BIDRAG. Nedbrytningsprodukter i kroppen som påverkar risken att utveckla diabetes, hur förskolor borde byggas för att ljudmiljön ska bli så bra som möjligt för barnen, hur Ronnebybornas hälsa påverkats av förorenat dricksvatten, och hur samspelet mellan maten vi äter och bakterierna i tarmarna påverkar risken att utveckla leversjukdom. Det ska fem forskare institutionen för medicin studera, med medel från Formas.
Det är Fredrik Bäckhed, Kerstin Persson Waye, Tony Fletcher, Kristina Jakobsson och Robert Caesar som tillsammans får nästan 15 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). Forskningsrådet har en årlig öppen utlysning, vars beslut meddelades i november.
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Wallenberglaboratoriet, får totalt nästan 4,4 miljoner kronor till sitt projekt, som handlar om hur uppkomsten av diabetogena metaboliter kan förhindras genom dietinterventioner i olika etniska grupper.
Allt fler människor utvecklar fetma, vilket inte bara beror på vad man äter och hur mycket man rör på sig, utan också på vår tarmflora. Bakterierna i tarmarna kompletterar vår egen arvsmassa med tusen gånger fler gener än vad vi har i vår egen arvsmassa.
I detta projekt kommer Fredrik och hans kollegor att undersöka hur kosten interagerar med tarmfloran i olika grupper av människor med olika nationaliteter. De kommer framförallt fokusera på hur tarmfloran processar proteiner och hur ämnen som kan bidra till utvecklingen av diabetes uppkommer. Nyligen har forskargruppen visat att en sådan metabolit direkt kan påverka sockeromsättningen och insulinkänsligheten. Att förstå vilka bakterier som producerar sådana metaboliter kan erbjuda nya behandlingsmetoder, och öppna upp för per personliga dietråd baserade på tarmfloran.
Robert Caesar, docent i molekylär medicin vid Wallenberglaboratoriet, får drygt 2,2 miljoner kronor till sitt projekt, som ska identifiera hur det molekylära samspel mellan fett i dieten och tarmfloran påverkar utvecklingen av fettleversjukdom, där alkoholkonsumtion inte är en faktor.
Bakterier i tarmen samverkar med ämnen i vår mat, som olika fetter, och kan på så sätt påverka utvecklingen av fetma och metabola sjukdomar. En diet med hög andel mättat fett kan bidra till fetma, fettlever, typ 2 diabetes, och kardiovaskulära sjukdomar, medan en diet med hög andel omättat fett anses ha positiva hälsoeffekter.
Projektet handlar om icke-alkoholorsakad fettleversjukdom, en vanlig leversjukdom kopplad till övervikt och fettrik kost. Genom att studera flera grupper med patienter med olika metabola komplikationer och friska försökspersoner har Robert Caesar och hans kollegor lyckats hitta korrelationer mellan tarmflorans sammansättning och fysiologiska parametrar som har betydelse för utvecklingen av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. Studierna tyder på att en fettberikad diet förändrar omsättningen av gallsyra och fetter, och försämrar tarmflorans sammansättning och funktion, vilket bland annat stör immunförsvaret.
Forskarna ska nu undersöka samspelet mellan fett i kosten och tarmfloran på en mekanistisk nivå genom att kombinera dieter med olika fettsammansättning med bakteriefria musmodeller, möss som transplanterats med tarmflora från patienter med fettleversjukdomen och med musmodeller som saknar specifika gener involverade i omsättningen av fetter.
Kristina Jakobsson, professor i klinisk miljömedicin, och Tony Fletcher, som är docent vid London School of Hygiene and Tropical Medicine och knuten till institutionen för medicin, får båda bidrag till sina undersökningar av hur Ronnebybornas hälsa påverkats av förorenat dricksvatten. Totalt får de nu drygt 5,3 miljoner kronor från Formas.
Tony Fletcher har tidigare varit en av de ansvariga forskarna bakom ett stort projekt i Ohio, USA, där befolkningen runt en fabrik exponerats för höga halter av perfluoroktansyra, som är ett annat av ämnena i gruppen perfluorerade alkylsyror. Invånarna i Ronneby har dock främst exponerats för perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluorhexansulfonsyra (PFHxS). Det ger forskarna en unik möjlighet att kunna göra jämförande studier av dessa närbesläktade ämnen.
Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, särskilt bullerforskning, får nära tre miljoner kronor till ett projekt som ska undersöka hur förskolor borde byggas för att ge bästa möjliga ljudmiljö för barnen.
Dagens förskolor är byggda efter de krav som gäller för vuxna, utan hänsyn till den verksamhet som ska bedrivas eller till barns specifika hörsel. Barn har visat sig uppleva ljud annorlunda än vuxna, eftersom axlar, huvud, ytteröra och hörselgångens form förstärker högre frekvenser. Barn är också mer känsliga för högfrekventa ljud, vilket ökar risken för hörselskada.
För att bidra med ökad kunskap och förslag till kvalitetskriterier för barnens ljudmiljö kommer projektet att undersöka 33 förskolor som byggts vid olika tidpunkter, och forskarna kommer att mäta rumsakustik och ljudmiljö och kategorisera rummen. 330 barn ska också inkluderas, och deras hörselceller kommer att undersökas med en särskild metod två gånger om dagen för att se om ljudmiljön påverkar hörselcellernas funktion. Barnen ska också få beskriva hur de uppfattar sin ljudmiljö, hur de hanterar ljud och sitt välbefinnande. Barnens upplevelse och deras hörselfunktion ska relateras till rumsakustik, ljudinspelningar och rumskategorisering. Projektets mål är att bidra till en anpassning av rumsakustiska parametrar och kriterier för barns specifika behov. På kort sikt väntas dess resultat ha en positiv påverkan på hälsa och välbefinnande för barn och personal, och på längre sikt förväntas det leda till förbättrade möjligheter för barns långsiktiga utveckling och hälsa.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
