SAMVERKAN. Personcentrerad vård fortsätter att vinna mark inom svensk sjukvård. En ny rapport, som vid ett flertal tillfällen hänvisar till Göteborgs universitets centrumbildning GPCC, visar att 13 av 21 landsting nu arbetar för att införa personcentrerad vård, och även påbörjat detta arbete i någon utsträckning.
Enkelt uttryckt innebär personcentrerad vård att patienten ses som en medmänniska med förmågor och behov, och att vården sker i ett partnerskap mellan patienter, närstående och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. Patienten blir lyssnad på, och baserat på dess berättelse och andra undersökningar skrivs en gemensam hälsoplan med mål och strategier på både kort och lång sikt.
En karta över personcentrerad vård
Bakom den nya rapporten står Sveriges kommuner och landsting (SKL), som 2015 beslöt att verka för att kunskap och information om personcentrerad vård skulle spridas, så att regioner, landsting och kommuner skulle kunna implementera arbetssättet i sina vårdverksamheter. Som ett första led i detta arbete släpper SKL nu en rapport med en kartläggning av vilka landsting och regioner som har tagit ett övergripande beslut om att införa personcentrerad vård.
Rapporten lyfter också fram GPCC som en viktig aktör för spridning av forskning, arbetssätt och utbildning i personcentrerad vård, och det faktum att flera kontrollerade studier genomförda av forskare vid GPCC visat att personcentrerad vård är effektiv för samhället och höjer kvaliteten för patienter och personal inom hälso- och sjukvård och omsorg.
Rapporten pekar på att personcentrering är ett arbetssätt som både patienter och personal vill ha, och att arbetssättet behöver genomsyra vårdens vanliga verksamhet. Ledningens roll i implementeringen av ett personcentrerat förhållningssätt framhålls som viktig både för att de rätta förutsättningarna ska skapas och för att ge mandat till förändringsprocesser, och även patientmedverkan är mycket betydelsfullt.
GPCC arbetar mot flera av behoven
I sin rapport konstaterar SKL också att en nationell, gemensam definition av vad som är personcentrerad vård skulle underlätta implementeringen, och att det är komplext att mäta personcentrerad vård, och att dessa metoder behöver utvecklas. SKL listar en rad behov, som webbaserat stöd för utbildningar och lärande, en samlad bild av aktuell forskning och ett mer utvecklat chef- och ledarskapsstöd.
Catarina Wallengren, som är utbildnings- och implementeringsansvarig på Centrum för personcentrerad vård (GPCC), beskriver hur GPCC redan arbetar för att tillgodose flera av de behov som rapporten pekar på:
– Det gäller bland annat gemensam terminologi om personcentreringen genom vårt arbete med svensk och europeisk standardisering, framtagande av tillgängliga konkreta verktyg som till exempel PCV-spelet samt utveckling av mätning och indikatorer för personcentrerad vård. Vi har också precis påbörjat ett arbete med att utveckla ett webbaserat stöd för utbildningar och lärande, och vi arbetar med att ta fram en samlad bild av aktuell forskning i en review.
Catarina fortsätter:
– Det som ska bli väldigt intressant är att se hur SKL själva ska gå vidare och hur de nationellt kommer att stödja de olika landstingen och regionerna. Det är idag till exempel svårt för landsting eller regioner att hitta samarbetspartners och goda exempel, något som vi får många förfrågningar om.
- Här kan du läsa hela rapporten: https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/primarvardnaravard/personcentreradvard.16029.html
- Här kan du läsa mer om GPCC:s arbete med svensk och europeisk standardisering: https://gpcc.gu.se/nyttiggorande/standardiseringsarbete
- Här kan du läsa mer om PCV-spelet: https://gpcc.gu.se/resursmaterial/pcv-spelet
TEXT: JEANETTE TENGGREN DURKAN / ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
FOTO: JOHAN WINGBORG
