Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
tt projekt som ska undersöka hur förskolor Ett av de projekt som fått medel från Formas ska bidra till att barn på förskolor får en bättre ljudmiljö, anpassad efter deras förutsättningar. Förskolan på bilden ingår inte i forskningsprojektet.

Fem fick totalt nästan 15 miljoner kronor från Formas

13 februari, 2018

BIDRAG. Nedbrytningsprodukter i kroppen som påverkar risken att utveckla diabetes, hur förskolor borde byggas för att ljudmiljön ska bli så bra som möjligt för barnen, hur Ronnebybornas hälsa påverkats av förorenat dricksvatten, och hur samspelet mellan maten vi äter och bakterierna i tarmarna påverkar risken att utveckla leversjukdom. Det ska fem forskare institutionen för medicin studera, med medel från Formas.

Det är Fredrik Bäckhed, Kerstin Persson Waye, Tony Fletcher, Kristina Jakobsson och Robert Caesar som tillsammans får nästan 15 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). Forskningsrådet har en årlig öppen utlysning, vars beslut meddelades i november.

Fredrik Bäckhed. Foto: Johan Wingborg.

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Wallenberglaboratoriet, får totalt nästan 4,4 miljoner kronor till sitt projekt, som handlar om hur uppkomsten av diabetogena metaboliter kan förhindras genom dietinterventioner i olika etniska grupper.

Allt fler människor utvecklar fetma, vilket inte bara beror på vad man äter och hur mycket man rör på sig, utan också på vår tarmflora. Bakterierna i tarmarna kompletterar vår egen arvsmassa med tusen gånger fler gener än vad vi har i vår egen arvsmassa.

I detta projekt kommer Fredrik och hans kollegor att undersöka hur kosten interagerar med tarmfloran i olika grupper av människor med olika nationaliteter. De kommer framförallt fokusera på hur tarmfloran processar proteiner och hur ämnen som kan bidra till utvecklingen av diabetes uppkommer. Nyligen har forskargruppen visat att en sådan metabolit direkt kan påverka sockeromsättningen och insulinkänsligheten. Att förstå vilka bakterier som producerar sådana metaboliter kan erbjuda nya behandlingsmetoder, och öppna upp för per personliga dietråd baserade på tarmfloran.

Robert Caesar. Foto: Malin Arnesson.

Robert Caesar, docent i molekylär medicin vid Wallenberglaboratoriet, får drygt 2,2 miljoner kronor till sitt projekt, som ska identifiera hur det molekylära samspel mellan fett i dieten och tarmfloran påverkar utvecklingen av fettleversjukdom, där alkoholkonsumtion inte är en faktor.

Bakterier i tarmen samverkar med ämnen i vår mat, som olika fetter, och kan på så sätt påverka utvecklingen av fetma och metabola sjukdomar. En diet med hög andel mättat fett kan bidra till fetma, fettlever, typ 2 diabetes, och kardiovaskulära sjukdomar, medan en diet med hög andel omättat fett anses ha positiva hälsoeffekter.

Projektet handlar om icke-alkoholorsakad fettleversjukdom, en vanlig leversjukdom kopplad till övervikt och fettrik kost. Genom att studera flera grupper med patienter med olika metabola komplikationer och friska försökspersoner har Robert Caesar och hans kollegor lyckats hitta korrelationer mellan tarmflorans sammansättning och fysiologiska parametrar som har betydelse för utvecklingen av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. Studierna tyder på att en fettberikad diet förändrar omsättningen av gallsyra och fetter, och försämrar tarmflorans sammansättning och funktion, vilket bland annat stör immunförsvaret.

Forskarna ska nu undersöka samspelet mellan fett i kosten och tarmfloran på en mekanistisk nivå genom att kombinera dieter med olika fettsammansättning med bakteriefria musmodeller, möss som transplanterats med tarmflora från patienter med fettleversjukdomen och med musmodeller som saknar specifika gener involverade i omsättningen av fetter.

Kristina Jakobsson

Kristina Jakobsson, professor i klinisk miljömedicin, och Tony Fletcher, som är docent vid London School of Hygiene and Tropical Medicine och knuten till institutionen för medicin, får båda bidrag till sina undersökningar av hur Ronnebybornas hälsa påverkats av förorenat dricksvatten. Totalt får de nu drygt 5,3 miljoner kronor från Formas.

För snart fem år sedan upptäcktes att vart tredje hushåll i Ronneby under flera decennier utsatts för perfluorerade alkylsyror i dricksvatten som förorenats av brandskum från en närbelägen flygplats. Dessa ämnen tillhör gruppen hormonstörande ämnen. Det finns fortfarande mycket oklarheter om vilka effekter perfluorerade alkylsyror har hos människor, men såväl experimentella studier som observationsstudier har visat att fettmetabolism och immunförsvaret kan påverkas.
De som drabbats i Ronneby kommer att ha kraftigt  förhöjda halter av perfluorerade alkylsyror i kroppen under mycket lång tid. Forskarna ska bland annat undersöka hur dessa ämnen utsöndras.  Deras preliminära resultat visar att det finns en stor individuell skillnad i den tid det tar för halterna i kroppen att sjunka till hälften, vilket till exempel kan bero på ålder, kön, njurfunktion och användning av vissa mediciner. Genom att undersöka sparade prover av blod, urin och avföring kan forskarna avgöra den relativa betydelsen av utsöndring via njuren och via mag-tarmkanalen.
Det pågår en rad forskningsprojekt med forskare från Göteborg, Lund, Uppsala och Stockholm om effekterna av föroreningen i Ronneby, både om befolkningens hälsa, om miljöeffekterna och hur fiskar påverkats av utsläppen. Bättre kunskap är avgörande för att kunna göra en korrekt riskbedömning, och för god riskkommunikation med de berörda. Forskningsresultaten kommer bli ett viktigt kunskapsunderlag för beslutsfattare för internationell begränsning och reglering av användningen av dessa ämnen.

Tony Fletcher har tidigare varit en av de ansvariga forskarna bakom ett stort projekt i Ohio, USA, där befolkningen runt en fabrik exponerats för höga halter av perfluoroktansyra, som är ett annat av ämnena i gruppen perfluorerade alkylsyror. Invånarna i Ronneby har dock främst exponerats för perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluorhexansulfonsyra (PFHxS). Det ger forskarna en unik möjlighet att kunna göra jämförande studier av dessa närbesläktade ämnen.

Kerstin Persson Waye. Foto: Johan Wingborg.

Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, särskilt bullerforskning, får nära tre miljoner kronor till ett projekt som ska undersöka hur förskolor borde byggas för att ge bästa möjliga ljudmiljö för barnen.

Dagens förskolor är byggda efter de krav som gäller för vuxna, utan hänsyn till den verksamhet som ska bedrivas eller till barns specifika hörsel. Barn har visat sig uppleva ljud annorlunda än vuxna, eftersom axlar, huvud, ytteröra och hörselgångens form förstärker högre frekvenser. Barn är också mer känsliga för högfrekventa ljud, vilket ökar risken för hörselskada.

För att bidra med ökad kunskap och förslag till kvalitetskriterier för barnens ljudmiljö kommer projektet att undersöka 33 förskolor som byggts vid olika tidpunkter, och forskarna kommer att mäta rumsakustik och ljudmiljö och kategorisera rummen. 330 barn ska också inkluderas, och deras hörselceller kommer att undersökas med en särskild metod två gånger om dagen för att se om ljudmiljön påverkar hörselcellernas funktion. Barnen ska också få beskriva hur de uppfattar sin ljudmiljö, hur de hanterar ljud och sitt välbefinnande. Barnens upplevelse och deras hörselfunktion ska relateras till rumsakustik, ljudinspelningar och rumskategorisering. Projektets mål är att bidra till en anpassning av rumsakustiska parametrar och kriterier för barns specifika behov. På kort sikt väntas dess resultat ha en positiv påverkan på hälsa och välbefinnande för barn och personal, och på längre sikt förväntas det leda till förbättrade möjligheter för barns långsiktiga utveckling och hälsa.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

 

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: Arbets- och miljömedicin, Bidrag och stipendier, diabetes, Formas, förskola, Hållbar utveckling, hörsel, institutionen för medicin, kemikalier, leversjukdom, ljudmiljö, ljudnivå, tarmflora, utsläpp, Wallenberglaboratoriet

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

13 december – LUCIATÅG

Göteborgs Medicinska Sångarcorps Corus Acusticus framför luciasånger på Sahlgrenska akademin.

  • Start klockan 12:30 vid Häloscaféet, Hälsovetarbacken
  • Slut klockan 12:45 vid Salt & Syra / Natrium

Årets vinterledighet närmar sig. I år pausas Akademilivs nyhetsbrev från den 21 december till den 9 januari.

Vanessa Vermeirssen: Inferring regulatory programs of tumor heterogeneity

Hybrid meeting – in Lecture Hall Arvid Carlsson or online via Zoom.
NOTE the time: 1300H.

  • Hybrid webinar 13:00-14:00, Thursday November 16th.
  • Link to Zoom webinar.
  • Sahlgrenska Academy Science Seminars – see full program in the Staff Portal.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED NOVEMBER 2023]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela höstens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Seminarium gav handfasta tips för etikansökan för djurförsök

7 december, 2023

FORSKNINGSETIK. Ingrid Wernstedt Asterholm, professor i fysiologi, har lång erfarenhet både av att formulera egna ansökningar och av att bedöma an … [Read More...]

Avhandling: Rädsla ett hinder efter hälsenebristning

7 december, 2023

NY AVHANDLING. Hälseneruptur är en vanlig skada. Omkring 20 procent kommer inte tillbaka till samma nivå av fysisk aktivitet som de hade innan hä … [Read More...]

Föreställningar om personcentrerad vård utmanas med humor och evidens i dialogmaterial

7 december, 2023

FORSKNINGSKOMMUNIKATION. Med humor som verktyg hoppas forskarna på nya sätt göra kunskap för vårdens utveckling enklare att agera på. Sex lekfu … [Read More...]

Familjen Kamprads stiftelse efterfrågar bättre ansökningar

5 december, 2023

SAMVERKAN. Familjen Kamprads stiftelse vill finansiera forskning som är nära verkligheten, där resultaten har potential att implementeras i nära f … [Read More...]

Uppmärksammad bok av Ingmar Skoog – vinn ditt exemplar

4 december, 2023

BOK. ”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just … [Read More...]

VR finansierar nationell forskarskola i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatri

4 december, 2023

FORSKARUTBILDNING. En ny nationell forskarskola i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatri etableras nu av Göteborgs universitet i samarbete med … [Read More...]

Starkt engagemang för ökad kunskap om sexuell riskutsatthet och sexuellt våld

4 december, 2023

KONFERENS. Nyligen fylldes Göteborgs universitets aula med personer från bland annat myndigheter, sjukvård, socialtjänst och civilsamhället för at … [Read More...]

Rådsprofessur till Henrik Zetterberg

4 december, 2023

ANSLAG. I en nära framtid kan kanske ett enkelt blodprov användas för att visa om en person börjat utveckla bland annat frontallobsdemens. Vet … [Read More...]

Podden Akademiliv – om fibromyalgi och annan långvarig generaliserad smärta

28 november, 2023

FORSKNINGSKOMMUNIKATION. I det senaste avsnittet av podden Akademiliv hör du Anna Grimby Ekman, professor i hälsovetenskaplig statistik, vars f … [Read More...]

Avhandling om att förutse och förebygga förtidig födsel

28 november, 2023

NY AVHANDLING. Förtidig födsel är den främsta orsaken till att barn under fem år dör. Tove Wikströms forskning handlar om metoder att identifiera … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor