Samverkan är nyckeln till framgång, vare sig det gäller forskning, utbildning eller Sveriges framtid. Det anser alla parter. Utmaningarna ligger i att näringsliv och akademi ofta talar olika språk och har olika mål. Lösningar inkluderar mer incitament för forskare att jobba med företag, kortare vägar mellan mindre företag och akademin och en nationell överenskommelse om immaterialrätt.
Sverige är starkt inom life science, men också beroende av life science. Vi måste bli starkare och mer agila, konstaterade Jenni Nordborg, nytillträdd chef för Sveriges nationella life science-kontor, som nu flyttat in på regeringskansliet. Hon inledde seminariet Hur stärker vi Sverige som Life Science-nation? Anordnat av LIF (forskande läkemedelsföretagen), Swedish Medtech (medicinteknik) och Sweden BIO (life science).
Som en del av arbetet med en nationell strategi (Färdplan life science – vägen till en nationell strategi): har tre prioriterade områden identifierats:
- Nyttiggörande. Hälso- och vårddata. Juridiken behöver hanteras. Infrastruktur och e-hälsovision.
- Framtidens diagnostik, behandling och bot, etik, integritet. Möjlighet att skapa infrastruktur. Etik – patient som forskningsobjekt för produktutveckling.
- Framtidens vård och omsorg: integrering av innovation och forskning.
Inspiration kommer bland annat från UK, där man arbetat länge med ett nationellt life science-kontor, men också från Danmark.
– De har tempo och fokus och redan 36 konkreta punkter och åtgärder. Vi behöver bli bättre på att se kompetensförsörjning och kliniska studier som investering och inte kostnad.
Hantering av hälsodata för forskning är därför oerhört viktigt, så landstingen måste knytas till life science-arbetet, hävdade LIFs VD Anders Blanck.
– Det behövs långsiktighet och politisk samordning. Det går för långsamt att med att lösa användningen av hälsodata. Det finns pengar och engagemang, men saknas fokus och samordning.
– Sverige världsledande i antal patienter i kliniska studier i förhållande till befolkningens storlek.
– Men vi har tappat mycket. Patienterna vill delta, men dagens sjukvård upplever att det är mindre viktigt. Därför pågår flera projekt där man räknar på värdet av kliniska studier.
En annan nyckelfråga som lyftes var upphandlingarnas roll i att driva innovation.
– Upphandlingarna behöver bli mer strategiska och ta hänsyn till helheten, exempelvis vinster någon annanstans, sa Lena Svendsen, projektledare Swedish Medtech. Man borde specificera vad man vill uppnå, inte tekniken.
Att upphandlingarna är en ”issue”, lyfte även Lars Hjälmered, riksdagsledamot och näringslivstalesman (M), som också betonade vikten av åtgärder som talangvisum, arbetskraftsinvandring och expertskatt. Även socialdemokraternas gruppledare i Näringsutskottet, riksdagsledamotetn Jennie Nilsson, höll med om behovet av en skattereform, helst blocköverskridande.
Ökad samverkan – men hur?
Hur gör man då för att få forskare att bli mer motiverade att samverka med näringslivet? Det var en av de frågor som adresserades på IVAs (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins) seminarium Ökat nyttiggörande av forskning i näringslivet – hur ska det gå till?
– Vi måste samverka för att lösa globala utmaningar och stärka svenska näringsliv, men vi behöver öka incitamenten för nyttiggörande, konstaterade Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande på Chalmers tekniska högskola. Mer basfinansiering, snabbare bli professorer, synas på lönen…
Inte minst är det viktigt i förhållande till till små- och medelstora företag (SME – small medium enterprise), eftersom det är svårt för dem att gå in i stora projekt, förklarade Klas Wåhlberg, VD, Teknikföretagen. Och Anna Ragén, VD, Örebro universitet Holding AB lade till att det idag saknas incitament för forskare att jobba med små företag.
– En lösning kan vara att äga innovationen ihop. Ett annat problem är att universiteten ofta har fokus på forskning, men nästa steg är produktutveckling. Det är för litet innovation och för mycket forskningssamarbete.
– Vi vill se mer testmiljöer, sa Klas Wåhlberg, men det krävs teknikutveckling som ger affärer.
Marianne Dicander Alexandersson, är ordförande för IVA-projektet Research2Business som just ska arbeta med steget från rön till kommersialisering.
– Det handlar om praktiska saker som får den kommersiella världen och den akademiska att mötas, sa Marianne Dicander Alexandersson, som också är styrelseordförande för Sahlgrenska Science Park. Det är oerhört viktigt att arbetet utgår från näringslivets behov.
En viktig uppgift att lösa är frågan om immaterialrätt.
– Ett prioriterat område, ansåg Fredrik Hörstedt. Det behövs en överenskommelse nationellt om immateriella rättigheter. Tidigare diskussioner har inte gått iland.
Det handlar bland annat om olika regler för sekretess.
– Det finns en risk att resultaten från ett projekt, delvis finansierat av ett företag, blir en offentlig handling, sa Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
Öppen dialog och tidiga avtal är nödvändigt, men också förståelse för att regelverket är komplext. Läs mer i IVAs artikel om seminariet.
Matchning en nyckelfråga
Matchning och kompetensutveckling är viktiga delar av nyttiggörandet. Men för att det ska fungera, måste båda ”sidor” vara öppna, konstaterades i seminariet Så här minskar vi avståndet mellan högskola och näringsliv, Uppsala universitet, Sveriges Ingenjörer.
– Exempelvis har företag ofta kort perspektiv, 2-3 år, sa Klas Wåhlberg, men vi behöver titta på kompetensbehov på litet längre sikt.
Han lyfte samarbeten mellan Högskolan Väst – GKN Aerospace och högskolan i Jönköping med företagen i Småland som goda exempel.
Eva Hamilton, ordförande i IVAs näringslivsråd (och tidigare VD Sveriges Television) hävdade att det finns ett stort behov av vidareutbildning i samhället. Stefan Bengtsson, rektor Chalmers tekniska högskola höll med, men konstaterade också högskolor och universitet satsar mycket på programutbildning.
– Men matchningen har utvecklats mycket under de senaste tio åren – särskilt vad gäller större företag, som vi har med i våra programråd. Men det är inte så bra med de mindre.
Och kanske är vi duktigare än vi tror?
– Det är en myt att vi inte är bra på matchning i Sverige, hävdade Tuula Teeri, VD, IVA (Ingenjörsvetenskapsakademin) och tidigare rektor för Aalto-universitetet (sammanslagna Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan och Tekniska högskolan).
”Det viktigaste nyttiggörandet från universiteten är studenterna som kommer ut i samhället” – Pam Fredman
MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
ANNA von PORAT
