INTERNATIONALISERING. För första gången har en grupp internationella utbytesstudenter kunnat ta del av ett internationellt spår i en kurs som ingår i Sahlgrenska akademins sjuksköterskeprogram. Det internationella spåret av kursen Komplexa omvårdnadssituationer kommer i fortsättningen ges varje vår.
Komplexa omvårdnadssituationer är kurs på sjuksköterskeprogrammets femte termin. Studenterna brukar uppskatta kursen, eftersom den ger en introduktion till komplexa vårdsituationer och avancerade patientfall inom exempelvis barnsjukvård, akutvård, intensivvård, operationssjukvård, ambulanssjukvård och avancerad sjukvård i hemmet. I kursen ingår både medicinsk simulering med fokus på akut omhändertagande på KTC och en kortare verksamhetsförlagd utbildning.
Med gott resultat har lärarlaget bakom kursen har nu testat ett nytt internationellt koncept. I våras fick kursen ett internationellt spår, där en mindre grupp studenter från Sahlgrenska akademin, som planerade att resa iväg på eget utbyte, mixades med 13 inresande internationella studenter som kommit till GU för att göra en utbytestermin.
– Vi ville integrera de internationella studenterna med våra befintliga studenter. Tidigare har vi inte erbjudit undervisning på engelska i sjuksköterskeprogrammet, och därför har de internationella utbytena bara handlat om längre kliniska placeringar, berättar Ewa-Lena Bratt, som är examinator för kursen komplexa omvårdnadssituationer och som ansvarat för den internationella kursutvecklingen.
Sjuksköterskor respekteras mer
Två av de internationella studenter som under våren deltog var Anas Ferhonika och Ayu Dwi Silvia Putri, som båda läser till sjuksköterska vid Universitas Gadjah Mada, ett av Indonesiens mest ansedda universitet, beläget i staden Yogyakarta på Java.
Anas och Ayu är klasskamrater, men de insåg inte att den andra hade sökt om utbytet förrän de träffades i samband med den intervju som avgjorde vilka av de tolv sökande som skulle få åka.
– Om jag ska vara ärlig visste jag knappt var Sverige låg, och jag förväntade mig inte alls att jag skulle bli en av dem som fick åka. Jag har lärt mig mycket och jag är jätteglad att jag blev utvald, säger Anas som också gläds åt att hon haft sällskap av Ayu under sin tid i Sverige.
– Det är intressant att se skillnaderna mellan våra länder. Här har patienterna mer respekt för sjuksköterskorna, men sjuksköterskorna har också längre arbetsdagar än hemma, säger Ayu och fortsätter:
– Själva omvårdnaden är densamma i Indonesien, men vården är tekniskt mer avancerad här i Sverige, och ert sjukvårdssystem är modernare och bättre. Jag skulle gärna vilja att Indonesien också fick ett liknande system, där vården är tillgänglig för alla.
Peerlearning i internationella grupper
Anas, Ayu och de andra utbytesstudenterna fick bli något av testpiloter för sjuksköterskeprogrammets nya satsning på att integrera internationalisering i utbildningen. Under kursen ingick bland annat grupparbeten med blandade nationaliteter och seminarier där patientfall från studenternas verksamhetsförlagda utbildning diskuterades.
– Den svenska studenten i min grupp talade jättebra engelska. Hon förklarade för oss andra hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar, och hjälpte oss när det var något vi inte riktigt förstod. Vi studenter fick lära oss av varandra, vilket jag tyckte var bra, för då uttrycker vi oss rakare och lärandet blir inte så formellt, säger Anas.
Kursen kombinerades med kortare klinisk placering:
– Jag fick uppleva ett väldigt intressant patientfall, berättar Ayu:
– Patienten var ett barn som var inlagt, och som var döv. Barnet kunde inte använda hörapparat i sjukhussängen, och det var en utmaning för sjuksköterskorna att klara kommunikationen, eftersom föräldrarna måste tolka med teckenspråk. Det patientfallet blev också utvalt av min grupp för seminariet under kursen.
Camilla Eide, lärare på kursen, minns också det fall som Ayus grupp tog upp på seminariet:
– Det blev så tydligt att vi påverkas väldigt mycket av vår kultur när det gäller vår syn på sjukdom. Fallet presenterades av två studenter från Jordanien och Palestina, som uttryckte sin oro över hur barnets framtid skulle bli, eftersom en döv person inte kan hitta någon att gifta sig med, och troligen får döva människor bara enklare arbeten. Svenska barn som föds döva får ju cochlearimplantat och växer upp med helt andra förutsättningar jämfört med många andra länder, där tillstånd som dövhet eller även diabetes kan orsaka stigmatisering.
Strategiskt arbete för ökad internationalisering
De 13 internationella utbytesstudenterna, som kom med stipendium genom bland annat programmet Linneaus Palme, kom från Finland, Indonesien, Kina, Vietnam, Palestina och Jordanien.
– Institutionen för vårdvetenskap har under lång tid satsat på internationalisering och man har förutom klinisk praktik erbjudit en kvällskurs, Världen i vården, på engelska för inresande utbytesstudenter varje vår. Det är oerhört roligt att man nu utvecklat ett internationellt spår i en befintlig kurs på programmet med så lyckat resultat. Jag har bara hört positiv feedback från såväl studenter, lärare och handledare. De jobbar strategiskt med inresande utbytesstudenter och jag ser fram emot att ta del av fortsättningen, säger Rebecca Törnqvist på Sahlgrenska Academy International Office.
Och fortsättning blir det.
– Vi i kursledningen var imponerade över utbytesstudenternas studieinsatser. Man måste tänka på att det skiljer sig en hel del i hur kurser och examinationer är upplagda i olika länder, men alla utbytesstudenter klarade hemtentan, trots att många av dem inte var vana vid examinationsformen, säger Anna Kängström som tagit över som kursansvarig för Komplexa omvårdnadssituationer.
Hon berättar att det internationella spåret planeras att återkomma varje vår.
– Studenterna var överlag mycket positiva i kursutvärderingen i våras, och efterfrågade till och med att de internationella studenterna i ännu högre utsträckning ska integreras med den vanliga kursen. Nu arbetar vi för att våra studenter ska kunna träffa de internationella i ännu högre grad, bland annat genom att ge fler gemensamma föreläsningar på engelska.
Hoppas kunna komma tillbaka
Här i Göteborg har Anas och Ayu alltså hunnit besöka på tre olika arbetsplatser – två längre placeringar och en kortare inom kursen Komplexa omvårdnadssituationer. De har blivit mycket väl bemötta av de erfarna sjuksköterskor som varit deras handledare, och är mycket tacksamma över att de fått lära sig så mycket. När jag träffar dem är de inne på sluttampen av sin sista kliniska placering, på var sitt äldreboende i Göteborg. De trivs. Anas berättar att hon och hennes handledare brukar laga mat från sina hemländer och bjuda de andra på till lunch.
Efter årsskiftet är Anas och Ayu båda klara med sin sjuksköterskeutbildning på Java, och hoppas då båda att få arbeta på sjukhus, där arbetsuppgifterna och patientfallen varierar och arbetstempot är högt. De ser fram emot att komma hem, men kommer att sakna sin tid i Göteborg:
– Patienterna är så vänliga, och blir inte upprörda när vi inte hittar rätt ord på engelska, och vi måste ta till kroppsspråk för att kommunicera med dem. Många skojar med oss, och säger att vi borde komma hit och arbeta, “Sverige behöver sjuksköterskor som er!” Någon gång vore det roligt att komma tillbaka igen, säger Ayu.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
