HÅLLBAR UTVECKLING. Tre av de nitton projekt som nu får medel ur universitetets miljöfond drivs av anställda och studenter inom Sahlgrenska akademin. De tre projekten ska ge möjligheter att fixa till cykeln på Medicinareberget, minska matsvinn på Lyktan och öka användningen av den miljövänliga menskoppen.
Den interna klimatfonden är ett sätt för universitetet att klimatkompensera för det koldioxidutsläpp som orsakas av anställdas flygresor. Både anställda och studenter kan söka medel ur fonden för olika projekt som minskar utsläppen av växthusgaser från universitetets verksamhet. I år utlystes cirka 2,4 miljoner kronor från fonden och nästan hälften av dem som sökte fick också medel ur fonden.
Mindre mat ska kastas
Henriette Philipsson, universitetslektor vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, samordnar projektet som ska minska matsvinnet på restaurang Lyktan på Medicinareberget. Projektet genomförs i samarbete mellan restaurangen, Sahlgrenska akademins miljöråd och dietistprogrammet. Inom projektet kommer alldeles utmärkt, överbliven mat att säljas i portionsstorlek till rabatterat pris. För projektet köps en särskild livsmedelsförseglingsmaskin in, och även en kyldisk.
Fixa cykeln själv
Snart kommer anställda och studenter att själva kunna genomföra enklare reparationer av sina cyklar på Medicinareberget, som åtdragning av hjulmuttrar, byte av däck och bromsklossar samt justering av bromsar. Redan idag finns en cykelpump utanför Lundberglaboratoriet på Medicinaregatan 11, och platsen ska nu kompletteras med en cykelreparationsstation. Projektet leds av Mats Sandberg, professor vid avdelningen för medcinsk kemi och cellbiologi, och genomförs i samarbete mellan miljörådet vid Sahlgrenska akademin och Akademiska hus. Projektet innebär också att ett så kallat cykelkök etableras, med placering i zoologihuset, ingång från baksidan. Cykelköket ger möjlighet att genomföra mer omfattande cykelreparationer inomhus. Dessutom kommer att erbjudas workshopar för både anställda och studenter om säker cykling och cyklingens fördelar för klimatet och för hälsan.
En klimatsmart hygienprodukt
En menskopp kan användas under tio års tid, och motsvarar 2 500 bindor eller tamponger. Trots det har menskoppen inte fått något genomslag i Sverige. Bakom detta projekt står de tre GU-studenterna Lovisa von Scheele som studerar media, estetik och kulturellt entreprenörskap, Niki Vaghti Chalusi som läser till psykolog och Matilda Jerkeman som är läkarstudent, i samarbete med Chalmers Students for Sustainability. Projektet får 100 000 kronor som framför allt ska användas för att köpa in 300 menskoppar, som ska delas ut i samband med seminarium eller panelsamtal kring ämnet, till studenter inom universitetet.
Sälar som havsobservatörer
Totalt 19 klimatprojekt blir nu verklighet sedan rektor beslutat att ge dem medel ur universitetets klimatfond. Ett av de projekt som genomförs vid andra fakulteter handlar om hur sälar kan användas som naturliga, energieffektiva observatörer i västra Antarktis, och genomförs av Karen Assmann vid institutionen för marina vetenskaper. Projektets målsättning är att minska klimatpåverkan inom hydrografisk observation genom att använda sälar. Sälarna kommer att ge data som kan användas för att bedöma den stigande havsnivån i vid sydpolen.
Här kan du se hela listan över de projekt som får medel i årets utlysning från klimatfonden: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1673/1673476_e-2016-550-tilldelning-av-medel-ur-gus-interna-klimatfond-f–r-genomf–rande-under—r-2018.pdf
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
