborgs universitet

12 september, 2023

TJÄNSTER. Göteborgs universitet har två aktuella utlysta tjänster inom SciLifeLab & Wallenberg National Program for Data-Driven Life Science ( … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor