MÖTE. Göran Landberg, vicerektor för forskningsfrågor, och hans företrädare Staffan Edén, som nu är projektledare för den pågående forskningsutvärderingen RED19, var inbjudna till det allmänna akademimöte som hölls på Medicinarberget i början av veckan.
Sahlgrenska akademins dekan Agneta Holmäng inledde med att hälsa alla välkomna, och passade också på att introducera vår nya prodekan Henrik Hagberg. Sedan gav hon ordet till Göran Landberg, som höll en kort presentation om den nya forskningsnämnd som inrättats vid Göteborgs universitet, och som han själv är ordförande för.
– Det är en bra idé att ha en forskningsnämnd vid ett universitet av vår storlek. Det ger oss en överlägsen möjlighet att skapa en bred fakultetsrepresentation och en möjlighet att ta tillvara på de samverkansaspekter som ofta hänger ihop med forskningsarbetet, konstaterade Göran Landberg under sin presentation.
Inventerar aktuella forskningsfrågor
Forskningsnämnden är ett beredande och rådgivande organ till rektor. Nämnden behandlar strategiska forsknings- och samverkansfrågor. Därför är Fredrika Lagergren, som är vicerektor för samverkansfrågor, också vice ordförande i nämnden. Forskningsnämndens ledamöter är företrädare för fakulteterna, utsedda av fakultetsstyrelserna. Sahlgrenska akademin representeras av vicedekan Lena Carlsson.
Forskningsnämnden, som alltså är en nämnd och inte ett råd, inrättades i början av året, och inledde sitt arbete med att inventera vilka frågor som är viktiga för de enskilda fakulteterna.
– Där har vi kommit en bra bit på väg, men är inte riktigt klara, sade Göran Landberg.
Han fortsatte:
– Det kan finnas ett gemensamt behov av att eventuellt revidera den strategiska samfinansieringen. Vi har ett effektivt system idag, men det finns alltid detaljer som kan diskuteras.
Utöver samfinansiering kan nämndens exempelvis komma att hantera infrastrukturfrågor, UKÄ-utvärdering och utvecklingen av de etiska aspekterna inom både forskarutbildning och forskning. En annan aktuell fråga för nämnden är den påbörjade utvärderingen av forskningen, RED19, som det allmänna akademimötet också handlade om.
– RED19 kommer att generera en stor mängd information på alla nivåer, och det ska bli spännande att se vad den utvärderingen kan ge.
Ett verktyg för verksamhetsutveckling
När Agneta Holmäng presenterade nästa talare, Staffan Edén, drog hon sig till minnes den stora arbetsinsats som den tidigare forskningsutvärderingen RED10 innebar för institutionerna. Staffan Edéns budskap var dock att denna utvärdering inte alls kommer att bli en sådan belastning, och att RED19 inte ska vara en måttstock, utan ett användbart verktyg för vår verksamhetsutveckling. Bakgrunden är bland annat att Universitetskanslersämbetet fått i uppdrag från regeringen att vidareutveckla det nationella kvalitetssäkringssystemet, så att det även omfattar kvalitetssäkring av forskning. Flera andra lärosäten har också inlett liknande projekt, och Staffan Edén lyfte fram Uppsala universitet, men även vårt eget lärosäte, som föregångare i Sverige.
Arbetet med RED19 har redan satts igång, med en litteraturgenomgång, och intervjuer med ett hundratal personer inom GU för att dra lärdomar från arbetet med RED10, och för att få input om vilka kriterier som borde ingå i utvärderingen, och vilka konsekvenser verksamheten tycker att utredningen borde ha.
– Vi ser att verksamheten på det hela taget är positiv, och att det är viktigt att utvärderingen ska hjälpa och inte stjälpa. Det är viktigt att förberedelserna genomförs väl, och att utvärderingen tar hänsyn till att olika delar av universitetet har olika förutsättningar, genom att ta hänsyn till hela uppdraget. Verksamheten vill heller inte att arbetet med utvärderingen ska belasta dem för mycket, och att resultatet ska användas för kvalitetsutveckling, summerade Staffan Edén.
Flera nivåer
RED19 kommer att utvärdera forskningen på institutions-, fakultets-, samt rektorsnivå. För vissa institutioner, bland annat inom Sahlgrenska akademin, kommer undersektioner att utvärderas separat, i samråd med institutionen. I vissa fall kan också de institutioner som är mycket små att slås ihop till en större enhet för utvärderingen. Centrumbildningar och infrastrukturer, bland annat Core Facilities, kommer att inkluderas i respektive värdenhets utvärdering.
Utvärderingen kommer att bygga på bakgrundsmaterial, självvärdering och extern granskning. Bakgrundsmaterialet är uppgifter inom personal, ekonomi, bibliometri och forskarutbildning, från perioden 2013-2017. Självvärderingen ska framför allt ge en beskrivning av den pågående forskningen. Den ska även bland annat ge en bild av hur verksamheten själv bedömer att dess forskning står sig i ett internationellt perspektiv, av ledarskapet och karriärstrukturerna inom enheten, av dess kompletta akademiska miljö och av dess akademiska kultur.
– Samverkansuppgiften, och hur er forskning bidrar till nytta för samhället, ska vi också lägga krut på. Här får ni möjlighet att tänka efter hur ni bidrar till samhällsutvecklingen, sade Staffan Edén.
Självvärderingen ska utföras under hösten, och projektet kommer att tillhandahålla material för att underlätta arbetet. Självvärderingen kommer sedan att analyseras av externa sakkunniga, och resultera i rekommendationer.
Hjälp från våra vänner
Arbetet med RED19 har varit igång under ett drygt år, och har kommit en bit på väg.
– Vi har redan bemannat en stor del av panelerna. Här på Sahlgrenska akademin är det lite senarelagt, eftersom ni tänkt länge på hur ni vill bli utvärderade. Det är viktigt att verksamheten själva kan påverka dessa beslut, sade Staffan Edén.
Claes Dahlgren, som länge arbetat med den utvärdering som Vetenskapsrådet genomfört av den kliniska forskningen, framförde att transparensen måste vara god:
– De som lämnar uppgifter behöver veta vilka instruktioner bedömarna får, eftersom det styr mycket hur man genomför sin självvärdering.
Även prodekan Henrik Hagberg kommenterade:
– Vi får själva föreslå vilka som borde vara sakkunniga inom vårt område, och ge förslag på personer som vi tror är bra. Då väljer vi ju personer vi har en relation till och som vi tycker verkar ha vettiga åsikter.
– Panelerna som helhet ska omfatta definierade erfarenheter för at få rätt profil. Men det är faktiskt är tanken att de externa bedömarna ska vara vänner som hjälper oss att utveckla vår verksamhet, svarade Staffan Edén.
Den preliminära rapporten från RED19 ska enligt planen vara klar i juni 2019.
- Här kan du läsa mer om forskningsnämnden vid Göteborgs universitet: https://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetets-organisation/forskningsnamnden
- Här kan du läsa mer om det pågående arbetet med RED19: https://medarbetarportalen.gu.se/Project/current+projects/red19/
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
