STUDIE. Forskare vid Sahlgrenska akademin pekar nu på en möjlig förklaring till varför kvinnor som passerat klimakteriet löper högre risk att utveckla ledgångsreumatism. Forskningen visar på en tidigare okänd mekanism där behandling med östrogen gör antikroppar mindre sjukdomsframkallande.
Forskningsresultaten publicerades nyligen i tidskriften Arthritis Research & Therapy , och lyfts nu också fram av tidskriften Nature Reviews Rhematology som ett intressant arbete inom området.
– Vi har lagt ett stort jobb på artikeln, och hade förhoppningar om att få resultaten publicerade i en av de riktigt bra tidskrifterna. Där nådde vi inte hela vägen fram, men vi är naturligtvis glada det erkännande det är att Nature Reviews Rhematology lyfter fram vår artikel, säger Cecilia Engdahl.
Aktiverad sjukdom
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit (RA), är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händer och fötter. En mycket stor del av patienterna som får ledgångsreumatism har en längre inaktiv autoimmun fas, med enbart autoantikroppar, långt innan lederna svullnar och orsakar smärta. Exakt vad det är som gör att den inaktiva fasen övergår i utvecklad ledgångsreumatism är okänt. Cecilia Engdahl genomförde nyligen en period som postdoktor i tyska Erlangen, där andra kollegor visade på ett samband mellan sjukdomsstart och påverkan på antikropparnas sockerstruktur.
I artikeln i Arthritis & Research Therapy visar forskarna på att östrogen sätter fart på sammankopplingen av sockerstrukturer på antikroppar, och då främst det socker som sitter längst ut på kedjan, sialic acids.
– Det innebär att kvinnor som har autoimmuna antikroppar närvarande och går in i klimakteriet, med minskat östrogen, får mindre socker på antikropparna, vilket gör att antikropparna blir mer sjukdomsframkallande, säger Cecilia Engdahl.
Antikropparnas sockerstrukturer påverkar hur stora de är, och deras förmåga att binda in till FC-receptorn på immuncellernas yta. FC-receptorerna reglerar till exempel utsöndring av signalmolekyler, celldelning och den viktiga processen där celler ”äter upp” främmande partiklar, så kallad fagocytering.
I möss och människor
Studien visar också att det rör sig om en direkt mekanism:
– Östrogen stimulerar ett enzym, ST6Gal1, som sätter på det sista sockret i antikroppsproducerande celler. Denna reglering ser vi i både möss och människor, säger Cecilia Engdahl, som tillsammans med sina kollegor arbetat med möss, i cellsystem och med prover från patienter med ledgångsreumatism.
Cecilia är stolt och glad över sitt arbete med artikeln:
– Att få se att ens resultat verkligen håller är en stor bedrift. Dessutom känns det väldigt roligt att faktiskt kunna peka på något direkt som påverkar varför kvinnor utvecklar ledgångsreumatism vid klimakteriet. Att sjukdomen ger symtom just efter klimakteriet är väl känt, men någon mekanism har tidigare inte beskrivits, förutom att balansen av signalmolekyler som regleras av östrogen.
Kan ha betydelse för benskörhet
I sitt fortsatta arbete ska Cecilia och hennes kollegor undersöka om östrogen kan reglera antikropparnas aktivitet också i friskt tillstånd, vilket i så fall innebär att fyndet kan vara av direkt betydelse också för benskörhet.
– Antikroppar stimulerar benförlust och östrogen stimulerar benförlust, därför vill jag undersöka om det finns ett samband mellan dessa två förlopp. Dessutom kommer jag att fortsätta att jobba med selektiva östrogenreceptor modulatorer (SERMs), som används för att generera östrogeneffekter i kliniken men med begränsade bieffekter. Om SERM påverkar sockerstrukturer på antikroppar hos möss, kan detta vara ett första steg inför en framtida behandling till kvinnor som har autoantikroppar efter klimakteriet. Helt enkelt för att hindra dem för att bli mer sjukdomsframkallande i samband med östrogenbrist, avslutar Cecilia.
- Artikel: Engdahl, C. et al. Estrogen induces St6gal1 expression and increases IgG sialylation in mice and patients with rheumatoid arthritis: a potential explanation for the increased risk of rheumatoid arthritis in postmenopausal women. Arthritis Res. Ther. https://doi.org/10.1186/s13075-018-1586-z (2018)
- Här kan du läsa Nature Reviews Rheumatologys highlight av artikel: https://www.nature.com/articles/s41584-018-0036-2
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
