Lärosätena ska få fördela anslagen. Fri forskning. Budskapet från akademin till politiken är tydligt. Men politikerna vill se betydligt större arbetsmarknadsanpassning, inte minst vad gäller vidareutbildning. Det alla är ense om är att det krävs långsiktiga lösningar. Så stödet är stort för en samlad 7-årig högskole- och forskningsproposition. Andra förslag: att det tydligare ska vara de regionala högskolorna som möter direkta arbetsmarknadsbehov, att KY-utbildningar ska fungera som brygga och att statens riktade forskningssatsningar hellre ska gå till infrastruktur än projekt.
Kraftigt utbyggd universitets- och högskolesektor – och samtidigt höga vakanstal på arbetsmarknaden. Vad gör vi för fel? frågar många, och även i Almedalen var kompetensförsörjning och matchningsfrågor på tapeten. Bland annat vid ett seminarium under rubriken ”Den svenska kunskapssynen – beror utbildningsproblemen på hur kunskap värderas?” som gav en mörk bild av hela den svenska utbildningskedjan. Seminariet anordnades av Entreprenörskapsforum och IFN.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, IFN, hävdade att den svenska grundskolan blivit allt mer ineffektiv. Skolan har varken resursproblem eller för få anställda, menade han, men behöver fokusera mer på baskunskaper och färdigheter hos eleverna – det är så kreativa förmågor senare kan växa fram.
Han kritiserar undervisning där eleverna själva i hög grad förväntas ta reda på fakta, en onödigt tidskrävande process, och att kunskaper tidigt sätts i en samhällelig kontext. Det gynnar främst diskussionsvana barn från socioekonomiskt starka miljöer.
– När alla ämnen innehåller moment av samhällskunskap är det som gjort för elever från studiemotiverade hem. Det här gör att skolan driver sociala skillnader, sa Magnus Henrekson.
Johan Eklund, professor vid Blekinge tekniska högskola, BTH, och vd för Stiftelsen Entreprenörskapsforum, lyfte fram den låga ekonomiska avkastning som högre utbildning generellt ger i Sverige, vi ligger i botten inom OECD. Dagens studenter ser inte utbildningen som en investering, menar han, utan betraktar sig som konsumenter av utbildning.
– Den högre utbildningen blir varken bra för samhället, eller individen, och de som oftast felutbildar sig är personer från svagare socioekonomiska miljöer.
Johan Eklund förespråkar att landets lärosäten ges tydligare incitament att utbilda för den befintliga arbetsmarknaden.
Åsa Fahlén, förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund, lyfter också fram synen på kunskap och lärarens roll som viktiga orsaker till att en tredjedel av alla elever som börjar i grundskolan inte tar en gymnasieexamen.
– Man måste börja i rätt ände och ge barnen en viss mängd kunskap, för att sedan lära dem att bedöma sannolikheter utifrån det. Har man inte grundkunskaper vet man inte ens i vilka lägen man exempelvis ska tillämpa källkritik. Att börja analysera redan i tidiga år, och ha en lärare som glider runt som handledare, det fungerar bara för de redan duktiga, de med stort ordförråd. Staten måste ändra sina styrdokument och ta större ansvar för likvärdigheten.
Långsiktig kompetensförsörjning allt viktigare
Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas, inledde Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega, den största arbetsgivarorganisationen för tjänstesektornseminariet Utan kompetensutveckling stannar Sverige (anordnat av TCO).
– Universitet och högskolor utbildar inte till efterfrågan på arbetsmarknaden, utan låter studentönskan styra kursutbudet. Vi vill se mer utbildning på universiteten för yrkesverksamma.
Även Peter Eriksson, Bostads- och digitaliseringsminister (MP) ville se ökad styrning av gymnasier och universitet mot arbetsmarknaden.
– Det är helt nödvändigt om inte Sverige skall hamna på efterkälken, inte minst inom digitalisering. Jag är rädd att vi underskattar behovet av förändring.
Andreas Åström ville se mer utbildnings på universiteten för yrkesverksamma och Peter Eriksson ett större arbetsgivarstöd för kompetensutbildning.
Enligt Pam Fredman, tidigare rektor Göteborgs universitet och särskild utredare av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning (STRUTEN Styr- och resursutredningen, U 2017:05), är det nuvarande tilldelningssystemet en stötesten.
– Det är idag inte anpassat för kurser – vidareutbildning. Vi vill ha större flexibilitet för att möta detta. Men det är också viktigt att inte uppdragsutbildning konkurrerar ut annat.
Även Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson (M), ansåg att det behövs en annan ersättningsmodell för kurser.
– Mer fokus på kvalitet än kvantitet. Vi ser också att många går utbildningar utan att tenta; det vill säga ingen ersättning till lärosätet. Det är samtidigt viktigt att inte störa den stora privata utbildningssektorn.
Det behövs förändring så att vi får en högre utbildning som kommer alla till del under hela livet, ansåg Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S) – men det måste blir en långsiktig lösning.
– Jag håller med Pam Fredman om att högskolan lämpar sig dåligt för ryckighet och tillfälliga lösningar.
Diskussionerna om kompetensförsörjning i Almedalen hade fokus på högskolor och universitet. Helene Odenjung, 1:e vice partiordförande (L), kommunalråd och ledamot i utbildningsnämnden i Göteborg, förde in att det inte självklart är högskolor och universitet som ska möta arbetsmarknadens direkta behov. Istället lyfte hon yrkeshögskolan, som visat sig framgångsrik. Inte minst för att möta lokala och regionala behov.
”Individen får inte tappa egna behov och ansvar”, Helene Odenjung (L)
Kompetensförsörjning – hot för akademisk frihet inom forskning och utbildning?
Denna svåra och eviga fråga var temat för seminariet Universiteten i framtiden – hotade eller viktigare än någonsin, Uppsala universitet.
Karolinska Institutets rektor, Ole Petter Ottersen, hävdade att den akademiska friheten att lära ut och forska är låg i Sverige och hänvisade bland annat till Terrence Karrans studie i Policy Reviews in Higher Education (2017).
– Bristande frihet gör Sverige oattraktivt för yngre forskare.
Han lyfte också studieavgifter för studenter utanför EU som ett problem.
– De skapar ett kund-tänk, som reducerar idén om perspektivrikedom. Studenter behövs från hela världen, internationalisering, så att vi inte får ett för europeiserat universitet.
Stephen Hwang,rektor för Högskolan i Halmstad, ansåg att politiken måste lita på att medlen till universitet och högskolor ger något och att kunskap måste var fri från politisk styrning.
– Forskning går inte att styra. Det behövs en balans mellan lång- och kortsiktighet och det måste politiken förstå.
Samtidigt satte han kompetensförsörjning på första plats, före ny kunskap till samhället. Med brasklappen att högskolor gör mer regional nytta med kompetensförsörjning och professionsutbildning, medan lärosäten som Karolinska Institutet och Stockholms universitet delvis har en annan roll, med mer fokus på grundforskning.
Astrid Söderbergh Widding rektor, Stockholms universitet, lyfte att den politiska logiken i högre grad måste möta forskarlogiken. Med SciLifeLab som bra exempel på en politisk satsning som lyckats väl, genom medel för infrastruktursatsningar.
– Viktigast är att universiteten och politikerna vet sina roller och uppdrag för att möta samhällsutmaningarna. Även universiteten behöver förstå politiken.
Erik Bengtzboe reflekterade:
– Vi kanske har en felaktig bild av att universiteten är ganska autonoma. Andemeningen i STRUTEN är att det ska bli mer styrning.
– Kan det bli en autonomireform? Kanske nödvändigt att se över?
Christer Nylander, utbildningspolitisk talesperson (L):
– För universiteten, media och kulturen behöver det vara enklare, mer långsiktig styrning. Men det behövs olika styrning. Det är skillnad på att utbilda förskollärare till om 3 år och grundforskning.
Hur tänker studenterna?
Sveriges Förenade studentkårer (SFS) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) arrangerade seminariet Konsekvenser av styr- och resursutredningen – vad tror studenterna?
– Det är svårt att våga prova nytt när det är dagens behov på arbetsmarknaden som driver, konstaterade Pam Fredman. Men lärosätena ska få fördela anslagen.
Hon påminde också om att det viktigaste nyttiggörandet från universiteten är studenterna som kommer ut i samhället. Men på frågan från Erik Bengtzboe till kollegan i utbildningsutskottet, Thomas Strand (S), om inte regeringen satsat på kvantitet över kvalitet var svaret ja.
– Vi har brister i kvalitet på grundnivå. Vi har tillfört resurser till HumSam för kvalitet, men erkänner att det varit mer fokus på forskning. Det behövs mer pengar till grundutbildning.
SFS ordförande, Jacob Adamowicz, anser att forskning historiskt sett haft störst prioritet och att studenterna jobbar i motvind. Vår rektor Eva Wiberg påpekade att det redan idag är möjligt att omfördela anslag, men också att vi vill fokusera på forskning för att få bättre lärare och forskningsanknytning.
Student- och universitetsrepresentanterna och politikerna var eniga om att styrningen måste bli mer långsiktig, att det är värt att överväga att samla högskole- och forskningspropositionerna och göra dem 7-åriga istället för 4-åriga. De tyckte också att avskaffandet av kårobligatoriet gjort studentkårerna för beroende av lärosätena.
MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
ANNA von PORAT
