Henrik Hagberg föreslagen att bli ny prodekan

VAL AV PRODEKAN. Professor Henrik Hagberg förs nu fram som beredningsgruppens kandidat till uppdraget som prodekan. Han är en internationellt ansedd forskare inom perinatal hjärnskada på institutionen för kliniska vetenskaper. Som prodekan vill han bland annat förbättra förutsättningarna för forskningsmöten mellan medicin, vårdvetenskap och odontologi. Han vill också stärka den akademiska miljön inom Sahlgrenska akademins campus på Östra sjukhuset.

Det är en enig beredningsgrupp som nu, i samråd med rektor Eva Wiberg, för fram sin kandidat till uppdraget som ny prodekan för Sahlgrenska akademin.

– Jag är glad och stolt över att beredningsgruppen föreslår mig som sin kandidat. Agneta Holmäng är en duktig person och jag tycker det vore roligt att få jobba med henne, säger Henrik Hagberg, som sedan några år tillbaka är sektionschef för kvinnor och barns hälsa inom institutionen för kliniska vetenskaper.

Han fortsätter:

– Jag och Agneta har tidigare deltagit i samma forskningsnätverk och det har alltid varit stimulerande att arbeta med henne. Hon är en riktig fakultetsräv med lång ledningserfarenhet, och jag räknar med att jag kan lära mig mycket av henne.

En framstående klinisk forskare

Även om han tidigare inte ingått i fakultetsledningen har han länge arbetat med akademigemensamma frågor: först inom den tidigare medicinska fakultetens forskningsråd och forskarutbildningskommittén, och på senare år som ledamot i Hälso-sam.

Henrik Hagberg disputerade på den dåvarande histologiska institutionen i Göteborg 1985, och har varit kliniskt verksam på Östra sjukhuset under större delen av sin tid. Sedan år 2000 är han professor i obstetrik och perinatologi. Som forskare är han mycket känd inom sitt fält, perinatala hjärnskador, där hans 300 originalartiklar citerats flitigt. Hans H-index* är 73. Under ett år var han gästprofessor vid Johns Hopkins School of Medicine, och under två år var han anställd som professor och överläkare vid Imperial College London – båda lärosäten som rankas bland de sex främsta i världen.

Lyfter fram vårdvetenskapen

– Jag började min bana prekliniskt, men har nu en tydligt klinisk profil. Agneta kan man säga har gjort resan åt andra hållet, och vi kompletterar varandra väl. De mer kliniska institutionerna blir ett naturligt fokus för mig, inklusive institutionen för vårdvetenskap och hälsa, där det finns mycket bra forskning som vi behöver lyfta fram mer.
Hur menar du då?
– Det är viktigt att vi tar vara på värdet av att vi är en akademi med sex institutioner. I den senaste utlysningen av ALF-projektmedel noterade jag att bara fyra av ansökningarna kom från projektledare verksamma vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, varav en blev beviljad. Vi har många duktiga forskare vid den institutionen, och genom att föra fram deras forskning mer kan vi stimulera ökat samarbete med de medicinska institutionerna, vilket skulle gynna hela fakulteten.

Som exempel nämner Henrik Hagberg hur hans egen forskargrupp inom perinatal medicin genom samarbeten med vårdvetenskaplig kompetens fått nya och viktiga dimensioner i stora kliniska studier, där forskare inom vårdvetenskap bidragit med expertis för att mäta vårdens kvalitet och patienternas upplevelser. På samma sätt skulle ett närmare samarbete mellan medicinsk och odontologisk forskning kunna befrukta båda områdena, påpekar han, där till exempel inflammationsforskare vid olika institutioner kan dra lärdom av varandra.

– Det ligger i forskares natur att de vill borra ned sig i sitt eget specialområde, och det är också bra och leder ofta till framgång. Men genom att titta ut och se vad andra forskare gör kan man få nya insikter – ”jaha, gör ni så” – och man kan få många idéer av varandra, säger han.

