LEDNINGSUPPDRAG. I åtta år har Ingela Lundgren varit prefekt för en av Sahlgrenska akademins minsta enheter, institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Men att leda institutionen har inte varit ett litet uppdrag, utan snarare komplext och mångfasetterat. Som prefekt har hon bland annat lyckats öka andelen disputerade lärare.
Jämfört med de andra institutionerna inom Sahlgrenska akademin är institutionen där Ingela Lundgren verkar av ungt datum. 1998 gick vårdhögskolan in i Göteborgs universitet. 2001, samma år som Sahlgrenska akademin bildades, inrättades också den dåvarande vårdvetenskapliga fakulteten och vårdvetenskap fick en egen forskarutbildning vid Göteborgs universitet. 2006, i samband med att Sahlgrenska akademin slagits samman till en enda fakultet och fick den institutionsindelning vi har idag, fick institutionen sitt nuvarande namn.
– Vårdvetenskapen har inte varit en del av universitetet särskilt länge, men vi har arbetat hårt för vår akademisering och vi har nu en självklar plats inom GU. Vår strategiska satsning på att rekrytera disputerade lärare har slagit väl ut, och nu är 70 av våra 90 anställda disputerade. Det är faktiskt unikt, säger Ingela Lundgren,
Strategiska gästprofessorer
Strategin att akademisera har inte varit enkel med tanke på vårdvetenskapens unga ålder.
– Det är svårt att rekrytera lärare med akademisk bakgrund eftersom konkurrensen i nuläget är stor på grund av ett utökat utbildningsuppdrag i hela landet, berättar Ingela, vars institution därför satsat på internationella gästprofessorer, på femåriga förordnanden:
– Satsningen på gästprofessorer har slagit mycket väl ut, och har hjälpt oss att bygga upp institutionen. Vi har också samverkat mycket med de andra institutionerna inom Sahlgrenska akademin och även med vårdvetenskapliga institutioner internationellt.
Förutom den akademiska kompetensen menar Ingela att det varit viktigt för institutionen att lärare och forskare också behåller sin kliniska kompetens. På institutionen finns idag 36 personer med kombinationstjänster. En av dem är Ingela själv. Förutom uppdraget som prefekt är hon professor i reproduktiv och perinatal hälsa, hon undervisar bland annat på barnmorskeutbildningen och en dag i veckan tjänstgör hon som överbarnmorska vid två förlossningsavdelningar på Östra sjukhuset, något hon kommer fortsätta med även när prefektuppdraget är slut.
Personcentrering i centrum
Under Ingelas tid som prefekt har institutionens forskningsprofil genomgått en förändring, mot ett allt större fokus på personcentrerad vård. 2010 bildades Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) med stöd från regeringens strategiska satsning på vårdforskning. GPCC är ett universitetsgemensamt och tvärvetenskapligt centrum, som leds av Inger Ekman, som är professor i omvårdnad vid institutionen. Personcentrerad vård är ett förhållningssätt som vinner allt mer mark inom vården, och som innebär att patienterna själva blir mer delaktiga och styr mer över sin egen vård. För Ingela är det en positiv och självklar utveckling.
Redan när Ingela utbildade sig till barnmorska lade hon märke till hur olika kvinnor upplevde sina förlossningar:
– En del hade medicinskt svåra förlossningar men upplevde ändå att de var starka och fick en bra upplevelse med sig. Andra kunde ha relativt okomplicerade förlossningar men uppleva dem som traumatiska, berättar hon.
Den goda vården är ledstjärnan
Frågorna kring hur man upplever den existentiella händelse som en förlossning är har följt Ingela både i arbetslivet som barnmorska, som utbildnings- och utvecklingsansvarig barnmorska på Östra sjukhuset och i hennes forskning. Avhandlingen handlade just om kvinnors förlossningsupplevelser.
– Det handlar mycket om relationen, hur man stödjer kvinnan och hur vi är i vården, en vårdmodell som hela tiden utvecklas genom reflektion, menar hon.
