Gratis handbok om katastrofhantering ger kunskap där den behövs mest

SAMVERKAN. Transportolyckor, kemiska händelser och väpnade konflikter. Det är exempel på de katastrofer och större incidenter som ökat i världen de senaste årtiondena. Även om de flesta katastrofer sker i världens fattigare länder, är det framför allt i höginkomstländer som forskning om katastrofhantering sker. En ny handbok som laddas ner gratis hjälper till att överbrygga kunskapsglappet.

Även om vi i Sverige hittills inte varit förskonade gäller det att ha beredskap för framtida katastrofer. Den 12 april i år genomförs katastrofövningen Liv här i Göteborg, där övningsscenariot är en terrorattack vid Göteborgs garnison på Käringberget och ett hundratal människor agerar skadade.  Övningen sker i samverkan mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Försvarsmakten genom Försvarsmedicincentrum, Enheten för säkerhet och beredskap samt Regionservice inom Västra Götalandsregionen.

Boken laddas ned gratis

Här på Sahlgrenska akademin har vi också kompetens inom området katastrof- och krishantering, genom bland annat Amir Khorram-Manesh, som är docent inom kirurgi och katastrofmedicin och som även arbetar för Västra Götalandsregionens enhet för säkerhet och beredskap. Förra året publicerade han en handbok med titeln Handbook of Disaster and Emergency Management. Boken går att ladda ner helt gratis.

– Vårt mål med boken är att erbjuda en enkel och tillgänglig bok, till skillnad från alla stora referensböcker, för yrkesverksamma som är inblandade i hantering av katastrofer och större incidenter. Jag är både redaktör för boken samt medförfattare till vissa kapitel. Övriga skribenter, som både är forskare och fältarbetare, kommer från mitt globala nätverk, många har egna erfarenheter av katastrofer. Allt är granskat språkligt och kunskapsmässigt, berättar Amir Khorram-Manesh.

Mycket av kunskapen inom katastrofmedicin kommer från självupplevda erfarenheter och de lärdomar man får genom dem. Men trots att de flesta av katastroferna sker i medel- eller låginkomstländer, sker det mesta av forskningen och rapporteringen i höginkomstländer. Därför är det viktigt, menar Amir, att man för samman dessa två miljöer så att den teoretiska kunskapen verkligen omsätts i praktiken och även bland de människor som både är utsatta för och involverade i katastrofer, något som boken kan bidra med.

Bokens trettio kapitel tar ett brett grepp: förutom katastrofmedicinska aspekter för offer vid en olycka eller terrorattack tar boken också upp organisation, logistik, samverkansformer, risker, sårbarhet, etik, moral, livsmedelshantering, sjukvårdsutbildning för invånare till återhämtning och återuppbyggnad.

Övningsakademi i Ukraina

Det hela började med att han 2012 blev engagerad i ett europeiskt projekt med syfte att ta fram en gemensam utbildning inom katastrofmedicin.

– 2016 fick vi sedan EU-medel för att starta en övningsakademi kring katastrofhantering i Ukraina, eftersom de hade behov av att bygga upp sin krigsberedskap. Boken ingår nu som en del i detta utbildningsprogram där teoretiska kunskapen blandas med praktiska övningar i en miljö som tillåter misstag och repetitivt lärande. Boken har också varit ett sätt att standardisera kunskapen och underlätta tillgång till litteraturen.

Boken har funnits nedladdningsbar på ett flertal ställen och har bara på ResearchGate laddats ner över 2000 gånger.

– Den har spridits i framför allt i Asien och Afrika men även södra Europa och Sydamerika. Det mesta talar för att de som verkligen inte har råd att köpa dyra böcker men som drabbas av katastrofer nu har ett billigare men lika användbart alternativ. Många har också hört av sig och velat få den i pappersformat med avsikt att använda för undervisning, säger han.

Medverkar i Liv-övningen

– En ökad beredskap och kunskap uppnås dels genom att man drabbas av upprepade katastrofer, men också genom att man genomgår välutformade utbildningsprogram och övningar som Liv, säger Amir Khorram-Manesh.

2016 deltog han i den katastrofövning som då genomfördes här i Göteborg, då genom bedömning av organisation och ledningsfrågor. Resultatet av denna övning finns publicerat i en vetenskaplig publikation. I årets Liv-övning kommer Amir också vara med. Han tycker att det är bra att denna övning även omfattar medicinsk bedömning av patienter på akuten, vilket saknades vid förra övningen.

– Här kommer vi även använda oss av Mass Casualty Simulation, MACSIM. Det är ett incident- och katastrofsimuleringssystem som bland annat omfattar patientkort med skador. Det är ett simuleringssystem som använts i många länder i Europa och som jag använt mig av i bland annat Ukraina och Thailand. Systemet ingår också i mastersprogrammet vi utvecklat. Jag kommer aktiv vara med och bedöma, hjälpa sjukhuset och vi har också medarbetare från enheten som bedömer ledningens agerande.

MACSIM är ett vetenskapligt baserat simuleringssystem med målet att förbättra beredskapen inför stora incidenter och katastrofer. Systemet är utvecklad av en internationell expertgrupp inom katastrofmedicin från flera länder under ledning av Sten Lennquist, professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet.

Inom EU arbetar man aktivt på att förbättra sin beredskap genom att erbjuda olika utbildningsprogram och genom att delta i globala händelser. Ändå tyder publicerade data på att beredskapsnivån inom EU inte är optimalt, speciellt när det gäller sjukhusberedskap och utbildningsprogram, berättar Amir Khorram-Manesh.

Internationalisering viktigt för GU

– Jag tycker att det saknas en bra avancerad utbildning i Göteborg inom katastrof- och krishantering. När jag presenterar vår bok eller vårt mastersprogram för nya personer jag möter på mina resor i världen, tror de nästan alltid att jag kommer från Karolinska Institutet, och vet inte om vilka resurser vi har här i Västra Götaland och inom Sahlgrenska akademin. Med en avancerad utbildning inom katastrof- och krishantering skulle vi förstärka Göteborgs universitet på världskartan inom detta område, säger han.

Syftet med ett internationellt mastersprogram som Amir och hans kollegor byggt upp är att träna olika yrkesgrupper inom katastrofhantering och hjälpa dem att ser hur de kan tillämpa sin befintliga kunskap och professionell expertis i katastrofsammanhang.

– Men det handlar inte bara om vad man kan göra utan även vad man inte kan göra. Förmågebedömning och respekt för varandras begränsningar är också viktiga delar i en samverkan och maximalt resursutnyttjande, förklarar han.

Mastersprogrammet har redan implementerats i Ukraina och de länder som är intresserad av att initiera det är Thailand, Filippinerna samt Iran. Eftersom det alltid finns barnsjukdomar i nya program, så menar han att det är bra att köra det i olika länder för att få veta vad som saknas och hur kan det förbättras. Speciellt ett program som detta som skall kunna anpassas till olika länders behov.

– Vi har redan blickat utåt och internationalisering är en viktig del i GU:s arbete och filosofi. Här finns redan befintliga utbildningar som Global Health, dessa kan kompletteras med nya interaktiva utbildningar såsom delar av eller hela mastersprogrammet. Det finns tydliga kopplingar mellan dess områden och en komplettering skulle kunna bidra till nya möjligheter för de som jobbar med dessa frågor och därmed bringa världen närmare kring ett nytt och standardiserat sätt att hantera allvarliga tillstånd.

Vad är dina förhoppningar på Liv-övningen?

– Jag hoppas att övningen framför allt ska avslöja våra brister eftersom vi redan vet att vi är duktiga på det mesta, säger Amir Khorram-Manesh med ett leende spelande över läpparna.

TEXT: SUSANNE LJ WESTERGREN

• Här kan du ladda hem handboken Handbook of Disaster and Emergency Management: https://www.researchgate.net/publication/316622206_Handbook_of_Disaster_and_Emergency_Management
• Här kan du läsa mer om MACSIM: http://www.macsim.se/
• Här kan du läsa den vetenskapliga publikationen om resultaten från 2016 års katastrofövning i Göteborg: Non-medical aspects of civilian–military collaboration in management of major incidents
• Här kan du läsa en tidigare artikel om utbildningen i Ukraina i Akademiliv: http://130.241.135.136/2016/09/35064/
• Här hittar du information om Svenskt katastrofmedicinsk förening: http://www.skmf.org/mer-information/lankar