AVHANDLING. Nu sätts de olika behandlingarna av så kallad vikingasjuka under lupp. Forskning visar att patienternas böjda fingrar rätas ut lika bra med enkel nålkirurgi som med det betydligt dyrare läkemedel som ofta används.
– Det bör absolut föras en diskussion om det allmänna svenska sjukvårdssystemet ska subventionera läkemedelsbehandlingen, säger Joakim Strömberg, disputerad vid Sahlgrenska akademin, överläkare och specialistläkare i ortopedi och handkirurgi vid universitetssjukhuset.
Folksjukdomen Dupuytrens kontraktur, eller vikingasjuka som den ofta kallas på svenska, drabbar ungefär tio procent av männen och två procent av kvinnorna i Norden. Flertalet som får sjukdomen har passerat 60 års ålder.
Tillståndet innebär att det bildas en sjuklig bindvävssträng på insidan av fingret, som på sikt inte kan rätas ut. Vanligen är det lill- och ringfingrarna som kroknar, ofta i båda händerna. Utöver ålder kan sjukdomen kopplas till bland annat ärftlighet och diabetes.
Stor prisskillnad
I arbetet med sin avhandling har Joakim Strömberg studerat 156 patienter som behandlats med antingen Xiapex, en injektionsvätska som bryter ner bindvävssträngen, eller med så kallad nålfasciotomi, ett minimalt kirurgiskt ingrepp som görs under lokalbedövning och där strängen skärs av med en nål.
Uppföljningarna vid sex månader, ett år och två år visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna, med undantag för att de som fått Xiapex hade mer ont vid ettårsuppföljningen. Priset för en dos Xiapex är cirka 6 500 kronor, material för nålfasciotomi kostar 150.
Till historien hör att när Xiapex kom i början av 2010-talet var det hälften så dyrt som dåvarande standardbehandling, öppenkirurgi. Dessutom kunde en patient behandlas flera gånger med Xiapex, vilket var betydligt svårare med den öppna kirurgin.
Mindre besvär
Sjukdomen kommer ofta tillbaka och behöver behandlas igen, vilket ökar vikten av insatser som går att upprepa. Även detta talar för den modernare nålkirurgin, menar Joakim Strömberg, kliniskt verksam i Västra Götalandsregionen, där Xiapex normalt inte används.
– Man har enligt mitt förmenande haft en väldig övertro på att det här läkemedlet bryter ner strängvävnad bättre är kirurgi, och på många håll har man glömt bort eller aldrig övervägt att titta på alternativen, säger han.
– Nålkirurgin är inte alls lika besvärande för patienterna. Det är en väldigt enkel metod som inte ger så mycket smärta efteråt och inte kräver någon särskild rehabilitering, konstaterar Joakim Strömberg.
Titel: On minimally invasive treatment of Dupuytren’s contracture; http://hdl.handle.net/2077/55378
TEXT: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
