Enigheten är stor – över blockgränserna – inom ett antal områden, som ökade investeringar i medicinsk forskning och utveckling och digitalisering av vårddata. Nästa steg inkluderar att identifiera områden som bör hanteras nationellt och få med landstingen. Utmaningar är bland annat innovationsupphandling prioriterar befintliga lösningar och svårigheter att få fram nationella vårddata.
Forskningsfusk handlar om mycket mer är spektakulära Macchiarini-fall. Akademin behöver bli mycket mer uppmärksam på det smygande vardagstrixandet.
Läs också mer om intresset för personcentrerad vård.
Vården står inför stora utmaningar och lösningarna handlar om allt från AI till mer samverkan med näringslivet. Utbildning är också en del.
Men hur tänker sig våra riksdagspartier att möta utmaningarna, om de får makten? Det bestämde sig stiftelsen Forska!Sverige för att reda ut och skickade en enkät till partierna med frågor om:
- Excellent forskning och utbildning
- Kvalitetsdriven vård med patienten i fokus
- Nationell struktur för uppföljning av behandlingar
- Internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat
Alla riksdagspartier utom SD svarade och var därmed inbjudna till Forska!Sveriges debatt i Almedalen. Läs enkätsvaren med partiernas kommentarer.
Det visade sig att partierna är eniga över blocken i ett antal stora frågor och ser goda möjligheter att kunna för dem framåt – oavsett regering:
- Investeringarna i medicinsk forskning och utveckling för hälsa bör öka,
- förutsättningarna för samverkansforskning och innovationsprocesser inom life science-området bör stärkas,
- det bör vara formellt meriterande att arbeta för och med forskning och utveckling i syfte att stödja patienter, sjukvård och samhällsekonomi,
- kraven på professionsdriven utvärdering av behandling, utbildning och forskning som bedrivs inom vården bör stärkas,
- regeringen bör prioritera arbetet med digitalisering av vårddata och säkra resurser för att öka takten på införandet av nationella standarder och förvaltning som möjliggör synkroniserade och samlade vårddata i Sverige.
- Vi bör ta fasta på det vi är eniga om och börja jobba med det, tyckte Jonas Eriksson, gruppledare och riksdagsledamot (MP).
- Om vi satte oss ner tillsammans och fokuserade på att lösa en nationell utmaning istället för att käbbla, så skulle det gå, sa Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)
Det blev därför mer samtal än debatt. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S), konstaterade att vi behöver identifiera områden där nationellt ledarskap behövs och få med oss landstingen.
Ett område som kom upp var vikten av innovationsupphandling för att få in nya lösningar i vården. Helene Hellmark Knutsson exemplifierade med medicintekniska upphandlingar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Men det är ingen självklarhet.
– Idag upphandlar vi vad vi vill ha, istället för vad vi vill uppnå, sa Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare (KD).
Men trots samsynen finns många frågor kvar att lösa och publiken ställde ett antal konkreta frågor. Håkan Lösnitz, sjukvårdspolitiker (SD) i Västra Götalandsregionen undrade om det kan bli ett nationellt journalsystem. Tveksamt.
– Inte ur säkerhetssynpunkt, men de måste kunna prata med varandra, fortsätter Acko Ankarberg Johansson.
Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ville veta hur olika beslut om dyra läkemedel mellan regionerna påverkar den jämlika vården. ”Komplicerat”, konstaterade Barbro Westerholm (L) men hävdade också att det är etiskt oförsvarbart att inte behandla.
Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska Institutet, lyfte målkonflikter inom forskning i Sverige – som han ansåg var fler än i de flesta andra länder i Europa. En sådan konflikt är internationalisering och migrationspolitik. En fråga som inte riktigt fanns utrymme att adressera i den här debatten.
Brett intresse för personcentrerad vård
Personcentrerad vård är en framtidsfråga. Därför höll många olika organisationer – från läkemedelsbolag till patientföreningar – seminarier med vårdprofessionella, patienter, studenter och forskare. Sahlgrenska akademin representerades av GPCCS (centrum för personcentrerad vård) Ida Björkman, Sara Wallström och patientrepresentanten Hans-Inge Persson. Läs mer om personcentrerad vård i Almedalen: https://gpcc.gu.se/aktuellt/fulltext//vardprofessionella–patienter–studenter-och-gpcc-lobbade-for-personcentrerad-vard-i-almedalen-2018.cid1575378
Oredlighet i forskning – ”vardagsmorden” värst
Okunnighet, bedrägligt beteende och medlöperi. Det är faktorer som spelar in när det fuskas inom forskningen, menar Stefan Eriksson, rektorsråd för god forskningssed, Uppsala universitet.
Under rubriken ”Efter Macchiarini – kan vi upprätthålla god forskningssed och motarbeta fusk och oredlighet inom forskningen?” utfrågades han av Stig-Björn Ljunggren, statsvetare vid samma lärosäte.
Stefan Eriksson valde att lämna de uppmärksammade fallen därhän och istället fokusera på det han beskriver som omfattande vardagsproblem inom akademin. Fenomen och beteenden som många, speciellt yngre forskare, ofta tar mycket illa vid sig av.
Det handlar bland annat om hur kommersiella aktörers inverkan på när och hur resultat publiceras kan få forskare att känna sig obekväma, och också hur hierarkier och maktförhållanden inom akademin kan påverka vilka som får cred eller inte via medförfattarskap.
– Alla känner till Macchiarini och de andra stora busarna, men det som verkligen sliter är de här små vardagliga morden på forskningen. Och de som säger att det är så här går det till inom vetenskapen, det är de som är medlöparna, säger Stefan Eriksson.
Programpunkten anordnades av Uppsala universitet.
Codex: VRs och UUs infoplats om forskningsetik.
Man hamnar i en kultur, ungefär som vänskapskorruption
– Stefan Eriksson
MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
ANNA von PORAT
