Jan, Anna och Gudmundur tar över ledningen för institutionen för medicin

NY INSTITUTIONSLEDNING. Institutionen för medicin, som Jan Borén, Anna Rudin och Gudmundur Johansson inom kort tar över ledningen för, är en stor och stark institution. Den nya ledartrion konstaterar att den generationsväxling som institutionen står inför är en av de viktigaste utmaningarna.

Jan Borén blir ny prefekt, Anna Rudin ny proprefekt och Gudmundur Johansson blir viceprefekt med ansvar för utbildningsfrågor.

– Om du hade frågat oss för ett halvår sedan hade ingen av oss förväntat sig att vi skulle sitta här, men vi blev ombedda av kollegor att ställa upp. Jag upplever att vi har ett stort kollegialt stöd, och det är både hedrande och glädjande, säger Jan Borén.

Anna Rudin håller med:

– När jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig att bli proprefekt blev jag först förvånad, men efter att ha funderat någon dag kom jag fram till att jag ville tacka ja. Jag tycker att det ska bli spännande att ingå i institutionsledningen, och eftersom jag också arbetar aktivt som överläkare på sjukhuset känner jag att jag kan stärka det kliniska perspektivet i ledningsarbetet.

En gemensam ledning och utmaningar för framtiden

Samtliga i ledartrion är professorer med starkt engagemang i forskningen och de avser att fortsatt driva aktiv forskning. Jan Borén forskar inom kardiovaskulär lipidmetabolism, Anna Rudin inom inflammation och reumatiska sjukdomar, och Gudmundurs ämne är hormonell reglering av kroppsmetabolism. De tre tillträder den 1 juli, och planerar då att agera som en gemensam institutionsledning. För att underlätta ledningen av institutionen kommer man förstärka stödfunktioner och kommunikationen.

Den nya institutionsledningen kommer fokusera på tre frågor.

– Den första är stärka institutionens redan idag framgångsrika forskning. För att lyckas med det måste vi vara attraktiva för de bästa yngre forskarna och satsa på internationella rekryteringar. Vi har mycket att erbjuda vid Sahlgrenska akadmin; starka forskningsmiljöer och infrastrukturer och en mycket god samverkan med hälso- och sjukvårdssystemet, säger Jan och fortsätter:

– Nu i våras blev Göteborg och Västra Götalandsregionen bäst i klassen när det gäller klinisk forskning i Sverige, och de särskilt framgångsrika områden som pekades ut i VR:s rapport återfinns i stor utsträckning här på vår institution. Det tycker jag vi alla ska vara mycket stolta över!

Den styrkan borde kunna ge ett än bättre utfall i nationella och internationella forskningsanslag såsom Vetenskapsrådets utlysningar inom klinisk behandlingsforskning, menar han:

– Med tanke på att vi är ledande i Sverige när det gäller klinisk forskning så borde vi kunna skicka in fler ansökningar än vi gör. Vi behöver tänka igenom vad den diskrepansen kan bero på och hur vi kan stötta våra forskare så att fler ansöker om dessa medel. 

Undervisning och samverkan med hälso- och sjukvården

Den andra frågan ledartrion kommer fokusera på är undervisning.

– Institutionen har ett stort ansvar inom undervisningen, och vi ska ha samma höga ambitioner för våra utbildningar som vi har för vår forskning. Särskilt tror jag att vi behöver engagera alla lärarna i grundutbildningen – inte minst de mest framstående forskningsledarna, säger Gudmundur.

Även Anna skriver under på att studenterna behöver exponeras för de bästa forskarna:
– Ofta är det ju mötena med dessa som vi själva minns från vår egen studietid, och att de var en viktig inspiration för oss ett en gång börja forska, säger hon

Den tredje frågan är att främja samverkan med hälso- och sjukvården. Institutionen motsvarar flera av områdena inom universitetssjukhuset, och behöver ha en levande och välfungerande dialog på flera nivåer med SU:s representanter:

– Vi kommer mycket bra överens med SU, men det måste finnas engagerade kollegor inom alla verksamheter som driver den dialogen och bevakar akademins frågor. Om vi lutar oss tillbaka och slutar engagera oss riskerar vården att prioritera andra frågor än forskning och utbildning, säger Anna som även kommer vara akademins representant i Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledningsgrupp.

Kompetensförsörjningsplan

Alla är de överens om att det är en stark institution som de nu tar över ledningen för, men det finns också utmaningar. En av dessa är stora pensionsavgångar inom både forskning och utbildning. Genom att ha en aktiv rekrytering och erbjuda en attraktiv arbetsplats vill institutionen locka personer med rätt kompetens och erfarenhet.

– Vi har många äldre, mycket duktiga och engagerade lärare och forskare som vi kommer behöva hitta ersättare för, konstaterar Gudmundur, men den blivande institutionsledningen betonar samtidigt att institutionen behöver rekrytera personer som både är duktiga forskare och lärare.

För säkra den framtida kompetensförsörjningen vill trion tydliggöra karriärmöjligheterna för de yngre medarbetare som redan är verksamma inom institutionen.

– Vi har ju många framgångsrika yngre personer som vi vill ha kvar. Ofta finns möjlighet att samarbeta med universitetssjukhuset för att hitta lösningar, karriärvägar eller positioner i dialog, så att blir det win-win för alla inblandade, säger Jan.

– Vi måste jobba långsiktigt, för en extern rekrytering är ofta en process som tar flera år. Kanske kan vi erbjuda någon en gästposition till att börja med, så att båda parter får möjlighet att lära känna varandra bättre, för att senare uppmuntra personen att söka en utlyst tjänst, säger Anna, som menar att alla forskare behöver ta tillvara de nya kontakter de får som kanske skulle kunna leda till en bra rekrytering för institutionen.

Stor som en högskola

Institutionen för medicin är den klart största institutionen vid Göteborgs universitet. Med nästan 650 anställda är den fullt jämförbar med Handelshögskolan i storlek. Institutionen är indelad i fyra stora avdelningar, som var och en är jämförbara med många av universitetets institutioner.

– Medicininstitutionen är en stor institution med en bred verksamhet. För att lyckas kommer det krävas att vi samarbetar och skapar synergieffekter såväl inom institutionen som med de andra institutionerna vid Sahlgrenska akademin. Det som är bra för Sahlgrenska akdemin är även bra för vår institution, och vice versa. Det är därför viktigt att vi skapar ett gott samarbetsklimat med kollegor inom andra institutioner vid Sahlgrenska akademin, avslutar Jan.

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN