Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

En forskargärning som räddar tänder

26 mars, 2018

Jan Lindhe i sitt hem i Hovås.

EMERITI. Tack vare hans och medarbetarnas metod att behandla tandlossning fick människor över hela världen behålla sina tänder. Jan Lindhe har ägnat ett halvt sekel åt att studera parodontologi och är fortfarande aktiv som forskare och internationell expert.

Omslaget till en av utgåvorna av Ivar-Lo Johanssons Ålderdoms-Sverige.

”Det kommer en dag, när vi alla biter försiktigt i brödet.” Så skrev Ivar-Lo Johansson i boken Ålderdoms-Sverige, 1952, efter en studieresa på svenska ålderdomshem. Fotografierna i boken visar gubbar och gummor med insjunkna kinder och kort avstånd mellan näsa och haka. Det var så många människor såg ut vid mitten av förra århundrade, framför allt på landsbygden. Antingen hade de tappat tänderna, eller också hade tandläkaren dragit ut dem.

– Om man tar bort alla tänder på en människa förändras hela ansiktet, eftersom också benet som tänderna sitter i försvinner. Det tänkte man inte på förr när man tog ut tänderna på både gamla och unga, säger Jan Lindhe, som själv läste till tandläkare på 50-talet och har forskat på parodontiter, tandlossningssjukdomar, sedan dess.

Forskning en del av vardagen

Det är en vit vinterförmiddag i Hovås och i hallen i makarna Lindhes villa står blöta promenadskor med halkskydd. Dagliga promenader på mellan fem och sju kilometer tillhör rutinerna, liksom läsning och forskning.

– Kanske handlar det om brist på fantasi, säger Jan Lindhe, om att han fortfarande skriver vetenskapliga artiklar, trots att det gått mer än 15 år sedan han pensionerades från sin professur vid institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet.

Jan Lindhe var 34 när han 1969 rekryterades från Umeå universitet för att bli professor i parodontologi i Göteborg. Åtta år senare blev han dekan vid Odontologiska fakulteten, som den hette då. Med undantag för fem år som dekan på University of Pennsylvania i USA, blev han kvar på odontologiska institutionen vid Göteborgs universitet fram till pensionen. Det han är mest stolt över när han ser tillbaka på sin gärning, är ett banbrytande system av metoder för att förebygga och behandla parodontit.

– När vi började forska på tandlossning visste ingen säkert varför folk tappade tänderna, som det hette. Vi arbetade utifrån hypotesen att det berodde på att bakteriebeläggningar på tandytorna initierade en inflammation i tandköttet och förstörde tändernas fäste hos individer som var särskilt känsliga. Till slut kunde vi genom kliniska och djurexperimentella studier visa att teorin stämde.

Mötte motstånd i början

Utifrån de nya kunskaperna började Jan Lindhe och hans doktorander behandla patienter som förlorat så mycket av stödjevävnaden kring sina tänder, att de normalt skulle fått dem borttagna och ersatta av proteser. Genom att operera bort tandköttsfickor som bakterierna trivdes i, och följa upp med långsiktig förebyggande vård, räddades strategiskt viktiga tänder. De kunde sedan användas till tandförankrade bryggor som gav patienterna god tuggfunktion.

– Det här väckte en del motstånd till en början. I Europa och USA fäste tandläkare bryggor vid sjuka tänder, och i munnar där bakterierna fick fortsätta att härja. Bryggorna fungerade därför inte särskilt länge.

När Jan Lindhe och hans kollegor kunde visa att deras patienter förblev friska, tystnade kritiken. En annan viktig slutsats av forskningen var att tandlossning kunde hejdas på ett tidigt stadium med hjälp av förebyggande åtgärder. Metoden spreds, bland annat till Japan via en av Jan Lindhes doktorander.

Ville bli journalist

Genom åren har Jan Linde skrivit fler än 400 vetenskapliga artiklar, han har handlett ett 30-tal doktorander från olika länder, varit chefredaktör för tidskriften Journal of Clinical Periodontology och skrivit en lärobok som används världen över. Listan med internationella utmärkelser, priser och hedersutnämnanden är mycket lång, och omfattar bland annat en prestigefull medalj från den japanske kejsaren. Jan Lindhe konsulteras av internationella forskargrupper, är efterfrågad som föreläsare och reser fortfarande en del. Men hemma i soffan i det ljusa vardagsrummet verkar han en aning besvärad över att prata om priser och hyllningar. En del av sina framgångar kallar han tillfälligheter, liksom det var en tillfällighet att han började forska.

– Det mesta i livet är ju en sinkadus. Jag kan inte komma på någon enskild händelse som ledde fram till att jag blev forskare. Det ena har gett det andra. Jag gick tandläkarutbildningen, blev extra intresserad av vissa saker och ville veta mer.