Jämnare könsfördelning

Som prodekan kommer han och Agneta Holmäng att arbeta parallellt och synkroniserat med vissa frågor – de är bland annat mycket överens om att det finns goda möjligheter att öka donationer till Sahlgrenska akademins forskning från privata stiftelser. Han har också egna frågor som han tycker är viktiga för Sahlgrenska akademins framtid som han gärna vill driva. Att stimulera mer forskningssamarbeten över institutionsgränserna är en sådan fråga – liksom att överbrygga de motsättningar han tycker sig ibland se mellan klinik och preklinik, och där det finns en stor potential att bedriva gemensamma translationella forskningsprojekt. Han vill också utjämna den sneda könsfördelningen:

– De senaste åren har vi kunnat se att det gått åt rätt håll när det gäller tilldelningen av ALF-medel, men i den senaste omgången kunde vi tyvärr konstatera att det framför allt var män som fick de stora anslagen. Vi måste gå till botten med varför det är så. Vilka förutsättningar saknar kvinnliga forskare för att kunna nå hela vägen fram? Detta är en framtidsfråga för akademin – om vi ska få fram den bästa forskningen behöver vi ge alla de bästa förutsättningarna för att lyckas.

En annan viktig fråga för Henrik är att utveckla den akademiska miljön för Sahlgrenska akademins två andra campus, på Mölndals sjukhus och på Östra:

– Idag ser vi en stark koncentration till Medicinareberget, Hälsovetarbacken och Sahlgrenska sjukhuset, och om planerna på Sahlgrenska Life förverkligas kommer den miljön att stärkas ytterligare, vilket är jättebra. Samtidigt är det viktigt att vi inte glömmer att vi har två campus till, säger Henrik.

Förespråkar att forskningshus på Östra

Han är glad över att Mölndal fått det nya R-huset, som han är övertygad om kommer ge forskningen inom rörelseorganen en rejäl skjuts framåt. Även på Östra krävs nya strukturer för att gynna den starka kliniska forskning som redan bedrivs på sjukhustomten:

– Den kliniska forskningen på Östra står för ungefär 15 procent av fakultetens vetenskapliga produktion, och drar in 15 procent av de externa forskningsmedlen. Nu när SU samlar all kvinnosjukvård och barnsjukvård på Östra gäller det att även vi är visionära och skapar de förutsättningar som behövs för att kunna rekrytera riktigt bra kliniska forskare framöver.

Sahlgrenska akademin ligger i startgroparna för en ny förstudie, som ska undersöka vilka förutsättningar som behövs för att stärka den akademiska miljön på Östra. En del menar att det bästa är att stärka den integrerade forskningsstrukturen på Östra, men Henrik Hagberg är personligen övertygad om att den integrerade lösningen inte kommer att räcka. Han tycker att det behövs ett särskilt, samlande forskningshus, och att de framtida diskussionerna får visa hur stort detta hus behöver vara.

Gråzonsmedel kan frigöra mer ALF-medel

Henrik Hagberg vill också arbeta på ett övergripande plan för att stärka förutsättningarna för klinisk forskning. Genom de olika register som finns har det blivit både billigare och enklare att göra randomiserade och kontrollerade studier, som ger kunskap om hur patienter bäst ska handläggas och som förbättrar kvaliteten på både vård och behandling.
– Idag finansieras mycket av denna forskning med ALF-medel, men eftersom forskningens resultat blir direkt vägledande för klinisk verksamhet finns det argument för att låta gråzonsmedel stå för en del av kostnaderna för dessa studier. Min bild är att det finns utrymme för det. På så vis skulle en större del av ALF-medlen kunna användas till mer translationella projekt eller strategiska satsningar, säger han.

Om Henrik Hagberg blir vald räknar han med att prodekanuppdraget kommer att ta minst 50 procent av hans tid, och han behöver dra ned på forskning, undervisning och klinisk verksamhet. För forskningens del har han stor tilltro till att de kollegor som ingår i hans grupp kommer att ta över mycket ansvar.

Just nu pågår arbetet med att färdigställa röstlängderna på fakulteten. Det rådgivande valet kommer att hållas mellan den 28 februari och den 11 mars, och valresultatet blir sedan känt några dagar senare.

Här kan du läsa Henrik Hagbergs CV: https://gubox.box.com/s/ai412zbs2dyuq95uhyedvbvv2fcz5ye7

TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
FOTO: THOMAS JOHANSSON

 

Fotnot: H-index är ett mått som beskriver både produktivitet och räckvidd i publicering samtidigt för en forskare eller akademiker. Ett högt H-index pekar både på hög produktivitet och god räckvidd. Kortfattat innebär ett h-index på 10 att en person publicerat minst 10 artiklar som alla blivit citerade minst 10 gånger.