Lösningen på vårdens utmaningar? Förhoppningarna är stora från politikerna och vården. Framgångsfaktorer är att systemen utvecklas i samarbete med användarna och att de är integrerade och användarvänliga. Det måste också finnas lösningar för dem som inte kan eller vill möta vården digitalt
Årets politikervecka i Almedalen kokade av samtal och seminarier om digitalisering och artificiell intelligens, AI. En sökning i programmet på ordet digitalisering gav 547 träffar. Artificiell intelligens och AI nämndes 142 gånger i programmet. Och mycket handlade om vård.
– Alla ser kraften i digitaliseringen, och nu har vi även en samlad e-hälsovision och ett nationellt råd som jobbar för detta, sa Anders Henriksson, förste vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting, vid ett seminarium arrangerat av Svenska Distriktsläkarföreningen under rubriken Effektivare primärvård med ny teknik.
Daniel Forslund, innovationslandstingsråd i Stockholm, uppgav att patienttrycket på Kry och liknade privata tjänster i dag är lika stor som på 1177 Vårdguiden i hans landsting, ett faktum som ytterligare driver på utvecklingen.
Gunnar Svärd, distriktsläkare i Borlänge, berättade om Landstinget Dalarnas satsning på en helt digital vårdcentral och menar att alla vårdcentraler behöver ha en ”digital hörna”.
Samtidigt betonas att ersättningssystemet måste anpassas. Även en chattfunktion där läkare svara på enskilda patienters frågor måste ge intäkter till vårdcentralen.
Digitala tjänster måste också vara frivilliga. Möjligheten till fysiska möten med sjuksköterska eller läkare ska finnas kvar, inte minst för gruppen äldre där många saknar internetvana, framhöll Johanna Hållén, förbundssekreterare i PRO.
Medlemmarna i PRO är för övrigt de första som fått tillgång till ett internetbaserat hälso- och livsstilsverktyg som utvecklats av forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och syftar till att via enkla tips främja hög livskvalitet och en bra hälsa.
Vägen från snack till verkstad
Det händer mycket inom vård och digitalisering, men vården har svårt att få in innovation i verksamheten; av tidsbrist och brist på incitament.
- Vi behöver användarvänliga och integrerade system, med digitala experter nära. Idag är de för långt för långt bort, sa Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Vi vill se innovation som en del av landstingets uppdrag, Det kan behövas ekonomiska incitament, som att besparingar får användas till utveckling.
Robert Winroth, innovationslandstingsråd, Västerbottens läns landsting (MP) konstaterade att vården behöver lära mer av näringslivet, akademin och andra parter, men att lösningarna måste bygga på riktiga behov, inte ”konferensrumsbehov”.
- Det är oerhört viktigt att involvera klinikerna i hur man organiserar lösningarna, det är vår erfarenhet, berättar Vivek Reddy, chief health information officer, från amerikanska Intermountain Healthcare. Vi låter de kliniska teamen utveckla lösningarna tillsammans och det är viktigt att det är hela teamet, det vill säga att alla funktioner är med.
VivekReddy beskrev fördelarna med att utgå från ett system där hälsodata om patienterna från olika vårdgivare samlas: man får en bättre helhetsbild och kan arbeta långsiktigt mot bättre hälsa, inte bara mot att bota sjukdom. Men, påpekar han, det är också kostnadseffektivt.
Titta på seminariet Mycket behandling, men litet hälsa, arrangerat av Dagens Medicin och amerikanska Cerner, som tillhandahåller system för hälsoinformation.
Det fungerar inte om lösningarna kommer uppifrån
– Vivek Reddy
MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
ANNA von PORAT