Forskning, som i hög utsträckning genomförts vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, har visat att personcentrerad vård är både effektivt och ekonomiskt lönsamt, och dessutom bra för patienterna.
Ingela liknar prefektens uppgift vid en kapten, som styr en atlantångare i rätt riktning över havet.
– Det är ett komplext pussel att få ihop forskning, utbildning och samverkan för det finns inga enkla lösningar, det finns inte en enskild metod som fungerar.
Hon känner dock att hon står stadigt vid rodret och drivs av en fast idé, nämligen den att ge god vård åt patienterna.
– Det är viktigt att ha med sig att det är grunden i våra professioner. Vi är inte vilken verksamhet som helst och jag tror inte man kan sätta vem som helst att vårda.
Valde vården men det var inte självklart
Ingela drivs av helheten och visionerna och låter sig inte påverkas av tillfälliga influenser. Förr talade man om kall och vem har inte hört talas om Florence Nightingale.
– Hon är en väldigt bra förebild, hon jobbade för patienterna och för att stärka vården, hon verkade också för att sjuksköterskorna skulle få högre löner och bättre arbetsvillkor.
Institutionen är måhända ung men Ingelas yrke är ett av världens äldsta. 1711 utbildades den första barnmorskan i Sverige. 1829 kunde barnmorskor få instrumenträtt. Det innebar att barnmorskan kunde använda förlossningsinstrument vilket var unikt för Sverige och påverkade överlevnaden bland kvinnor och barn.
Just historia är ett ämne som ligger Ingela varmt om hjärtat. Ingela växte upp i bruksorten Skärblacka där mamma var hemmafru tills yngsta systern var 10 år och pappa var ingenjör på pappersbruket. Att Ingela och hennes systrar skulle studera vidare var självklart och tanken under gymnasietiden var att läsa på Chalmers. Ingela läste naturvetenskaplig linje men efter att ha arbetat en sommar i vården kände hon att det passade henne bättre.
– Jag är väldigt nöjd över mitt yrkesval, men hade jag valt helt självständigt hade det troligen blivit historia. Dock undervisar jag om barnmorskans historia.
Snabb utökning av utbildningsplatserna
Utbildning är institutionens huvudsakliga uppgift. 2017 gick 70 procent av omsättningen på 170 miljoner kronor till just utbildning.
– Vi arbetar med de mjuka värdena och därför får vi inte in så stora forskningsanslag, säger Ingela.
Sedan 2015 har platserna på barnmorskeprogrammet mer än fördubblats och ökat rejält även på de andra programmen. Antalet studenter är cirka 1500. Eftersom det är svårt att finna lärare med rätt kompetens har pressen ökat avsevärt på alla anställda som undervisar, menar Ingela. Liksom på de övriga institutionerna har man problem med att många inte klarar av tentorna.
Det faktum att antalet studenter ökat så kraftigt samtidigt som det är svårt rekrytera lärare har ökat pressen på institutionens befintliga personal. Personligen tycker Ingela att den personalbrist inom vården som politiker försöker lösa genom att erbjuda fler utbildningsplatser egentligen borde lösas på andra sätt:
– Det är en tuff arbetssituation på många håll inom vården, och därför väljer många att sluta. Nu försöker vi utbilda fler, trots att det kanske inte finns underlag för så många utbildningsplatser. Det hade varit bättre om de satsat de pengarna i vården så att folk stannade kvar.
Ett annat hedersuppdrag
Nu prioriterar institutionen att klara det utbildningsuppdrag den fått – att se till att studenterna klarar studierna, att få tag i personal med rätt kompetens och att lösa bristen på lokaler.
När uppdraget som prefekt avslutas i sommar hoppas Ingela kunna återgå till en normal heltid och få lite mer tid över till sina barnbarn. Och så har hon ett hedersuppdrag som bara måste bli klart i tid, säger Ingela Lundgren och skrattar.
– Jag syr en folkdräkt enligt gammal tradition, som min son ska ha när han gifter sig i Österrike i sommar.
TEXT OCH FOTO: ANNA REHNBERG