Helsingborgaren Jan Lindhe läste till tandläkare i Malmö, och fortsatte med specialistutbildning i kirurgi och parodontologi i Lund, där han även doktorerade. Men från början ville han bli journalist. Under gymnasie- och studietiden skrev han filmrecensioner för Helsingborgs Dagblad. Redaktörens namn har han glömt, men minns att han bar celluloidskärm i pannan och använde rödpennan skoningslöst i den unge Jans alster. Redaktionsmiljön hade stor dragningskraft, men Jan Lindhes pappa övertygade honom om att den kunde vänta. Först en utbildning till ett konkret yrke med framtidsutsikter! Även om han aldrig återvände till Helsingborgs Dagblad skänker Jan Lindhe ofta redaktören med rödpennan en tacksam tanke.

– Jag har haft kolossal användning av att han lärde mig skriva. Ingenting under mina studier kan jämföras med den utbildning han gav mig. Akademin skulle må bra av ett mer journalistiskt skrivsätt. För att forskare ska kunna värdera varandras metoder och slutsatser, måste de vara exakt, enkelt och tydligt beskrivna. Så är det långt ifrån alltid.

Intresset för det skrivna språket delar han med hustrun Annalena som är dyslexilärare. Båda ägnar mycket tid åt skönlitteratur och tidningar. Jan Lindhe ångrar inte att han gav upp journalistdrömmen, utan tycker att pappans råd och tillfälligheterna ledde honom helt rätt i livet. Minst en gång i veckan åker han till Medicinareberget och avdelningen för parodontologi, där han fortfarande har ett arbetsrum. Ibland kallar yngre kollegor på honom, när någon av hans gamla patienter kommer på kontroll, så att han med egna ögon kan konstatera att tänder som han behandlade på 70-talet fortfarande sitter kvar.

– Det är väldigt roligt att återse patienter som man haft en lång relation med. Och så blir jag faktiskt ganska stolt!

TEXT: MALIN AVENIUS/FRILANSJOURNALIST
FOTO: ANNA-LENA LUNDQVIST

Av: Elin Lindström
Taggat med: forskarporträtt, institutionen för odontologi, parodontologi, professor emeriti, tandlossningssjukdom

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Samlade länkar med anledning av kriget i Ukraina

Universitetets coronarelaterade information på medarbetarportalen

Här hittar du uppdaterad information om hur universitetet hanterar konsekvenser av covid-19.

Distansundervisning – inspiration och stöd genom webbinarier med PIL-enheten

Det finns många chanser att delta i zoom-webbinarier om distansundervisning. De listas i högerspalten på PIL-enhetens web.

replica tissot watches relogios replicas rolex falso copie montre

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan

Lustgården på Änggårdsbacken
Just nu stängt för externa matgäster.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Fler nyheter

Ny metod kan kasta ljus på alzheimer vid Downs syndrom

26 maj, 2022

BIDRAG. Människor med Downs syndrom lever både längre och med bättre livskvalitet, tack vare forskningens framsteg. Men uppemot 90 procent av all … [Read More...]

Över hundra nya professorer installerades i fredags – se bilder från högtiden

24 maj, 2022

AKADEMISK HÖGTID. Två år i rad har professorsinstallationen fått ställas in, men i fredags var det äntligen dags. Den akademiska högtiden firade d … [Read More...]

Adrian Smith föreläste om PREPARE och ARRIVE under årets 3R-seminarium

24 maj, 2022

3R. Som en del i arbetet med att kvalitetssäkra försöksdjursverksamheten, bjöd Göteborg universitets Djurskyddsorgan in professor Adrian Smith vid … [Read More...]

Sam Polesie är ny processledare för etiskt förhållningssätt på läkarprogrammet

24 maj, 2022

UTBILDNING. Hudläkaren Sam Polesie har nyligen blivit processledare för etiskt förhållningssätt på läkarprogrammet i Göteborg. – Alla personalg … [Read More...]

Cecilia Engdahl invald som ledamot i Sveriges unga akademi

24 maj, 2022

UPPDRAG. Cecilia Engdahl, docent i experimentell autoimmunitet på avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, är en av sex unga fo … [Read More...]

Testar banbrytande njurtransplantation med stöd från Lundbergsstiftelsen

20 maj, 2022

BIDRAG. I Sverige och världen råder stor brist på njurar för transplantation. Det kostar liv, livskvalitet och mycket pengar. Professor Michael Ol … [Read More...]

Fyra ukrainska forskare vid GU får stöd av KAW

19 maj, 2022

KRIGET I UKRAINA. Wallenbergstiftelserna utlyste i mitten av mars ett anslag till stöd för ukrainska forskare. Nu kom beskedet att KAW beviljat 3 … [Read More...]

Nylansering för nationell information om djurförsök

16 maj, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Nyligen lanserades en ny version av djurforsok.info. Sajten är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta läro … [Read More...]

Topp fem för att barnmorskor ska stanna i yrket

16 maj, 2022

NY STUDIE. Fem faktorer utpekas som avgörande för hur bra barnmorskor trivs på jobbet. Det handlar bland annat om möjligheterna att utvecklas, att … [Read More...]

Agnes Wold ger svar om corona i podden Akademiliv

13 maj, 2022

Nu kan du höra inspelningen av podcasten Akademiliv från live-framträdandet på scenen i Nordstan under Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Avsnittet … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor